{"id":340726,"date":"2026-08-16T11:11:17","date_gmt":"2026-08-16T11:11:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/340726\/"},"modified":"2026-08-16T11:11:17","modified_gmt":"2026-08-16T11:11:17","slug":"farouk-aldabag-nar-hormuz-blev-en-flaskhals-holl-emiraten-oljan-i-rorelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/340726\/","title":{"rendered":"Farouk Aldabag: N\u00e4r Hormuz blev en flaskhals h\u00f6ll Emiraten oljan i r\u00f6relse"},"content":{"rendered":"<p class=\"has-drop-cap wp-block-paragraph\">N\u00e4r oron kring Hormuzsundet \u00e5terigen skakade energimarknaden blev tankfartygens r\u00f6relser n\u00e4stan lika viktiga som sj\u00e4lva oljeproduktionen. Leveranser f\u00f6rsenades, f\u00f6rs\u00e4kringskostnader steg och fartygs\u00e4gare tvingades v\u00e4ga kommersiella vinster mot risken att skicka miljardv\u00e4rden genom ett av v\u00e4rldens mest k\u00e4nsliga farvatten. <\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hormuz \u00e4r inte vilken sj\u00f6v\u00e4g som helst. Omkring en femtedel av v\u00e4rldens konsumtion av petroleumprodukter passerar genom sundet. Det g\u00f6r denna smala passage mellan Iran och Oman till en av v\u00e4rldsekonomins mest strategiska flaskhalsar.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Men den senaste krisen har ocks\u00e5 visat att Gulfstaterna \u00e4r olika s\u00e5rbara.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6renade Arabemiraten har under flera \u00e5r byggt upp en oljeinfrastruktur som ger Abu Dhabi st\u00f6rre handlingsutrymme \u00e4n m\u00e5nga av grannl\u00e4nderna n\u00e4r sj\u00f6farten st\u00f6rs. Det handlar inte bara om hur m\u00e5nga fat landet kan producera utan om hur m\u00e5nga fat som faktiskt kan n\u00e5 marknaden.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r os\u00e4kerheten kring Hormuz \u00f6kade valde det statliga oljebolaget Adnoc inte att dra sig tillbaka fr\u00e5n marknaden. Tv\u00e4rtom. Sedan b\u00f6rjan av juni har bolaget genomf\u00f6rt sju stora f\u00f6rs\u00e4ljningsrundor. Under juni och juli s\u00e5lde Adnoc omkring\u00a0130 miljoner fat r\u00e5olja, enligt <a href=\"https:\/\/news.futunn.com\/en\/post\/77223631\/ignoring-hormuz-risks-uae-sold-130-million-barrels-of-crude\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">uppgifter<\/a> fr\u00e5n Bloomberg \u2013 en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd volym under en period d\u00e5 trafiken genom Hormuz pr\u00e4glades av betydande s\u00e4kerhetsrisker och stor os\u00e4kerhet. <\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En stor del av oljan gick till asiatiska k\u00f6pare, bland annat raffinaderier och handelshus i Kina, Indien, Japan och Sydkorea. Det intressanta \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte bara volymen, utan snarare att handeln fortsatte samtidigt som transporten av olja hade blivit en del av sj\u00e4lva krisen.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Adnoc erbj\u00f6d k\u00f6parna flera logistiska m\u00f6jligheter: lastning vid terminaler inne i Persiska viken, vid Fujairah utanf\u00f6r Hormuz eller genom omlastning mellan fartyg. Bolaget anv\u00e4nde ocks\u00e5 en egen s\u00e5 kallad shuttle-flotta f\u00f6r att transportera olja ut ur Gulfomr\u00e5det och f\u00f6ra \u00f6ver lasten till andra tankfartyg.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det visar hur logistiken i en geopolitisk kris kan bli n\u00e4stan lika betydelsefull som sj\u00e4lva produktionskapaciteten.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Emiratens kanske viktigaste strategiska tillg\u00e5ng ligger samtidigt p\u00e5 land. Fr\u00e5n Abu Dhabis oljef\u00e4lt g\u00e5r en drygt 400 kilometer l\u00e5ng pipeline till <a href=\"https:\/\/www.eia.gov\/todayinenergy\/detail.php?id=65504\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Fujairah<\/a> vid Omanbukten \u2013 allts\u00e5 p\u00e5 andra sidan Hormuzsundet. Ledningen har kapacitet att transportera omkring 1,8 miljoner fat r\u00e5olja per dag och g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00f6ra en betydande del av produktionen direkt till en exportterminal utan att passera genom Hormuz. <\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00f6verskatta betydelsen av en s\u00e5dan investering n\u00e4r sj\u00f6farten blir os\u00e4ker. Under normala tider kan en pipeline betraktas som logistik och ekonomi: ett s\u00e4tt att minska transportkostnader och effektivisera exporten. Under en regional konflikt f\u00f6r\u00e4ndras dess funktion. D\u00e5 blir den s\u00e4kerhetspolitik.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fujairahs hamn, lagerkapaciteten, pipelinesystemen, Adnocs fartygsflotta och m\u00f6jligheten att flytta r\u00e5olja mellan olika terminaler bildar tillsammans ett logistiskt system som g\u00f6r det sv\u00e5rare f\u00f6r en enda konfliktpunkt att lamsl\u00e5 hela exportkedjan. N\u00e4r andra producenter tvingades minska produktionen eller fick stora m\u00e4ngder olja inst\u00e4ngda bakom Hormuz kunde Emiraten d\u00e4rf\u00f6r \u00e5terh\u00e4mta sig snabbare. Landets oljeproduktion steg kraftigt i juni och n\u00e5dde enligt Internationella energiorganet, IEA, omkring 4,1 miljoner fat per dag \u2013 den h\u00f6gsta niv\u00e5n som registrerats f\u00f6r landet.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">H\u00e4r finns en st\u00f6rre l\u00e4rdom.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Under l\u00e5ng tid har diskussionen om Gulfens betydelse f\u00f6r v\u00e4rldsekonomin n\u00e4stan alltid handlat om reserver och produktion: vem har mest olja och vem kan pumpa mest? Hormuzkrisen visar att den fr\u00e5gan inte l\u00e4ngre r\u00e4cker. I en mer instabil v\u00e4rld kommer konkurrensen mellan energiproducenter ocks\u00e5 att handla om vem som har b\u00e4st hamnar, st\u00f6rst lagringskapacitet, egna fartyg och alternativa pipelines.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Med andra ord: vem kan leverera n\u00e4r andra inte kan?<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r en import\u00f6r i Tokyo, Shanghai eller New Delhi \u00e4r den mest attraktiva leverant\u00f6ren inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis den som har st\u00f6rst reserver under marken. Det kan lika g\u00e4rna vara den som kan garantera att lasten faktiskt l\u00e4mnar hamnen n\u00e4r n\u00e4sta kris kommer. <\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Och d\u00e4r ligger kanske den viktigaste slutsatsen fr\u00e5n Emiratens agerande under Hormuzkrisen. Abu Dhabi har inte gjort sig oberoende av sundet. Ingen producent i regionen kan helt bortse fr\u00e5n en vattenv\u00e4g av Hormuz betydelse. Men landet har under \u00e5ratal investerat i n\u00e5got som blivit alltmer v\u00e4rdefullt i en os\u00e4ker v\u00e4rld: F\u00f6rm\u00e5gan att ha en v\u00e4g till n\u00e4r den f\u00f6rsta v\u00e4gen st\u00e4ngs.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det \u00e4r inte bara oljeinfrastruktur. Det \u00e4r strategisk makt.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Farouk Aldabag \u00e4r samh\u00e4llsanalytiker och ART-terapeut  <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"N\u00e4r oron kring Hormuzsundet \u00e5terigen skakade energimarknaden blev tankfartygens r\u00f6relser n\u00e4stan lika viktiga som sj\u00e4lva oljeproduktionen. Leveranser f\u00f6rsenades,&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":340727,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[65],"tags":[37748,37749,37750,72,70,71,17144,34,31,33,32,30,37751],"class_list":["post-340726","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-ekonomi","tag-abu-dhabi","tag-adnoc","tag-bloombergs","tag-business","tag-economy","tag-ekonomi","tag-hormuz","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-uae"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117104888162326908","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/340726","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=340726"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/340726\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/340727"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=340726"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=340726"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=340726"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}