{"id":341198,"date":"2026-08-16T20:35:22","date_gmt":"2026-08-16T20:35:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/341198\/"},"modified":"2026-08-16T20:35:22","modified_gmt":"2026-08-16T20:35:22","slug":"niklas-schioler-skriver-om-arbetet-med-nyutgavan-av-svensk-poesi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/341198\/","title":{"rendered":"Niklas Schi\u00f6ler skriver om arbetet med nyutg\u00e5van av \u201dSvensk poesi\u201d"},"content":{"rendered":"

ESS\u00c4. <\/strong>Hur f\u00e5r man ihop tusen sidor betydande svensk poesi? Det \u00e4r l\u00e4tt. Det sv\u00e5ra \u00e4r begr\u00e4nsningen. Utrymmet m\u00e5 l\u00e5ta som v\u00e4l tilltaget, men det dubbla antalet sidor hade utan tvekan kunnat fyllas.<\/p>\n

Antologin \u201dSvensk poesi\u201d kom ut f\u00f6rsta g\u00e5ngen 2016. Nu finns en ny utg\u00e5va, f\u00f6r\u00e4ndrad p\u00e5 flera s\u00e4tt. Efter tio \u00e5r \u00e4r det naturligt att nya poeter har tillkommit, sexton stycken, fr\u00e4mst fr\u00e5n v\u00e5r direkta samtid. \u00c4ven tidigare representerade poeter har f\u00e5tt vissa dikter utbytta mot nyare som utkommit det senaste decenniet. Men \u00e4ven n\u00e5gra \u00e4ldre poeter har f\u00f6rts in. D\u00e5 konkurrensen \u00e4r h\u00e5rd inneb\u00e4r allt detta att n\u00e5gra tr\u00e5kigt nog har f\u00e5tt l\u00e4mna antologin.<\/p>\n

Jag satte upp en lista med 450 namn f\u00f6r mina dryga 200 \u00e5r och l\u00e4ste 30 000 dikter, funderade, antecknade, f\u00e4rdigst\u00e4llde.<\/p><\/blockquote>\n

Men hur g\u00f6r man d\u00e5, mer ing\u00e5ende, en s\u00e5dan h\u00e4r \u00f6vergripande sammanst\u00e4llning \u00f6ver den svenska poesin? Grunden till arbetet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en k\u00e4rlek till poesin, tron p\u00e5 detta konstn\u00e4rligt produktiva spr\u00e5khaveri, som kan leda oss till en ompr\u00f6vning av v\u00e5r mentala och intellektuella infrastruktur. Det finns ett avg\u00f6rande v\u00e4rde att tr\u00e4da in i en annan m\u00e4nniskas spr\u00e5k, medvetande och v\u00e4rld, en existentiell n\u00f6dv\u00e4ndighet att inte f\u00f6rbli bakom v\u00e5ra bef\u00e4stningar, och en demokratisk f\u00f6rpliktelse att upp\u00f6va skickligheten att f\u00f6rst\u00e5 det som \u00e4nnu ligger bortom v\u00e5r egen horisont. S\u00e5 blir poesil\u00e4sning m\u00e4nniskotr\u00e4ning.<\/p>\n

Vid \u00e5tskilliga tillf\u00e4llen har jag talat publikt om detta arbete: gl\u00e4djen, brottningen och kraftanstr\u00e4ngningen som \u00e4r f\u00f6r handen, i mitt och Daniel M\u00f6llers<\/strong> fall att ta hand om \u00f6ver tusen \u00e5r av diktning.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Niklas Schi\u00f6ler har tillsammans med litteraturvetaren Daniel M\u00f6ller redigerat \u201dSvensk Poesi\u201d.<\/p>\n

Foto: EMIL MALMBORG \/ Albert Bonniers \/ Albert Bonniers<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm\"\"\/<\/p>\n

F\u00f6rsta utg\u00e5van av \u201dSvensk poesi\u201d publicerades 2016.<\/p>\n

Foto: Nina Ulmaja \/ Albert Bonniers \/ Albert Bonniers<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

I Myanmar (eller Burma<\/a> som m\u00e5nga i och utanf\u00f6r landet h\u00e5ller fast vid) f\u00f6rel\u00e4ste jag om att skapa en omf\u00e5ngsrik diktantologi och det visade sig att man \u00f6nskade g\u00f6ra n\u00e5got liknande f\u00f6r sitt spr\u00e5ks poesi. En poet fr\u00e5gade efter\u00e5t vad man fr\u00e4mst beh\u00f6ver t\u00e4nka p\u00e5.<\/p>\n

Tidigare hade en poetiskt initierad v\u00e4n sagt till mig: \u201dHur sv\u00e5rt kan det va\u2019? Man v\u00e4ljer ut n\u00e5gra dikter och s\u00e4tter ihop dem i en bok. Ni har ju inte skrivit n\u00e5t!\u201d S\u00e5 blev inte mitt svar till poeten fr\u00e5n Myanmar. Det beh\u00f6vdes tre \u00e5rs heltidsarbete och d\u00e5 hade vi \u00e4nd\u00e5 arbetat med poesi professionellt i decennier. Ett m\u00f6dosamt arbete \u00e4r det ocks\u00e5 att, som nu har varit aktuellt, f\u00f6r\u00e4ndra antologin.<\/p>\n

F\u00f6r oss redakt\u00f6rer har det fordrats estetisk sensibilitet, litteraturhistorisk kunskap och hantverkets absoluta millimeterprecision. I grunden har arbets- och ansvarsf\u00f6rdelningen varit att Daniel har st\u00e5tt f\u00f6r dikter fram till 1799 och jag fr\u00e5n 1800 till i dag. Sedan har vi givetvis begrundat varandras urval, \u201dlagt oss i\u201d, justerat, f\u00f6rt in, tagit bort etc. Vi har sj\u00e4lvfallet gemensamt ansvar f\u00f6r hela boken.<\/p>\n

Jag satte upp en lista med 450 namn f\u00f6r mina dryga 200 \u00e5r och l\u00e4ste 30 000 dikter, funderade, antecknade, f\u00e4rdigst\u00e4llde. V\u00e4ldigt mycket av det var jag f\u00f6rtrogen med sedan tidigare, men nu blev det utifr\u00e5n antologiarbetets f\u00f6ruts\u00e4ttningar repetition, granskning och l\u00e4sning av en hel del jag inte var initierad i.<\/p>\n

Annons<\/p>\n

Diktare f\u00f6r diktare gick jag igenom, med uppst\u00e4llningar f\u00f6r vilka som sj\u00e4lvklart skulle ha mycket utrymme, andra mindre, vilka som l\u00e5g p\u00e5 gr\u00e4nsen och de som tyv\u00e4rr inte hade n\u00e5gon rimlig chans. S\u00e5dana listor revideras i takt med l\u00e4sningen. Man beh\u00f6ver dessutom plocka fram litteraturhistorier, litteraturvetenskapliga verk, ess\u00e4er, \u00e4ldre antologier, vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 digitala forum \u2013 och s\u00e5 inte minst ta sig an ol\u00e4sta diktsamlingar.<\/p>\n

Till slut hade vi tillsammans runt 200 poeter. Inexaktheten beror p\u00e5 att det i n\u00e5gra fall \u00e4r sv\u00e5rt att veta vem eller vilka poeterna var, som med de medeltida balladerna, och ibland kan man bara p\u00e5 vissa grunder tillskriva n\u00e5gon en dikt, utan att vara s\u00e4ker.<\/p>\n

Efter en tid n\u00e5dde vi fram till n\u00e4rmare 700 dikter, vilket ocks\u00e5 \u00e4r sv\u00e5rt att r\u00e4kna. Best\u00e5r exempelvis Erik<\/strong> Lindegrens<\/strong> \u201dmannen utan v\u00e4g\u201d och Harry<\/strong> Martinsons<\/strong> \u201dAniara\u201d av enskilda dikter, \u00e4r de sviter eller l\u00e4ngre dikter uppdelade i avsnitt? I andra diktr\u00e4ckor \u00e4r gr\u00e4nserna mer uppl\u00f6sta, som exempelvis hos Lennart Sj\u00f6grens<\/strong> \u201dF\u00e5gelj\u00e4garna\u201d.<\/p>\n

Eftersom vi b\u00f6rjade med runor blev det till slut ett tidsspann p\u00e5 1\u00a0500 \u00e5r. Det \u00e4r ingen enkel sak att hantera ett s\u00e5 volumin\u00f6st material.<\/p>\n

S\u00e5lunda: m\u00e5nga \u00e4r kallade, men som redakt\u00f6rer tvingas vi \u00e4nd\u00e5 inse att f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 till slut blir utvalda. L\u00e4sare l\u00e4r uppt\u00e4cka att en eller flera av deras favoriter saknas. Vi saknar ocks\u00e5 m\u00e5nga starka poeter, men \u00e4ven en s\u00e5 h\u00e4r diger bok har sina m\u00e5tt. Och: om n\u00e5gon ska in, vem ska i s\u00e5 fall ut?<\/p>\n

Till\u00e4ggas b\u00f6r att detta inte \u00e4r ett nationalstatligt projekt utan ett svenskspr\u00e5kigt …<\/p><\/blockquote>\n

V\u00e5ra urvalskriterier har varit konstn\u00e4rlig kvalitet och historisk relevans. Dikter som man kan l\u00e4sa om i generation efter generation, ofta med olika infallsvinklar, dikter som ger l\u00e4saren ny erfarenhet, som \u00e4r en nyhet och som genom \u00e5ren f\u00f6rblir en nyhet. H\u00e4r finns f\u00f6ljaktligen ocks\u00e5 historiska faktorer som inflytande p\u00e5 poesiutvecklingen, p\u00e5verkan p\u00e5 andra f\u00f6rfattare, att det gjorts oml\u00e4sningar och att kommentarer har publicerats, i artikel- eller bokform. Till slut \u00e4r kanske tiden den fr\u00e4mste domaren.<\/p>\n

Till\u00e4ggas b\u00f6r att detta inte \u00e4r ett nationalstatligt projekt utan ett svenskspr\u00e5kigt, vilket naturligtvis ger den finlandssvenska poesin rikligt utrymme. Poetens pass spelar allts\u00e5 ingen roll.<\/p>\n

Bet\u00e4nk ocks\u00e5 att texter som psalmer, vilka inte alltid i f\u00f6rsta hand setts som konstn\u00e4rliga m\u00e4sterverk, har haft l\u00e5ngtg\u00e5ende social betydelse. Det finns h\u00e4rut\u00f6ver revynummer, trubadurlyrik och rockpoesi som spelat v\u00e4sentlig roll f\u00f6r en m\u00e5ngh\u00f6vdad publik n\u00e4r dessa texter framf\u00f6rts fr\u00e5n scen. Den starka traditionen av poesi som \u00e4r skriven f\u00f6r att sjungas har i den nya utg\u00e5van f\u00f6rnyats. Josef Julius Wecksells<\/strong>, Gustaf Adolf Lysholms<\/strong> och \u00c5sa Nelvins<\/strong> dikter har \u00e5 andra sidan sannolikt l\u00e4sts mindre men de \u00e4r f\u00f6r oss sj\u00e4lvklara genom sin konstn\u00e4rliga kvalitet.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

\u00c5sa Nelvin var en svensk f\u00f6rfattare och poet.<\/p>\n

Foto: S\u00d6REN KARLSSON<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm\"\"\/<\/p>\n

P\u00e4r Lagerkvist<\/p>\n

Foto: DN \/ DN<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm\"\"\/ <\/p>\n

Foto: EDITH S\u00d6DERGRAN \/ OK\u00c4ND<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

F\u00f6r urvalet efterstr\u00e4var man ocks\u00e5 v\u00e4lavv\u00e4gda proportioner mellan epoker, str\u00f6mningar, teman, ideologier, estetiker, skrivs\u00e4tt och generationer, balans mellan representativitet och redakt\u00f6rernas smak. Detta g\u00e4ller likas\u00e5 valen inom ett f\u00f6rfattarskap. Ska man ta med texter fr\u00e5n ungdomstid, medel\u00e5lder och \u00e5lderdom, som en liten litteraturhistoria f\u00f6r den enskilde f\u00f6rfattaren? Ska man f\u00f6redra sex kortare eller tv\u00e5 l\u00e4ngre? Ska man v\u00e4lja i allm\u00e4nmedvetandet v\u00e4lk\u00e4nda dikter och\/eller f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 med mer ok\u00e4nda alster? Resultatet \u00e4r att man sitter och r\u00e4knar sidor, ja ibland rader f\u00f6r att f\u00e5 till acceptabla utrymmen f\u00f6r var och en.<\/p>\n

Annons<\/p>\n

I m\u00f6jligaste m\u00e5n vill vi undvika att klippa i dikter, men ibland har vi n\u00f6dgats till det. M\u00e5nga betydelsefulla dikter \u00e4r l\u00e5nga och vi kan inte ha med dem alla i sin helhet utan att det skulle bli p\u00e5 andras bekostnad. Ett exempel \u00e4r Birger Sj\u00f6bergs<\/strong> \u201dKonferensman\u201d, en n\u00e4stintill avg\u00f6rande dikt f\u00f6r mig. Ska det sk\u00e4ras i den h\u00e4r femton sidor l\u00e5nga texten f\u00e5r man emellertid g\u00f6ra det f\u00f6rsiktigt s\u00e5 att resultatet k\u00e4nns hyfsat sammanh\u00e4ngande, att stil och \u00e4rende likafullt framkommer. S\u00e4rskilt b\u00f6rjan av v\u00e5rt nuvarande sekel gav oss m\u00e5nga s\u00e5 kallade konceptuella diktsamlingar som formades av en id\u00e9, ett (tanke)m\u00f6nster, ett spr\u00e5kligt grepp. I s\u00e5dana l\u00e4gen kan det vara l\u00e4mpligare att v\u00e4lja ett lite l\u00e4ngre stycke ur en bok \u00e4n att presentera sv\u00e5rbegripliga och f\u00f6r poeten or\u00e4ttvisa fragment fr\u00e5n olika b\u00f6cker.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart har vi velat f\u00e5 med flera \u00f6verraskningar. Samtidigt kan man inte ostraffat l\u00e4mna \u00e4lskade p\u00e4rlor och framst\u00e5ende verk d\u00e4rh\u00e4n. Man lyfter helt enkelt inte undan Georg<\/strong> Stiernhielms<\/strong> \u201dHercules\u201d, Esaias Tegn\u00e9rs<\/strong> \u201dDet eviga\u201d, P\u00e4r Lagerkvists<\/strong> \u201d\u00c5ngest\u201d, Edith S\u00f6dergrans<\/strong> \u201dLandet som icke \u00e4r\u201d, Gunnar Ekel\u00f6fs<\/strong> \u201dEufori\u201d, Bo Setterlinds<\/strong> \u201dD\u00f6den t\u00e4nkte jag mig s\u00e5\u201d, Sonja \u00c5kessons<\/strong> \u201d\u00c4ktenskapsfr\u00e5gan\u201d med flera. Och gl\u00f6m inte att antologismycken har blivit det i regel tack vare djup kvalitet.<\/p>\n

En kritisk utg\u00e5va inneb\u00e4r ett pillarbete utan dess like<\/p><\/blockquote>\n

Efter fullbordat urval anl\u00e4nder andra sv\u00e5righeter. Det ska vara r\u00e4tt versioner. Originalsamlingar \u00e4r inte alltid p\u00e5litliga fullt ut, men med levande f\u00f6rfattare kan man i alla fall fr\u00e5ga. Ska det verkligen vara s\u00e5? undrar man. \u201dTack f\u00f6r att du s\u00e5g\u201d, har jag f\u00e5tt h\u00f6ra, likas\u00e5 \u201dNej, det ska absolut vara som det \u00e4r!\u201d Bland \u00e4ldre dikter som finns i handskrifter djupt nere i arkiven \u2013 i frakturstil eller p\u00e5 allehanda s\u00e4tt sv\u00e5rtydda \u2013 har Daniel skickligt fiskat upp en rad l\u00e4sv\u00e4rda nyheter. Med runorna har vi f\u00e5tt hj\u00e4lpande hand av Magnus K\u00e4llstr\u00f6m<\/strong> p\u00e5 Riksantikvarie\u00e4mbetet. Vi har \u00f6verhuvudtaget inte moderniserat \u00e4ldre texter utan beh\u00e5llit dem i sitt ursprungliga skick, varf\u00f6r man genom poesin ocks\u00e5 m\u00f6ter det svenska spr\u00e5kets utveckling.<\/p>\n

Till noggrannheten h\u00f6r varsamhet med mellanrum (vissa poeter sprider ut orden med l\u00e5ngt mer \u00e4n ett blanksteg), radbrytningar ska vara de riktiga, stavningen poeternas (utom uppenbara tryckfel), indrag r\u00e4tt placerade \u2013 s\u00e5lunda en \u00e5tergivning av originaldikten s\u00e5 exakt man f\u00f6rm\u00e5r. Och samtidigt n\u00e5 en enhetligt komponerad bok.<\/p>\n

Sedan ska det korrekturl\u00e4sas, och man tror v\u00e4l att det g\u00f6r man p\u00e5 en l\u00e5nghelg. Men nej. En kritisk utg\u00e5va inneb\u00e4r ett pillarbete utan dess like: ut\u00f6ver det ovan n\u00e4mnda ocks\u00e5 f\u00f6rfattar- och inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning, bibliografiska uppgifter, f\u00f6rstarads- och titelregister, sidh\u00e4nvisningar \u2013 allt m\u00e5ste kontrolleras, bli korrekt. Trov\u00e4rdighet och tillg\u00e4nglighet.<\/p>\n

Och mitt svar till den myanmariska poeten och presumtive antologiredakt\u00f6ren d\u00e5? Jag inledde med att s\u00e4ga att det \u00e4r ansvarsfullt, \u00f6verv\u00e4ldigande i omfattning och tidskr\u00e4vande, men bel\u00e4rande och h\u00f6gst stimulerande.\tHan fingrade eftert\u00e4nksamt p\u00e5 boken, bl\u00e4ddrade \u2013 och log.<\/p>\n

Av Niklas Schi\u00f6ler<\/strong><\/p>\n

Niklas Schi\u00f6ler \u00e4r medf\u00f6rfattare till \u201dSvensk poesi\u201d, som sl\u00e4pptes i nyutg\u00e5va den 14 augusti. Han \u00e4r ocks\u00e5 aktuell med den prosalyriska \u201dF\u00e5 ord\u201d som ocks\u00e5 utkommer i augusti.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"ESS\u00c4. Hur f\u00e5r man ihop tusen sidor betydande svensk poesi? Det \u00e4r l\u00e4tt. Det sv\u00e5ra \u00e4r begr\u00e4nsningen. Utrymmet…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":341199,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[37867,104,29985,9698,34,31,33,32,30,105],"class_list":["post-341198","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-burma","tag-entertainment","tag-klassiska-bocker","tag-myanmar","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117107105812916762","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/341198","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=341198"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/341198\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/341199"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=341198"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=341198"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=341198"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}