Vad inneb\u00e4r kognitiv svikt?<\/p>\n
Kognitiv svikt \u00e4r ett samlingsbegrepp f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4mringar av f\u00f6rm\u00e5gor som minne, koncentration och probleml\u00f6sning.<\/p>\n
Det kan exempelvis bli sv\u00e5rare att komma ih\u00e5g s\u00e5dant som tidigare varit sj\u00e4lvklart, h\u00e5lla koncentrationen eller planera och genomf\u00f6ra uppgifter. \u00c4ven spr\u00e5k och orienteringsf\u00f6rm\u00e5ga kan p\u00e5verkas.<\/p>\n
Kognitiv svikt \u00e4r d\u00e4remot inte samma sak som demens. F\u00f6r\u00e4ndringarna kan vara lindriga och beh\u00f6ver inte inneb\u00e4ra att personen har sv\u00e5rt att klara vardagen. Hos vissa kan problemen f\u00f6rv\u00e4rras med tiden.<\/p>\n
Det \u00e4r en viktig skillnad n\u00e4r studiens resultat ska tolkas. Forskarna fann omkring 50 procent l\u00e4gre risk f\u00f6r kognitiv svikt bland de snabbaste deltagarna. Det betyder inte att de hade 50 procent l\u00e4gre risk att f\u00e5 demens.<\/p>\n
Skillnaden syntes ocks\u00e5 i hj\u00e4rnan<\/p>\n
Det var inte bara g\u00e5ngtempot och resultaten p\u00e5 kognitiva tester som skilde grupperna \u00e5t.<\/p>\n
Hos de deltagare som hade genomg\u00e5tt hj\u00e4rnavbildning s\u00e5g forskarna att gruppen med \u201dsuper movers\u201d hade b\u00e4ttre bevarad volym i hippocampus.<\/p>\n
Hippocampus spelar en central roll f\u00f6r bland annat minne och orienteringsf\u00f6rm\u00e5ga och \u00e4r ett av de omr\u00e5den i hj\u00e4rnan som kan p\u00e5verkas vid Alzheimers sjukdom.<\/p>\n
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som har kopplat fysisk aktivitet och r\u00f6rlighet till hj\u00e4rnans h\u00e4lsa. Den h\u00e4r studien skiljer sig dock p\u00e5 en viktig punkt. Forskarna gav inte deltagarna ett tr\u00e4ningsprogram f\u00f6r att se vad som h\u00e4nde n\u00e4r de b\u00f6rjade g\u00e5 fortare. De studerade personer som redan hade beh\u00e5llit ett ovanligt h\u00f6gt g\u00e5ngtempo l\u00e5ngt upp i \u00e5ren.<\/p>\n
En promenad kr\u00e4ver mer \u00e4n starka ben<\/p>\n
Att g\u00e5 \u00e4r en komplicerad r\u00f6relse, \u00e4ven om vi s\u00e4llan t\u00e4nker p\u00e5 den s\u00e5. Balans, muskelstyrka och koordination m\u00e5ste fungera tillsammans. Hj\u00e4rnan ska samtidigt styra r\u00f6relserna och hantera underlag, riktning och det som h\u00e4nder runt omkring.<\/p>\n
Det \u00e4r en av anledningarna till att g\u00e5nghastighet l\u00e4nge har intresserat forskare som studerar \u00e5ldrande.<\/p>\n
En person som fortfarande g\u00e5r snabbt vid 80 \u00e5rs \u00e5lder kan ha flera f\u00f6rdelar samtidigt, exempelvis v\u00e4lbevarad muskelstyrka, god fysisk kapacitet och en hj\u00e4rna som fortfarande klarar att samordna r\u00f6relser effektivt.<\/p>\n
Forskarna vet \u00e4nnu inte exakt varf\u00f6r vissa \u00e4ldre beh\u00e5ller den h\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan medan andra inte g\u00f6r det. Just d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r gruppen intressant att studera.<\/p>\n
Att b\u00f6rja g\u00e5 fortare \u00e4r ingen garanti<\/p>\n
Resultaten kan vara lockande att oms\u00e4tta direkt p\u00e5 den egna promenaden, men d\u00e4r beh\u00f6ver man vara f\u00f6rsiktig.<\/p>\n
Studien visar ett samband mellan ovanligt h\u00f6g g\u00e5nghastighet och l\u00e4gre risk f\u00f6r kognitiv svikt. Den visar inte att den som b\u00f6rjar g\u00e5 snabbare automatiskt f\u00e5r b\u00e4ttre minne eller halverar sin risk.<\/p>\n
G\u00e5ngtempot fungerar inte heller som ett hemmatest f\u00f6r demens. Den som g\u00e5r l\u00e5ngsamt beh\u00f6ver inte ha problem med hj\u00e4rnan. Artros, sm\u00e4rta, balansproblem och sjukdomar i bland annat hj\u00e4rta och lungor kan p\u00e5verka hur snabbt vi g\u00e5r.<\/p>\n
Det forskarna nu vill f\u00f6rst\u00e5 \u00e4r i st\u00e4llet varf\u00f6r vissa m\u00e4nniskor tycks beh\u00e5lla b\u00e5de r\u00f6rligheten och tankef\u00f6rm\u00e5gan l\u00e5ngt upp i \u00e5ren. D\u00e4r kan studier av \u201dsuper movers\u201d ge nya ledtr\u00e5dar till vad som k\u00e4nnetecknar ett friskt \u00e5ldrande.<\/p>\n
Det h\u00e4r visade studien<\/p>\n
* Vad betyder 1,5 standardavvikelser?<\/strong> Standardavvikelse \u00e4r ett statistiskt m\u00e5tt p\u00e5 hur mycket v\u00e4rdena i en grupp brukar skilja sig fr\u00e5n genomsnittet. Att ligga 1,5 standardavvikelser \u00f6ver genomsnittet inneb\u00e4r h\u00e4r att deltagaren gick klart snabbare \u00e4n vad som var normalt f\u00f6r personer i samma \u00e5lder. Forskarna tog ocks\u00e5 h\u00e4nsyn till k\u00f6n n\u00e4r gruppen definierades. Det \u00e4r allts\u00e5 inte en best\u00e4md g\u00e5nghastighet som alla kan j\u00e4mf\u00f6ra sig med.<\/p>\n K\u00e4llor: George Washington University<\/a>, Harvard Health<\/a>, NPR<\/a>, Medical News Today<\/a> och Aftenposten<\/a><\/p>\n