{"id":347483,"date":"2026-08-21T12:22:17","date_gmt":"2026-08-21T12:22:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/347483\/"},"modified":"2026-08-21T12:22:17","modified_gmt":"2026-08-21T12:22:17","slug":"sharre-del-31-komiker-no-shit","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/347483\/","title":{"rendered":"Sharre, del 31: Komiker, no shit"},"content":{"rendered":"<p><strong>INGEN ANNAN HADE kommit till teatern \u00e4nnu s\u00e5 jag satte mig p\u00e5 trappsteget n\u00e4rmast utg\u00e5ngen. Jag bl\u00e4ddra i manuset, fuck, hade jag skrivit allt det h\u00e4r? Det v\u00e4gde fett mycket, som en liten bok. Jag s\u00e5g n\u00e5gra sk\u00e4mt fladdra f\u00f6rbi p\u00e5 sidorna, var de ens kul? Hur skulle jag v\u00e5ga visa upp det h\u00e4r f\u00f6r n\u00e5n?<\/strong><\/p>\n<p>Sist jag var h\u00e4r hade det varit som en fr\u00e4mling, allt hade varit f\u00f6rl\u00e5tet. Men det var p\u00e5 riktigt nu. Jag titta ner p\u00e5 resten av trappan och den stora scenen l\u00e4ngst ner. Bakom scenen h\u00e4ngde stora svarta draperier som gav en dramatisk effekt. Den halvskumma belysningen gav k\u00e4nslan av en smal bakgata i New York med \u00f6verfulla papperskorgar. P\u00e5 mitten av scenen stod ett smalt stativ med en mikrofon.<\/p>\n<p>Annons:<a class=\"gofollow\" data-track=\"NDUxLDEsNjA=\" href=\"https:\/\/vaxer.stockholm\/aktuellt\/kalendarium\/2026\/08\/invigning-av-akalla-torg\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/1787314935_300_SthlmStad-122910-260820-NyhetsbyranJarva-1.jpg\"\/><\/a>Annons:<a class=\"gofollow\" data-track=\"NDUyLDEsNjA=\" href=\"https:\/\/meetingspublic.stockholm.se\/committees\/jarva-stadsdelsnamnd\/mote-2026-08-27\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/SthlmStad-120729-260821-NyhetsbyranJarva.jpg\"\/><\/a><\/p>\n<blockquote>\n<p>Jag och Maya hade varit knappt l\u00e4mnat l\u00e4genheten f\u00f6rr\u00e4n manuset var klart<\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Jag och Maya hade varit p\u00e5 ett tr\u00e4ningsl\u00e4ger och knappt l\u00e4mnat l\u00e4genheten f\u00f6rr\u00e4n manuset var klart. Det var en riktig military boot camp, enda skillnaden var att jag inte beh\u00f6vde b\u00e4ra henne p\u00e5 ryggen. Jag hade varit \u00e4rlig i texterna, v\u00e5gat r\u00f6ra vid de tunga grejerna, men palla inte dra in allt med aina och biljakterna. Fucking hell, det skulle vara barn i publiken, regiss\u00f6ren ville inte ha en aktiv kriminell p\u00e5 scen.<\/p>\n<p>Jag hade skickat manuset till regiss\u00f6ren och hon hade skickat avtalet till mig. Jag och Maya l\u00e4ste igenom det flera g\u00e5nger f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5. Tydligen betalades pengarna ut i tre omg\u00e5ngar. Det var som TV-spel, du var tvungen att klara en boss f\u00f6r att g\u00e5 vidare till n\u00e4sta. F\u00f6rst fick du pengar n\u00e4r avtalet skrevs under, khalas, det d\u00e4r var klart redan. Jag beh\u00f6vde bara starta f\u00f6retag och skicka faktura. Sen fick du pengar n\u00e4r det var koll\u2026h\u00e4r beh\u00f6vde jag l\u00e4sa om det, koll-aa-tioo-nee-ring? Vad fan var det? Jag hade ingen aning men regiss\u00f6ren hade sagt att det var det som skulle h\u00e4nda idag p\u00e5 teatern. Ultimata bossen var premi\u00e4ren om en m\u00e5nad. Fram till dess var det repetition, jag hade ingen aning om vad det betydde heller. Jag kunde inte snacka Shakespeare-svenska.<\/p>\n<blockquote>\n<p>Jag kom ut p\u00e5 scenen och det var en s\u00e5n fucking m\u00e4ktig k\u00e4nsla<\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Jag kunde inte sitta h\u00e4r och dvala, jag beh\u00f6vde bli aktiv. Regiss\u00f6ren var f\u00f6rsvunnen vilket var toppen. Uppv\u00e4rmningen skulle vara p\u00e5 mig. Jag gick ner f\u00f6r trapporna, titta \u00e5t h\u00f6ger och v\u00e4nster, spana efter intruders. Jag kom ut p\u00e5 scenen och det var en s\u00e5n fucking m\u00e4ktig k\u00e4nsla. Det flimra i magen, allts\u00e5 herregud. Jag var inte van vid s\u00e5h\u00e4r stora ytor. Det st\u00f6rsta rummet jag k\u00e4nde till var morsans vardagsrum och d\u00e5 tog \u00e4nd\u00e5 soffan upp hela ytan. D\u00e4r uppe skulle publiken sitta. Det fick plats minst hundra personer p\u00e5 de d\u00e4r raderna, kanske tv\u00e5hundra, eller femhundra om det var v\u00e4ldigt sm\u00e5 m\u00e4nniskor.<\/p>\n<p>Var micken p\u00e5? De hade s\u00e4kert st\u00e4ngt av den f\u00f6r att ingen skulle ta micken och sjunga JAG VILL BARA HA PAAARA. Jag knacka pekfingret mot micken, det l\u00e4t puh puh puh fr\u00e5n h\u00f6gtalarna. Ey shit, h\u00f6rde n\u00e5n? Jag fick en skum k\u00e4nsla av att jag hade smugit mig in hit olovligt. Men regiss\u00f6ren hade sagt \u00e5t mig att komma. Jag f\u00f6ljde bara order, att l\u00e4mna scenen nu skulle vara som att b\u00e4nka sig n\u00e4r tr\u00e4naren ville ha dig p\u00e5 plan.<\/p>\n<p>\u201dSoundcheck, soundcheck\u201d, sa jag i micken. Hela salen fylldes av min pipiga r\u00f6st, jag k\u00e4nde mig stekhet. \u201dM\u00e5r ni bra eller? Hur m\u00e5nga h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5n Husby?\u201d Det fanns inte en j\u00e4vel h\u00e4r som kunde svara. Jag f\u00f6rest\u00e4llde mig appl\u00e5der, busvisslingar och skrik. Det var \u00e4nd\u00e5 hemmaplan f\u00f6r Husbybarnen s\u00e5 det var f\u00f6rv\u00e4ntat att de skulle g\u00f6ra mest ljud. \u201dHar vi n\u00e5gra Tenstabarn h\u00e4r d\u00e5?\u201d<\/p>\n<p>Galab och Warre skulle skrika JALLA MANNEN MIN FUCKING BROR! Eller v\u00e4nta, hur t\u00e4nkte jag? Det fanns inte en chans p\u00e5 35 miljoner att de skulle komma. Warre hade dragit in luft mellan t\u00e4nderna och skakat p\u00e5 huvudet. Bram, vad \u00e4r det h\u00e4r? N\u00e4r tar det slut?<\/p>\n<blockquote>\n<p>Det var roligare innan, i mitt huvud, grabbar<\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Om jag \u00f6ppnat munnen framf\u00f6r grabbarna hade det varit som att prata med TV-sk\u00e4rmar. De hade kollat p\u00e5 mig, jag hade kollat p\u00e5 dem. Jag hade tappat bort mig innan jag ens b\u00f6rja. Det var roligare innan, i mitt huvud, grabbar. Halvv\u00e4gs in i sk\u00e4mtet hade jag redan haft diskussionen i huvudet. Skulle de tycka att det var roligt? Beh\u00f6vde jag justera min punchline? Jag kommer tillbaka snart. Men det skulle inte bara vara de utan tv\u00e5hundra andra som ocks\u00e5 fick v\u00e4nta p\u00e5 att jag f\u00f6rsvann bakom gardinen. Jag hade f\u00e5tt l\u00e4gga min trust p\u00e5 gud. Jag visste att jag kunde ratta det, men jag hade f\u00e5tt panik om grabbarna hade suttit och bed\u00f6mt mig. Teater och grabbarna var tv\u00e5 olika v\u00e4rldar och jag var tvungen att h\u00e5lla is\u00e4r dem. Om de tr\u00e4ffades skulle det bli s\u00e5na krockar.<\/p>\n<p>\u201dHur m\u00e5nga h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5n byn d\u00e5?\u201d sa jag i mikrofonen. Bynbarnen hade v\u00e4rsta sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet och skulle f\u00f6rs\u00f6ka k\u00f6ra skit med resten.<\/p>\n<p>Jag veckla ut manuset och fingra p\u00e5 inledningen, den var kattig, den skulle nog funka. Jag harkla mig och b\u00f6rja l\u00e4sa, ljudet studsa ut i det nedsl\u00e4ckta rummet, det l\u00e4t riktigt nice. Soundcheck och \u00f6va sig samtidigt, win-win.<\/p>\n<p>Pl\u00f6tsligt var det n\u00e5n som garva. Jag stelna. Vem hade h\u00f6rt mig? Garvet f\u00f6rflytta sig ner f\u00f6r trapporna nu. Det tillh\u00f6rde n\u00e5n i gruppen av m\u00e4nniskor som gick i riktning mot scenen. Abow det var regiss\u00f6ren och massa andra personer, fucking hell. Hon flina stort och slog ut armarna. Jag ville s\u00e5 g\u00e4rna ha en kram, men inte av henne. Alla hade h\u00f6rt mig st\u00e5 h\u00e4r och prata f\u00f6r mig sj\u00e4lv som v\u00e4rsta b\u00e4\u00e4. Jag sk\u00e4mdes ihj\u00e4l och f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6mma mig bakom stativet.<\/p>\n<blockquote>\n<p>Femton personer bara f\u00f6r min show?<\/p>\n<\/blockquote>\n<p>M\u00e4nniskorna som kom ner satte sig vid b\u00e4nkarna p\u00e5 f\u00f6rsta raden. Skulle jag st\u00e5 kvar h\u00e4r eller s\u00e4tta mig bredvid dem? Det h\u00e4r var tydligen de som skulle jobba med f\u00f6rest\u00e4llningen. De presentera sig alla i turordning, teknikshuno, ljusshuno, kostymshuno, publikshuno, teaterchef, regiss\u00f6r och en shuno som hade det skummaste namnet av alla, suffl\u00f6r. Femton personer bara f\u00f6r min show? Det blev seri\u00f6st fr\u00e5n ingenstans. \u00c4ven Malm\u00f6killen var h\u00e4r och resten av Hamlet-teamet. Hade de inte en egen grej att f\u00f6rbereda sig f\u00f6r? Jag beh\u00f6vde hitta n\u00e5t specifikt att titulera mig sj\u00e4lv som. Skulle jag s\u00e4ga sk\u00e5despelare? Det hade varit en s\u00e5n bluff. Komiker d\u00e5? Var det inte lite f\u00f6r tidigt? Men jag hade skrivit 45 sidor komedi, var det inte tillr\u00e4ckligt?<\/p>\n<p>\u201dJag \u00e4r stand up-komiker.\u201d Jag var d\u00f6dsseri\u00f6s men i huvudet hade jag en parallellv\u00e4rld d\u00e4r alla garva \u00e5t mig.<\/p>\n<p>Regiss\u00f6ren kolla p\u00e5 mig och kn\u00e4ckte fingrarna.<\/p>\n<p>\u201dNo shit\u201d, sa hon mellan kn\u00e4ckningarna. What the fuck? Jag hade k\u00e4mpat f\u00f6r att f\u00e5 ut titeln komiker fr\u00e5n min mun s\u00e5 l\u00e4nge och allt hon sa var no shit? Det var fett or\u00e4ttvist. \u201dS\u00e5 fort vi kom in h\u00e4r fick du oss att skratta.\u201d<\/p>\n<p>Shit vad coolt. Alla tankar jag hade haft i huvudet sl\u00e4ppte. Komiker, det var jag ju! Jag hade levlat upp fr\u00e5n clown och dr\u00e4ng!<\/p>\n<blockquote>\n<p>Kunde mikrofonen f\u00e5nga upp ljudet av hj\u00e4rtslag? <\/p>\n<\/blockquote>\n<p>De olika rollerna p\u00e5 plats gick igenom sin del av produktionen. Producenten sa att pj\u00e4sen skulle spelas 22 g\u00e5nger under en period av tv\u00e5 m\u00e5nader. V\u00e4nta va, 22 g\u00e5nger? Ey shit, det var sjukt. Det skulle vara f\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 dagen f\u00f6r skolor och p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6r vuxna. Skr\u00e4cken dunka i br\u00f6stet men jag palla inte lyssna p\u00e5 den just nu. Jag hade fullt upp med att inte svimma. Ljusshunon vifta med armarna och beskrev hur str\u00e5lkastarna skulle riktas ner\u00e5t fr\u00e5n taket mot scenen.<\/p>\n<p>\u201dDu kan b\u00f6rja l\u00e4sa\u201d, sa regiss\u00f6ren.<\/p>\n<p>Ey shit, skulle jag l\u00e4sa? Framf\u00f6r alla? Regiss\u00f6ren tog upp en stol p\u00e5 scen d\u00e4r jag kunde s\u00e4tta mig bekv\u00e4mt. Hon s\u00e4nkte stativet s\u00e5 att det h\u00e4ngde med i sv\u00e4ngarna. Hur mycket av mina skakiga ben kunde de se? Kunde mikrofonen f\u00e5nga upp ljudet av hj\u00e4rtslag? Jalla d\u00e5, jag skumma f\u00f6rsta sidan.<\/p>\n<p>\u201dJag var en liten kille som trodde att jag hade en superhj\u00e4lte till pappa\u201d, l\u00e4ste jag med darrig r\u00f6st och ett leende. \u201dMen n\u00e4r farsan gl\u00f6mde h\u00e4mta mig fr\u00e5n dagis fick brorsan kliva in som farsa. Jag trodde att vi skulle \u00e5ka hem. Men han kom in med pizza och sa att vi skulle l\u00e4gga oss och chilla i kuddrummet. \u2019L\u00e5t oss snacka om livets fr\u00e5gor!\u2019 sa han och jaga ut fr\u00f6knarna med pizzakartongen.\u201d<\/p>\n<p>Jag visa hur han f\u00e4kta ut \u00c5sa och Helen ur mysh\u00f6rnan s\u00e5 att ost och tomats\u00e5s skv\u00e4tte \u00f6ver hela dagis. Fnitter fr\u00e5n publiken. Wow redan?<\/p>\n<blockquote>\n<p>Vem beh\u00f6ver en superhj\u00e4lte n\u00e4r man har en bror som ger livsr\u00e5d<\/p>\n<\/blockquote>\n<p>\u201dS\u00e5 vi l\u00e5g d\u00e4r i kuddrummet och diskutera hur man spelar TV-spel och varf\u00f6r folk som inte gillar pizza \u00e4r suspekta. Vem beh\u00f6ver en superhj\u00e4lte n\u00e4r man har en bror som ger livsr\u00e5d: \u2019var lat, men ha alltid en bra urs\u00e4kt!\u2019\u201d<\/p>\n<p>Malm\u00f6killen ropa fr\u00e5n ingenstans: \u201dDet l\u00e5ter som min bror!\u201d<\/p>\n<p>Ey shit, det funka ju! Jag fortsatte l\u00e4sa, jag ber\u00e4tta att det varit r\u00e4tt m\u00f6rkt n\u00e4r farsan flytta utomlands, men brorsan hade krigat f\u00f6r mig under de d\u00e4r \u00e5ren. Jag h\u00e4rma hur farsan l\u00e5tsades att det var d\u00e5lig mottagning p\u00e5 Skype fr\u00e5n Somalia under mitt utvecklingssamtal i sjuan, och kom p\u00e5 mig sj\u00e4lv med att ha den h\u00e4r fett skumma gubbr\u00f6sten fr\u00e5n Mahmoud-ber\u00e4ttelserna.<\/p>\n<p>Folk garva igen, det var glada miner \u00f6verallt, det var en riktig wow-k\u00e4nsla.<\/p>\n<p>Regiss\u00f6ren st\u00e4llde sig upp. \u201dSkitbra, det h\u00e4r satte du ju riktigt fint!\u201d Ey shit, kunde hon s\u00e4ga det till morsan ocks\u00e5? \u201dTesta att st\u00e5 upp, s\u00e5 att vi kan f\u00e5 en b\u00e4ttre k\u00e4nsla av texten.\u201d<\/p>\n<p>Neeej varf\u00f6r, stolen var min enda chans till balans! Jag st\u00e4llde mig upp men h\u00f6ll kvar stolen p\u00e5 s\u00e4kert avst\u00e5nd ifall benen svek mig.<\/p>\n<p>\u201dMycket b\u00e4ttre!\u201d sa regiss\u00f6ren. \u201dVars\u00e5god, du kan forts\u00e4tta.\u201d<\/p>\n<p>Jag fortsatte l\u00e4sa, v\u00e4nde blad efter blad, babbla p\u00e5 som att mitt liv h\u00e4ngde p\u00e5 det. Det var stressen, men lika mycket kicken av alla garv, walla jag k\u00e4nde mig h\u00f6g.<\/p>\n<blockquote>\n<p>Gr\u00e4t de f\u00f6r att de s\u00e5g mig p\u00e5 scen? <\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Efter en evighet eller n\u00e5gra minuter var jag pl\u00f6tsligt klar. Redan? Hade jag missat n\u00e5n rad? Hoppat \u00f6ver n\u00e5gra scener? Hade jag ens l\u00e4st fr\u00e5n manuset? Den lilla publiken s\u00e5g ut som att de precis hade kollat p\u00e5 Romeo &amp; Julia d\u00e4r b\u00e5da huvudpersonerna hade f\u00f6rgiftat varandra. Jag hade h\u00f6rt dem skratta genom hela l\u00e4sningen, \u00e4nd\u00e5 kunde jag ana t\u00e5rar fr\u00e5n flera meters avst\u00e5nd. Gr\u00e4t de f\u00f6r att de s\u00e5g mig p\u00e5 scen? Jag visste inte hur jag hade l\u00e4st. Jag hade tappat bort mig, hittat tillbaka igen. Ibland hade jag v\u00e4ntat in garven, ibland hade jag k\u00f6rt \u00f6ver dem. Varf\u00f6r satt de bara d\u00e4r helt tysta?<\/p>\n<p>Sen kom regiss\u00f6ren upp p\u00e5 scenen och str\u00e4ckte ut handen. Var det dags f\u00f6r bitchslap, eller vad ville hon?<\/p>\n<p>\u201dF\u00f6r att vara f\u00f6rsta l\u00e4sningen s\u00e5 var det d\u00e4r riktigt j\u00e4vla bra, det vill jag att du ska veta allts\u00e5. Riktigt bra.\u201d Hennes utstr\u00e4ckta hand var torr n\u00e4r jag skaka den, s\u00e5 min handsvett blev som v\u00e4rsta lotion f\u00f6r henne.<\/p>\n<blockquote>\n<p>P\u00e5 gud jag fick tillbaka allt hopp<\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Jag k\u00e4nde mig som den rikaste personen i v\u00e4rlden. Fuck alla m\u00e4nniskor som sa att det inte fanns n\u00e5n efterfr\u00e5gan p\u00e5 humor. Jag hade kunnat vara heml\u00f6s, jag hade kunnat f\u00e5 p\u00e5 mig morsans utsk\u00e4llning samtidigt som hela sl\u00e4kten skrek att jag skulle bli l\u00e4kare, I could not care less. Jag fick st\u00e5 p\u00e5 scen, jag fick vara mig sj\u00e4lv, och folk gilla det! P\u00e5 gud jag fick tillbaka allt hopp.<\/p>\n<p>Regiss\u00f6ren ber\u00e4tta att hon s\u00e5g fram emot den kommande m\u00e5naden. Vi skulle g\u00e5 igenom tonl\u00e4ge, kroppsspr\u00e5k och r\u00f6relser p\u00e5 scen. Jag skulle l\u00e4sa manuset om och om igen tills jag kunde det utantill. Jag visste fan inte hur jag skulle memorera en hel bok utantill. Det var tillr\u00e4ckligt sv\u00e5rt att memorera Mayas f\u00f6delsedag.<\/p>\n<p>Men jag var professionell kreat\u00f6r nu, fick jag pengar f\u00f6r att dra sk\u00e4mt borde jag v\u00e4l kunna g\u00f6ra det? Jag ville sjunka ner och l\u00e4gga mig rakl\u00e5ng p\u00e5 scenen. Det var en s\u00e5n urladdning, men jag satte mig p\u00e5 stolen ist\u00e4llet och t\u00e4nkte v\u00e4nta in g\u00e4nget innan vi drog. Tankarna vandra till vilket som var det b\u00e4sta lunchst\u00e4llet i Husby. Kolgrillen? Habesha? American Fried Chicken? Jag kunde f\u00e5 ner alla tre om det beh\u00f6vdes. Jalla kunde vi dra nu d\u00e5?<\/p>\n<p>\u201dVi tar det en g\u00e5ng till\u201d, sa regiss\u00f6ren.<\/p>\n<p>Stress. \u201dIgen? Nu?\u201d<\/p>\n<p>\u201dJa, fr\u00e5n b\u00f6rjan\u201d, sa regiss\u00f6ren. \u201dVars\u00e5god.\u201d<\/p>\n<p>Hon var inte frisk. Jag ville kv\u00e4va henne med manuset.<\/p>\n<p><strong>L\u00e4s forts\u00e4ttningen i \u00f6vermorgon. <a href=\"https:\/\/www.bonniercarlsen.se\/bocker\/295895\/sharre\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Sharre <\/a>\u00e4r sommarens f\u00f6ljetong och nytt avsnitt publiceras varannan dag. Boken \u00e4r skriven av Seluah Alsaati, ber\u00e4ttelsen baserad p\u00e5 Sharmarke Elmis liv och utgiven p\u00e5 Bonnier Carlsen f\u00f6rlag.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Illustrationerna \u00e4r gjorda av <a href=\"https:\/\/www.instagram.com\/sarabayramiart\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Sara Bayrami.<\/a><\/strong>\n<\/p>\n<p>                    <a href=\"#\" rel=\"nofollow\" onclick=\"window.print(); return false;\" title=\"Printer Friendly, PDF &amp; Email\"><br \/>\n                    <img decoding=\"async\" class=\"pf-button-img\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/1787314936_78_printfriendly-pdf-button-nobg-md.png\" alt=\"Print Friendly, PDF &amp; Email\" style=\"width: 124px;height: 30px;\"\/><br \/>\n                    <\/a><br \/>\n                <script async src=\"\/\/www.instagram.com\/embed.js\"><\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"INGEN ANNAN HADE kommit till teatern \u00e4nnu s\u00e5 jag satte mig p\u00e5 trappsteget n\u00e4rmast utg\u00e5ngen. Jag bl\u00e4ddra i&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":347484,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[104,1428,1429,16833,33914,34,33915,18293,33916,31,33,32,30,10994,1432,105],"class_list":["post-347483","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-entertainment","tag-husby","tag-jarva","tag-kulturhuset-stadsteatern-husby","tag-sara-bayrami","tag-se","tag-seluah-alsaati","tag-sharmarke-elmi","tag-sharre","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-tensta","tag-topp","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117133479634340924","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/347483","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=347483"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/347483\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/347484"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=347483"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=347483"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=347483"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}