![\"Partiledarna](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/c7ab4135-b739-30fb-afb9-ad75a2171b7e.jpeg\")
Partiledarna Magdalena Andersson (S) och Simona Mohamsson (L) har helt olika skattef\u00f6rslag inf\u00f6r valet. Foto: Lars Schr\u00f6der\/TTVisa mer<\/p>\n Partiledarna Magdalena Andersson (S) och Simona Mohamsson (L) har helt olika skattef\u00f6rslag inf\u00f6r valet. Foto: Lars Schr\u00f6der\/TTVisa mer<\/p>\n
H\u00f6jd eller s\u00e4nkt inkomstskatt f\u00f6r h\u00f6ginkomsttagare? Partierna vill olika, men det \u00e4r inte s\u00e4kert att en h\u00f6gre skattesats automatiskt ger st\u00f6rre int\u00e4kter till v\u00e4lf\u00e4rden, skriver professor S\u00f6ren Blomquist. <\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r en argumenterande text med syfte att p\u00e5verka. \u00c5sikterna som uttrycks \u00e4r skribentens egna.<\/p>\n
DEBATT | SKATTEPOLITIK <\/p>\n
Inf\u00f6r valet s\u00e4ger <\/strong>Socialdemokraterna att de vill h\u00f6ja skatten f\u00f6r personer med en m\u00e5nadsl\u00f6n p\u00e5 67\u00a0000 kronor eller mer. Liberalerna vill i st\u00e4llet s\u00e4nka den statliga inkomstskatten med 10 procentenheter f\u00f6r inkomster \u00f6ver brytpunkten, som i dag ligger p\u00e5 omkring 55\u00a0000 kronor i m\u00e5naden. F\u00f6rslagen g\u00e5r i diametralt motsatta riktningar: det ena f\u00f6rs\u00e4mrar ekonomin f\u00f6r h\u00f6ginkomsttagare, det andra f\u00f6rb\u00e4ttrar den. <\/strong><\/p>\n Men den viktigare fr\u00e5gan \u00e4r inte hur h\u00f6ginkomsttagare p\u00e5verkas \u2013 utan hur skatteint\u00e4kterna som finansierar v\u00e5r gemensamma v\u00e4lf\u00e4rd, som skola, v\u00e5rd och omsorg, p\u00e5verkas. M\u00e5nga tror nog att en h\u00f6gre skattesats automatiskt ger st\u00f6rre skatteint\u00e4kter, men s\u00e5 \u00e4r det inte. M\u00e4nniskor anpassar sitt beteende och sin beskattningsbara inkomst efter hur skattesystemet \u00e4r utformat. N\u00e4r dessa effekter r\u00e4knas in \u00e4r det l\u00e5ngt ifr\u00e5n sj\u00e4lvklart att en h\u00f6gre skattesats ger h\u00f6gre skatteint\u00e4kter. <\/strong><\/p>\n Ekonomer har l\u00e4nge<\/strong> studerat hur skattef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5verkar de offentliga finanserna. Tidigare l\u00e5g fokus ofta p\u00e5 hur skatter p\u00e5verkar antalet arbetade timmar. Sedan mitten av 1990-talet har forskningen i h\u00f6gre grad studerat hur den beskattningsbara inkomsten f\u00f6r\u00e4ndras. Skatteint\u00e4kterna avg\u00f6rs inte bara av hur m\u00e5nga timmar m\u00e4nniskor arbetar. Den beskattningsbara inkomsten p\u00e5verkas ocks\u00e5 av om n\u00e5gon s\u00f6ker en befordran, tackar ja till ett mer ansvarsfullt och b\u00e4ttre betalt jobb, startar f\u00f6retag, flyttar inkomster mellan \u00e5r, eller minskar sin beskattning genom lagliga \u2013 eller olagliga \u2013 metoder. Vissa anpassningar sker snabbt, exempelvis genom att tacka ja eller nej till \u00f6vertidsarbete. Andra tar l\u00e4ngre tid, som att v\u00e4lja eller avst\u00e5 fr\u00e5n en l\u00e4ngre utbildning som ger h\u00f6gre l\u00f6n. Genom att studera beskattningsbar inkomst f\u00e5ngar man fler reaktioner \u00e4n f\u00f6r\u00e4ndringar i arbetstid.<\/p>\n Den amerikanske ekonomen Martin Feldstein utvecklade ett s\u00e4tt att ber\u00e4kna vid vilken marginalskatt int\u00e4kterna fr\u00e5n de h\u00f6gsta inkomsterna blir som st\u00f6rst. Den fransk-amerikanske ekonomen Emmanuel Saez f\u00f6rfinade modellen. Den int\u00e4ktsmaximerande skattesatsen beror p\u00e5 hur k\u00e4nslig den beskattningsbara inkomsten \u00e4r f\u00f6r skattef\u00f6r\u00e4ndringar och hur inkomstf\u00f6rdelningen ser ut i toppen av inkomstskatteskalan.<\/p>\n Hur starka beteendereaktionerna \u00e4r m\u00e4ts med den s\u00e5 kallade skattebaselasticiteten. Ju h\u00f6gre elasticitet, desto starkare reagerar m\u00e4nniskor p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrade skatter. F\u00f6r Sverige finns tidiga studier som uppskattar elasticiteten till omkring 0,25. En studie i Journal of Econometrics f\u00f6rra \u00e5ret (Blomquist med flera, d\u00e4r jag \u00e4r medf\u00f6rfattare) finner ett v\u00e4rde p\u00e5 ungef\u00e4r 0,5. Nyare studier p\u00e5 amerikanska data pekar p\u00e5 elasticiteter \u00f6ver 0,5. Det finns \u00e5terst\u00e5ende metodproblem kring hur elasticiteten b\u00e4st skattas. Siffrorna b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ses som storleksordningar, inte absoluta sanningar. Slutsatsen fr\u00e5n litteraturen \u00e4r dock tydlig: beteendeeffekterna \u00e4r viktiga och ganska stora.<\/p>\n Om elasticiteten \u00e4r 0,25 \u00e4r den skattesats som enligt Saez modell maximerar int\u00e4kterna cirka 57 procent. Om elasticiteten \u00e4r 0,5 \u00e4r den omkring 40 procent. Skillnaden visar hur viktigt det \u00e4r att veta hur stor skattebaselasticiteten \u00e4r f\u00f6r att kunna utforma en v\u00e4l avv\u00e4gd skattepolitik.\u00a0<\/p>\n Vad \u00e4r marginalskatten<\/strong> f\u00f6r h\u00f6ginkomsttagare i Sverige? M\u00e5nga tror nog att den \u00e4r ungef\u00e4r 52 procent \u2013 kommunalskatt plus statlig inkomstskatt. Men en bredare ber\u00e4kning m\u00e5ste ocks\u00e5 ta h\u00e4nsyn till arbetsgivaravgifter samt moms och punktskatter som betalas vid konsumtion. Med dessa skatter inr\u00e4knade kan den totala marginalskatten uppskattas till omkring 72 procent. Oavsett om elasticiteten \u00e4r 0,25 eller 0,5 s\u00e5 \u00e4r marginalskatten \u00f6ver den niv\u00e5 som maximerar skatteint\u00e4kterna fr\u00e5n de h\u00f6gsta inkomsterna. En ytterligare h\u00f6jning av marginalskatten riskerar d\u00e4rf\u00f6r att minska, snarare \u00e4n \u00f6ka, int\u00e4kterna. M\u00e4nniskor \u00e4ndrar sitt beteende och den beskattningsbara inkomsten minskar s\u00e5 mycket att det mer \u00e4n v\u00e4l upph\u00e4ver den int\u00e4kts\u00f6kning som uppst\u00e5tt vid of\u00f6r\u00e4ndrat beteende.<\/p>\n Socialdemokraternas<\/strong> f\u00f6rslag skulle inneb\u00e4ra att h\u00f6ginkomsttagare minskar sina inkomster. Det leder till en j\u00e4mnare inkomstf\u00f6rdelning, men kan ge l\u00e4gre skatteint\u00e4kter till den gemensamma v\u00e4lf\u00e4rden. Liberalernas f\u00f6rslag kan, med samma resonemang, ge st\u00f6rre skatteint\u00e4kter till den gemensamma v\u00e4lf\u00e4rden, men samtidigt \u00f6ka inkomstskillnaderna.<\/p>\n Om man enbart ser till inkomstf\u00f6rdelningen framst\u00e5r allts\u00e5 Socialdemokraternas f\u00f6rslag som mer gynnsamt. Men Magdalena Andersson har i m\u00e5nga sammanhang betonat hur viktig den gemensamma v\u00e4lf\u00e4rden \u00e4r och att den har en starkt omf\u00f6rdelande funktion. Att det \u00e4r s\u00e5 st\u00f6ds av studier fr\u00e5n SCB som visar att det fr\u00e4mst \u00e4r l\u00e5ginkomsttagare som gynnas av en v\u00e4l fungerande v\u00e4lf\u00e4rd. <\/p>\n Tror vi p\u00e5 resultaten fr\u00e5n den moderna skatteforskningen och SCB:s unders\u00f6kningar, s\u00e5 kan Liberalernas skattef\u00f6rslag d\u00e4rf\u00f6r gynna b\u00e5de h\u00f6g- och l\u00e5ginkomsttagare. H\u00f6ginkomsttagarna f\u00e5r beh\u00e5lla mer av sina inkomster, samtidigt som \u00f6kade skatteint\u00e4kter kan bidra till att finansiera den gemensamma v\u00e4lf\u00e4rden, som framf\u00f6r allt l\u00e5ginkomsttagare har stor nytta av.<\/p>\n Socialdemokraternas skattef\u00f6rslag riskerar d\u00e4remot att missgynna b\u00e5da grupperna. H\u00f6ginkomsttagarna f\u00e5r mindre kvar efter skatt, samtidigt som skatteint\u00e4kterna kan minska och d\u00e4rmed f\u00f6rs\u00e4mra finansieringen av den gemensamma v\u00e4lf\u00e4rden. H\u00e4r finns ett m\u00f6jligt dilemma f\u00f6r Socialdemokraterna: en h\u00f6gre skatt kan visserligen minska inkomstskillnaderna f\u00f6re och efter skatt, men samtidigt ge mindre pengar till den v\u00e4lf\u00e4rd som framf\u00f6r allt l\u00e5ginkomsttagare har stor nytta av.<\/p>\n Kn\u00e4ckfr\u00e5gan \u00e4r:<\/strong> \u00c4r det v\u00e4rt att h\u00f6ja skatten f\u00f6r h\u00f6ginkomsttagare om det samtidigt minskar int\u00e4kterna till den gemensamma v\u00e4lf\u00e4rd som \u00e4r s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r l\u00e5ginkomsttagare?<\/p>\n Fr\u00e5gan har inget sj\u00e4lvklart svar. Men den b\u00f6r diskuteras.<\/p>\n S\u00f6ren Blomquist<\/strong>![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/893afd56-c543-361a-933e-982e4691d09f.jpeg\")
<\/p>\n
professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Partiledarna Magdalena Andersson (S) och Simona Mohamsson (L) har helt olika skattef\u00f6rslag inf\u00f6r valet. Foto: Lars Schr\u00f6der\/TTVisa mer…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":348078,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,5546,15,16,18,34,848,31,33,32,30,19,20,3416,6695],"class_list":["post-348077","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-nationalekonomi","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-skattepolitik","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-valet-2026","tag-valfard"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117137320913035325","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348077","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=348077"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348077\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/348078"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=348077"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=348077"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=348077"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}