En sensommarkv\u00e4ll p\u00e5 Gondolen, ett blixtbes\u00f6k p\u00e5 akuten och en resa genom S\u00f6rmland.\u00a0<\/p>\n
Stefan Lindberg skriver om pl\u00f6tsliga avbrott och om m\u00e4nniskan som \u00e4r d\u00f6md till ber\u00e4ttandets kadens.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
Under solm\u00f6rkelsen satt Stefan Lindberg p\u00e5 Gondolen och drack dry martinis.<\/p>\n
Foto: Johan Nilsson \/ TT \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Stefan Lindberg \u00e4r f\u00f6rfattare och medarbetare p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n
Foto: JONAS ENG<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
ESS\u00c4. <\/strong>Vi kryssar oss fram till en kollega genom den s\u00f6rml\u00e4ndska sommaren. De har hus och det har liksom blivit en rit att ta sig dit varje \u00e5r. Sen sista regnet innan torkan, det \u00e4r kort men brutalt. N\u00e4r det dragit f\u00f6rbi sitter kollegan och jag och tittar ut \u00f6ver landsv\u00e4gen och m\u00e4rker att n\u00e5got sp\u00e4nt har satt sig i v\u00e5ra k\u00e4kar. Vi missade ju precis den gamla tiden, l\u00e4skunnighetens, arbetarbildningens, borgerlighetens f\u00f6rdigitalitet, n\u00e4r v\u00e5ra i dag 2\u00a0000 s\u00e5lda ex skulle ha varit 20\u00a0000. N\u00e4r man typ kunde fuska lite. Skriva en roman p\u00e5 best\u00e4llning av Sveriges Television och sitta och l\u00e4sa den och r\u00f6ka pipa i tjockteven s\u00e5 att alla blev j\u00e4ttearga (Lars Gustafssons<\/strong> \u201dTennisspelarna\u201d fr\u00e5n 1976). N\u00e4r Bok och bibliotek var en plats f\u00f6r kl\u00e4dsamt alkade Almqvistforskare och Swedenborgare med flyers, refuserade ess\u00e4ister och tokiga bibliotekarier och Daniel Sj\u00f6lin<\/strong> och undertecknad i en soffa 03.30 med legofrisyrerna liksom felvridna, och inte 5\u00a0000 versioner av samma fursteslickande feelgood och mediak\u00e4ndisar som poddar en i \u00f6rat och g\u00f6r allt till Bj\u00f6rns tr\u00e4dg\u00e5rd sommaren 2017.\u00a0<\/p>\n Bokm\u00e4ssan \u00e4r inte vad den en g\u00e5ng har varit, skriver Stefan Lindberg.<\/p>\n Foto: Fredrik Sandberg\/TT<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n V\u00e4stra V\u00e4rmland. Vi korsar gr\u00e4nsen i h\u00f6jd med Charlottenberg. Monument fr\u00e5n beredskapen och lador med varor f\u00f6r norrm\u00e4n att k\u00f6pa. Sen \u00e4r det bara skog, gr\u00e4nsland och det lilla av verkstadsindustri som Norge lyckats kl\u00e4mma fram trots oljefokuset. Jag t\u00e4nker p\u00e5 morfar och hans ber\u00e4ttelser fr\u00e5n Narviksfronten. Hur de sm\u00f6g bland tr\u00e4den, genom sn\u00f6n, h\u00f6rde tyskarna skr\u00e5la kring l\u00e4gereldarna, hundarna sk\u00e4lla. Det finns tusen mots\u00e4gelsefulla ber\u00e4ttelser om v\u00e5r v\u00e4stra gr\u00e4ns under den tyska ockupationen. Hundratusen mindre mots\u00e4gelsefulla p\u00e5 den andra sidan.<\/p>\n Sen Kongsvinger. Men hall\u00e5! Det var ju h\u00e4r han gick omkring, t\u00e4nker jag. Bj\u00f8rn Hansen, Dag Solstads<\/strong> (RIP) treboksber\u00e4ttade antihj\u00e4lte, han med optikersonen som inte blev sedd. Det var h\u00e4r han iscensatte sitt sv\u00e5rsm\u00e4lta men drabbande uppror mot n\u00e5gonting som jag inte riktigt f\u00f6rst\u00e5r, om det var hans brustna manlighet eller den socialdemokratiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. Eller b\u00e5de och. Men h\u00e4r var det.\u00a0<\/p>\n De kommer att vara skitr\u00e4dda f\u00f6r oss!<\/p><\/blockquote>\n S\u00e5 n\u00e4r vi \u00e5ker in i Kongsvinger kommune blickar jag upp mot den gamla f\u00e4stningen och vet: det var h\u00e4r Bj\u00f8rn Hansen satte sig i rullstolen, v\u00e4grade, lurade alla. Det var h\u00e4r han gjorde misstaget att resa sig ur den, bli sedd, bli paria, och drabbas av en skam s\u00e5 r\u00e5skandinavisk att inte ens Knausg\u00e5rd<\/strong> kan matcha.\u00a0<\/p>\n V\u00e4l i Gudbrandsdalen och v\u00e4nnens hus lyser \u00e4lven gr\u00f6n mellan tr\u00e4den. Flatbr\u00f6d och s\u00e6terr\u00f8mme. Norge. S\u00e5 likt och s\u00e5 fullst\u00e4ndigt olikt. S\u00e5 olikt och fullst\u00e4ndigt likt. Jag n\u00e4mner minst fem v\u00e4l l\u00e4sta norska f\u00f6rfattare som lyckats g\u00f6ra resan \u00f6sterut \u00f6ver gr\u00e4nsen. Sen pratar vi om de svenska gev\u00e4ren, skyldrade l\u00e4ngs samma gr\u00e4ns i samband med unionsuppl\u00f6sningen.<\/p>\n En vecka senare medverkar jag p\u00e5 en uppl\u00e4sning p\u00e5 S\u00f6dermalm i Stockholm. Jag har b\u00f6rjat skriva i mitt eget blod. S\u00e4kert d\u00e4rf\u00f6r jag blir br\u00e5kig och g\u00f6r bort mig socialt n\u00e4r sp\u00e4nningen och ensamheten sl\u00e4pper. G\u00e5r hem i m\u00f6rkret \u00f6ver V\u00e4sterbron med min f\u00f6rl\u00e4ggares ord i \u00f6rat: \u201dDina b\u00f6cker \u00e4r alltid intressanta, Stefan<\/strong>. Men den h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4ldigt bra!\u201d (Och ett smile och utgivning h\u00f6sten -27.) Jag blir s\u00e5 trygg av den d\u00e4r blandningen mellan mjukt och vasst. \u00c4r det en skada? F\u00f6rmodligen. Fr\u00e5n d\u00e4r \u00c4lvsborgs l\u00e4n korsar \u00e5ttiotalet.<\/p>\n Annons<\/p>\n Samma kv\u00e4ll som den helt v\u00e4rdel\u00f6sa solf\u00f6rm\u00f6rkelsen dricker jag drajor med tre kulturjournalister p\u00e5 Gondolen. Kvinnan i s\u00e4llskapet \u00e4r intelligentast och tiger still n\u00e4r de tv\u00e5 m\u00e4nnen ondg\u00f6r sig \u00f6ver litteraturklimatet. Det finns inga bra svenska f\u00f6rfattare, s\u00e4ger de. Jo, n\u00e5gra. Nu n\u00e4mner de dem. Jag fr\u00e5gar mig (n\u00e5got som jag f\u00e5tt med mig fr\u00e5n de Beauvoir<\/strong>) om det inte kan vara s\u00e5 att det finns tider som inte lyckas efterl\u00e4mna sig n\u00e5gra storverk? Litteraturen speglar s\u00e5 klart v\u00e4rlden, liksom, eller hur? Jag menar, ge oss lite mer samh\u00e4llskris s\u00e5 ska ni f\u00e5 se vad vi f\u00f6rfattare kan hitta p\u00e5! De kommer att vara skitr\u00e4dda f\u00f6r oss! Vi ocks\u00e5!<\/p>\n P\u00e5 Gondolen pratade Stefan Lindberg med tre kulturjournalister.<\/p>\n Foto: MAGNUS LEJHALL<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n Som tur \u00e4r \u2013 jag \u00e4r gammal i gemet \u2013 avh\u00e5ller jag mig fr\u00e5n att n\u00e4mna alla de helt avg\u00f6rande svenska kulturjournalister som verkar i v\u00e5r samtid. Dem vi ska minnas n\u00e4r v\u00e5ra generationers alster ligger i kattl\u00e5dan. S\u00e5 jag n\u00e4mner inga namn. Men s\u00e5 ringer hustrun och meddelar att v\u00e5r son har ramlat bakl\u00e4nges i parken och bl\u00f6der fr\u00e5n bakhuvudet. Fejktaxi f\u00f6r 500 sp\u00e4nn, det inre mumlandet efter en f\u00f6rsvunnen Gud, jag \u00e4r p\u00e5 Karolinska f\u00f6re dem. Jag h\u00e5ller min son, lyfter honom, b\u00e4r honom \u00f6ver v\u00e4gen mot akutintaget, han l\u00e4gger armarna om min hals och s\u00e4ger \u201dpappa, du kom\u201d.<\/p>\n Den ber\u00e4ttande litteraturen undkommer aldrig sin kadens av orsak och verkan, reaktion och motreaktion, tes och antites.<\/p><\/blockquote>\n V\u00e4l hemma, innan han somnar, klagar sonen p\u00e5 att det luktar blod. Det blir b\u00e4ttre, s\u00e4ger jag, de s\u00e4ger att det ska bli bra, vi m\u00e5ste bara v\u00e4nta. Allt ska bli bra. Och s\u00e5 blundar han. Avslappningen, f\u00f6rhoppningarna om en morgondag, \u00e4r pl\u00f6tsligt total.<\/p>\n I telefonen den natten hittar jag en teckning som jag och sonen gjorde i Norge. Det blir bra n\u00e4r jag ritar av s\u00e5 bra jag kan och han sen bara trashar. Ett berg, \u00e4lven, odlingarna och slyranden, jag ritade av det bara, har egentligen ingen fallenhet f\u00f6r det. F\u00f6rresten. Pl\u00f6tsligt sl\u00e5r det mig att Bj\u00f8rn Hansen var statskamrer i Kongsberg. Inget annat. (N\u00e4r jag var ung och f\u00f6rfattare in spe h\u00f6ll jag p\u00e5 s\u00e5 mycket med hur det borde vara. Nu skriver jag bara ner vad jag h\u00f6r, ser, doftar, smakar, k\u00e4nner. G\u00f6r om tills det blir r\u00e4tt.)<\/p>\n Den ber\u00e4ttande litteraturen undkommer aldrig sin kadens av orsak och verkan, reaktion och motreaktion, tes och antites. Det \u00e4r dess dom att str\u00e4va fram\u00e5t, fram\u00e5t, mot natten och morgonen. Det \u00e4r det enda vi har. \u201dVad h\u00e4nde sen? Okej. Och efter det?\u201d S\u00e5 snacket om slutet \u00e4r skitsnack, efter varje katastrof kommer n\u00e5gon bara att stoppa fram fejset och s\u00e4ga: men sen d\u00e5? F\u00f6r att vi (m\u00e4nniskor) \u00e4r ber\u00e4ttare, d\u00f6mda att ber\u00e4tta. Det sker \u00f6verallt, nu, p\u00e5 pendelt\u00e5gen, i stork\u00f6kens fikarum och i f\u00f6rlagens str\u00e4vsamma utgivning.\u00a0<\/p>\n Natten: pojkens huvud stilla mot handduken \u00f6ver kuddarna. Gatuarbetena nere p\u00e5 Drottningholmsv\u00e4gen, skr\u00e5len efter kvinna och allsvensk vinst ekar \u00f6ver Fridhemsplan. Jag sitter hos honom tills ljuset kommer.<\/p>\n Stefan Lindberg \u00e4r f\u00f6rfattare och medarbetare p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n F\u00f6rs\u00f6k igen senare<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En sensommarkv\u00e4ll p\u00e5 Gondolen, ett blixtbes\u00f6k p\u00e5 akuten och en resa genom S\u00f6rmland.\u00a0 Stefan Lindberg skriver om pl\u00f6tsliga…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":348110,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[104,12811,34,4119,31,33,32,30,105],"class_list":["post-348109","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-entertainment","tag-kongsberg","tag-se","tag-sodermalm","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117137505403950280","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348109","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=348109"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348109\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/348110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=348109"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=348109"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=348109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/p>\n
<\/p>\n
Ljudklippet gick inte att spela upp<\/p>\n