{"id":348982,"date":"2026-08-23T07:28:40","date_gmt":"2026-08-23T07:28:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/348982\/"},"modified":"2026-08-23T07:28:40","modified_gmt":"2026-08-23T07:28:40","slug":"tio-goda-forskningsskal-att-bekampa-fattigdomen-for-bade-hoger-och-vanster-skriver-magnus-karlsson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/348982\/","title":{"rendered":"Tio goda forskningssk\u00e4l att bek\u00e4mpa fattigdomen \u2013 f\u00f6r b\u00e5de h\u00f6ger och v\u00e4nster, skriver Magnus Karlsson"},"content":{"rendered":"

\"VissaVissa samh\u00e4llsgrupper har hamnat utanf\u00f6r i Sverige och \u00e4r fattiga, skriver artikelf\u00f6rfattaren. Foto: Fredrik Sandberg\/TT, PrivatVisa mer<\/p>\n

I internationell forskning finns tio robusta sk\u00e4l f\u00f6r en v\u00e4lf\u00e4rdsstat att prioritera fattigdomsbek\u00e4mpning. Flera av dem talar lika starkt till h\u00f6gern som till v\u00e4nstern, skriver professor Magnus Karlsson. <\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r en argumenterande text med syfte att p\u00e5verka. \u00c5sikterna som uttrycks \u00e4r skribentens egna.<\/p>\n

DEBATT | FATTIGDOM <\/p>\n

Debatten om svensk<\/strong> fattigdom har fastnat i tekniska tr\u00e4tor om definitioner och ers\u00e4ttningsniv\u00e5er, medan den avg\u00f6rande fr\u00e5gan \u2013 varf\u00f6r fattigdom alls ska bek\u00e4mpas \u2013 har hamnat i skymundan. <\/p>\n

N\u00e4r v\u00e4rldens f\u00f6rsta moderna socialf\u00f6rs\u00e4kringssystem inf\u00f6rdes i Tyskland p\u00e5 1880-talet var det inte av medk\u00e4nsla. Den stentuffe rikskanslern Otto von Bismarck ville h\u00e5lla borta den framv\u00e4xande socialdemokratin, men drevs ocks\u00e5 av ett produktionsargument: en v\u00e4lm\u00e5ende arbetskraft bygger ett starkare land. Den insikten \u2013 att fattigdomsbek\u00e4mpning kan vara ett medel och inte bara ett m\u00e5l \u2013 har sedan dess upprepats av OECD, IMF och V\u00e4rldsbanken. Men i svensk politik har insikten bleknat: Kanske tar vi i det gamla v\u00e4lf\u00e4rdslandet Sverige den f\u00f6r s\u00e5 sj\u00e4lvklar att vi h\u00e5ller p\u00e5 att gl\u00f6mma bort den? <\/p>\n

Fattigdomen f\u00f6rsvann<\/strong> inte n\u00e4r Sverige under 1900-talet gick fr\u00e5n sv\u00e4ltens utkant till att bli en av v\u00e4rldens mest utvecklade v\u00e4lf\u00e4rdsstater. Den mildrades kraftigt, och de kvarvarande formerna av materiell utsatthet doldes bakom tekniska resonemang om definitioner och ers\u00e4ttningsniv\u00e5er. Fr\u00e5gan blev genom det ointressant eller till och med politiskt obekv\u00e4m: f\u00f6r borgerligheten eftersom den kopplas till social j\u00e4mlikhet, f\u00f6r v\u00e4nstern eftersom den utmanar ber\u00e4ttelsen om folkhemmet.<\/p>\n

Under de senaste femton \u00e5ren har dock det svenska civilsamh\u00e4llet \u2013 fr\u00e5n Stadsmissionerna<\/a> och R\u00e4dda Barnen<\/a> till R\u00f6da Korset<\/a> och Svenska kyrkan<\/a> \u2013 \u00e5terkommande larmat om v\u00e4xande utsatthet. Och nu ringer larmklockorna ganska h\u00f6gt. Det borde vara h\u00f6g tid f\u00f6r svenska politiker att svara p\u00e5 larmen.<\/p>\n

Med internationella<\/strong> m\u00e5tt \u00e4r svenska fattigdomsniv\u00e5er l\u00e5ga, och en del h\u00e4vdar att organisationerna i civilsamh\u00e4llet ropar varg. Men organisationerna har \u00e5tminstone i delar r\u00e4tt. Vissa samh\u00e4llsgrupper har hamnat utanf\u00f6r p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r mindre smickrande i en europeisk j\u00e4mf\u00f6relse. Andelen utrikes f\u00f6dda som lever i fattigdom \u00e4r till exempel fem g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g som bland inrikes f\u00f6dda \u2013 skillnaden \u00e4r den h\u00f6gsta i hela EU<\/a>.<\/p>\n

En grov \u00f6gonblicksbild av svensk fattigdom \u00e4r att den inte \u00e4r s\u00e4rskilt utbredd, men att vissa grupper \u00e4r s\u00e4rskilt drabbade, och att omkring en tiondel av befolkningen lever i sv\u00e5r utsatthet.<\/p>\n

Forskningen visar att det inte \u00e4r n\u00e5gon god id\u00e9 att l\u00e5ta det f\u00f6rbli s\u00e5. I Socialmedicinsk tidskrift<\/a> identifierade jag nyligen tio robusta, forskningsf\u00f6rankrade argument f\u00f6r att en v\u00e4lf\u00e4rdsstat b\u00f6r bek\u00e4mpa fattigdom \u2013 oavsett om den styrs fr\u00e5n h\u00f6ger eller v\u00e4nster. Argumenten sp\u00e4nner \u00f6ver ekonomi, samh\u00e4llsstabilitet, h\u00e4lsa, etik och internationella \u00e5taganden:<\/p>\n

    \n
  1. Minskad fattigdom h\u00f6jer produktiviteten, breddar skattebasen och st\u00e4rker tillv\u00e4xten. B\u00e4ttre h\u00e4lsa och en mer kompetent arbetskraft l\u00e4gger grunden f\u00f6r uth\u00e5llig ekonomisk utveckling.<\/li>\n
  2. En s\u00e5dan minskning s\u00e4nker samh\u00e4llets kostnader. Tidiga insatser f\u00f6r utsatta barn ger till exempel h\u00f6g samh\u00e4llsekonomisk avkastning, och mindre oh\u00e4lsa och kriminalitet avlastar statskassan.<\/li>\n
  3. Fattigdomsbek\u00e4mpning ger stabilare politiska system. Ekonomisk utsatthet h\u00f6r till de starkaste drivkrafterna bakom politisk instabilitet.<\/li>\n
  4. Den \u00f6kar medborgarnas delaktighet, eftersom ekonomiska resurser vid sidan av tid och kunskap \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r politiskt deltagande.<\/li>\n
  5. Den st\u00e4rker den sociala sammanh\u00e5llningen och tilliten, som ekonomisk oj\u00e4mlikhet annars gr\u00f6per ur.<\/li>\n
  6. Den minskar v\u00e5ld och kriminalitet.<\/li>\n
  7. Den f\u00f6rb\u00e4ttrar folkh\u00e4lsan. H\u00e4lsan \u00e4r oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad efter inkomst och status, och ekonomisk omf\u00f6rdelning har visat sig vara en mycket effektiv folkh\u00e4lso\u00e5tg\u00e4rd.<\/li>\n
  8. Social trygghet \u00e4r enligt FN en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet.<\/li>\n
  9. Vi har enligt framtr\u00e4dande t\u00e4nkare ett etiskt och moraliskt ansvar att bist\u00e5 m\u00e4nniskor i utsatthet.<\/li>\n
  10. L\u00e5g fattigdom st\u00e4rker landets globala konkurrenskraft genom en b\u00e4ttre utbildad och mer innovativ arbetskraft.<\/li>\n<\/ol>\n

    Flera av argumenten<\/strong> framst\u00e4ller inte minskad fattigdom som ett m\u00e5l i sig, utan som ett effektivt medel f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5l som en bred majoritet av befolkningen delar. \u00d6kad produktivitet, bredare skattebas och st\u00e4rkt konkurrenskraft (argument 1 och 10) harmonierar v\u00e4l med en h\u00f6gerposition som betonar marknadsekonomi och individers m\u00f6jlighet att bidra. L\u00e4gre samh\u00e4llskostnader, tryggare gator och b\u00e4ttre folkh\u00e4lsa (argument 2\u20137) kan vinna st\u00f6d \u00f6ver blockgr\u00e4nsen \u2013 f\u00f6rutsatt att fattigdomsbek\u00e4mpning framst\u00e5r som det mest effektiva verktyget. Bara de renodlat etiska argumenten (8 och 9) har sin tydligaste hemvist till v\u00e4nster.<\/p>\n

    Det finns allts\u00e5 goda sk\u00e4l f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l v\u00e4nster som h\u00f6gerpartier, v\u00e4l f\u00f6rankrade i den internationella forskningen, att st\u00e4ndigt bek\u00e4mpa fattigdom. Har samh\u00e4llet verkligen r\u00e5d att l\u00e4mna en tiondel av befolkningen utanf\u00f6r? <\/p>\n

    Att helt eliminera<\/strong> fattigdom och utanf\u00f6rskap har visat sig vara sv\u00e5rt. Att kraftigt minska den \u00e4r d\u00e4remot fullt m\u00f6jligt. Men d\u00e5 kr\u00e4vs ett erk\u00e4nnande av att fattigdomen \u00e4r ett nationellt problem \u2013 att varje m\u00e4nniska i fattigdom \u00e4r en f\u00f6r mycket. Det kr\u00e4vs att samtalet kring svensk fattigdom inte b\u00f6rjar och slutar med sm\u00e5puttriga diskussioner om ers\u00e4ttningsniv\u00e5er och begreppsdefinitioner. Det kr\u00e4vs en tydlig politisk strategi kring en nationell fattigdomsbek\u00e4mpning. En s\u00e5dan ambition har gott st\u00f6d i forskningen \u2013 vare sig den kommer fr\u00e5n v\u00e4nster eller h\u00f6ger.<\/p>\n

    \"\" <\/p>\n

    Magnus Karlsson<\/strong>
    professor, Centrum f\u00f6r civilsamh\u00e4llesforskning, Marie Cederschi\u00f6ld h\u00f6gskola<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vissa samh\u00e4llsgrupper har hamnat utanf\u00f6r i Sverige och \u00e4r fattiga, skriver artikelf\u00f6rfattaren. Foto: Fredrik Sandberg\/TT, PrivatVisa mer I…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":348983,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,39491,4292,26,27,17,21,2626,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,39492],"class_list":["post-348982","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-ekonomisk-utsatthet","tag-fattigdom","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-kriminalitet","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-utanforskap"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117143648100996065","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348982","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=348982"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348982\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/348983"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=348982"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=348982"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=348982"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}