Hj\u00e4rtats h\u00e4lsa p\u00e5verkar ocks\u00e5 hj\u00e4rnan<\/p>\n
Att just blodtryck, diabetes och r\u00f6kning hamnar i centrum \u00e4r ingen slump. Alla tre p\u00e5verkar hj\u00e4rtat och blodk\u00e4rlen, och det finns sedan tidigare ett tydligt samband mellan k\u00e4rlh\u00e4lsa och risken f\u00f6r demens.<\/p>\n
L\u00e5ngvarigt h\u00f6gt blodtryck i medel\u00e5ldern har kopplats till h\u00f6gre risk f\u00f6r demens senare i livet. Diabetes \u00e4r ocks\u00e5 en etablerad riskfaktor och r\u00f6kning kan skada blodk\u00e4rlen och \u00f6ka risken f\u00f6r k\u00e4rlproblem.<\/p>\n
Hj\u00e4rnan \u00e4r beroende av en fungerande blodf\u00f6rs\u00f6rjning. Problem i blodk\u00e4rlen har en s\u00e4rskilt tydlig koppling till vaskul\u00e4r demens, som orsakas av f\u00f6rs\u00e4mrad blodtillf\u00f6rsel till hj\u00e4rnan, men k\u00e4rlrelaterade riskfaktorer har \u00e4ven kopplats till Alzheimers sjukdom.<\/p>\n
Det nya med den aktuella studien \u00e4r framf\u00f6r allt hur forskarna har r\u00e4knat. I st\u00e4llet f\u00f6r att enbart beskriva risken i procent har de unders\u00f6kt hur m\u00e5nga \u00e5r deltagarna levde utan demens.<\/p>\n
F\u00f6r sent efter 65? S\u00e5 enkelt \u00e4r det inte<\/p>\n
Den nya studien s\u00e4ger framf\u00f6r allt n\u00e5got om betydelsen av riskfaktorer mitt i livet. Forskarna tittade p\u00e5 perioden fr\u00e5n ungef\u00e4r 48 till 68 \u00e5rs \u00e5lder. D\u00e4rf\u00f6r g\u00e5r det inte att anv\u00e4nda resultaten f\u00f6r att r\u00e4kna ut hur m\u00e5nga extra demensfria \u00e5r en person kan f\u00e5 genom att exempelvis sluta r\u00f6ka eller behandla sitt blodtryck vid 70.<\/p>\n
Det betyder d\u00e4remot inte att h\u00e4lsan efter 65 saknar betydelse.<\/p>\n
Forskningen om demens pekar p\u00e5 flera p\u00e5verkbara riskfaktorer genom livet. Att hantera bland annat h\u00f6gt blodtryck och diabetes, vara fysiskt aktiv och inte r\u00f6ka h\u00f6r till de omr\u00e5den som brukar lyftas fram. Alzheimer\u2019s Society konstaterar ocks\u00e5 att det aldrig \u00e4r f\u00f6r sent att g\u00f6ra h\u00e4lsosamma f\u00f6r\u00e4ndringar, \u00e4ven om effekten p\u00e5 den individuella demensrisken inte g\u00e5r att f\u00f6ruts\u00e4ga.<\/p>\n
13 \u00e5r \u00e4r ingen garanti<\/p>\n
Siffran \u00e4r uppseendev\u00e4ckande, men den beh\u00f6ver l\u00e4sas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Studien visar inte att den som h\u00e5ller blodtrycket normalt, inte har diabetes och avst\u00e5r fr\u00e5n r\u00f6kning garanteras n\u00e4stan 13 extra \u00e5r utan demens.<\/p>\n
Det \u00e4r en observationsstudie. Forskarna kan visa ett samband mellan riskfaktorerna och antalet \u00e5r utan demens, men studien var inte utformad f\u00f6r att bevisa att just dessa faktorer orsakade hela skillnaden.<\/p>\n
Det finns ytterligare en begr\u00e4nsning. Riskfaktorerna m\u00e4ttes vid ett tillf\u00e4lle. Forskarna kunde d\u00e4rf\u00f6r inte fullt ut f\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ndringar under de f\u00f6ljande decennierna, exempelvis om en deltagare senare slutade r\u00f6ka eller utvecklade h\u00f6gt blodtryck eller diabetes.<\/p>\n
Resultaten s\u00e4ger inte heller att demens g\u00e5r att f\u00f6rebygga i alla fall. \u00c5lder \u00e4r den st\u00f6rsta riskfaktorn och \u00e4ven gener, andra sjukdomar och flera livsstilsfaktorer kan p\u00e5verka risken.<\/p>\n
K\u00e4llor: NYU Langone Health<\/a>, BBC Science Focus<\/a>, Alzheimer\u2019s Society<\/a><\/p>\n