{"id":353434,"date":"2026-08-26T15:43:10","date_gmt":"2026-08-26T15:43:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/353434\/"},"modified":"2026-08-26T15:43:10","modified_gmt":"2026-08-26T15:43:10","slug":"okand-metankalla-under-gronlands-inlandsis","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/353434\/","title":{"rendered":"Ok\u00e4nd metank\u00e4lla under Gr\u00f6nlands inlandsis"},"content":{"rendered":"<p>Metan som bildats djupt nere i berggrunden f\u00f6r hundratals miljoner \u00e5r sedan har uppt\u00e4ckts i sm\u00e4ltvatten fr\u00e5n Gr\u00f6nlands glaci\u00e4rer. Fyndet pekar p\u00e5 att geologiskt metan kan vara en tidigare ok\u00e4nd k\u00e4lla som beh\u00f6ver tas med i ber\u00e4kningarna av hur metanutsl\u00e4pp p\u00e5verkar klimatet.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter koldioxid \u00e4r metan den v\u00e4xthusgas som bidrar mest till den globala uppv\u00e4rmningen. Gasen bildas oftast n\u00e4r mikroorganismer bryter ner organiskt material, till exempel d\u00f6da alger p\u00e5 havsbottnen.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Metan kan ocks\u00e5 ha geologiskt ursprung. D\u00e5 har gasen bildats och lagrats djupt i berggrunden tillsammans med olja och naturgas under hundratals miljoner \u00e5r.<\/p>\n<p>N\u00e5r ytan via sm\u00e4ltvattnen<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nu har forskare fr\u00e5n bland annat Linn\u00e9universitetet visat att geologiskt metan kommer upp till ytan via glaci\u00e4rernas sm\u00e4ltvatten p\u00e5 Gr\u00f6nland.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u2013 Det \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nt att det finns olja och gas i berggrunden under Gr\u00f6nland. Men det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi kan visa att metan fr\u00e5n dessa geologiska system n\u00e5r ytan via glaci\u00e4rernas sm\u00e4ltvatten. Resultaten f\u00f6rv\u00e5nade oss, vi fick dubbelkolla provsvaren och unders\u00f6ka alla m\u00f6jliga f\u00f6rklaringar, s\u00e4ger Marcelo Ketzer, <a class=\"glossaryLink\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip=\"&lt;div class=glossaryItemBody&gt; Professor \u00e4r den h\u00f6gsta titeln p\u00e5 universitet eller h\u00f6gskola. Professorn forskar, undervisar och handleder doktorander.&lt;br\/&gt;I  ...&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper&gt;&lt;a class=glossaryTooltipMoreLink href=https:\/\/forskning.se\/ordlista\/professor\/ &gt;L\u00e4s mer&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;\" href=\"https:\/\/forskning.se\/ordlista\/professor\/\" data-mobile-support=\"0\" data-gt-translate-attributes=\"[{\" attribute=\"\" tabindex=\"0\" role=\"link\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">professor<\/a> i milj\u00f6vetenskap vid Linn\u00e9universitetet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Forskarna kunde r\u00e4kna ut metanets ursprung genom att analysera dess molekyl\u00e4ra sammans\u00e4ttning. Geologiskt och mikrobiellt metan inneh\u00e5ller olika proportioner av isotoperna kol-12 och kol-13, vilket g\u00f6r att de kan skiljas \u00e5t i laboratoriet.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sammans\u00e4ttningen av isotoper, tillsammans med kunskapen om olje- och gasfyndigheter under Gr\u00f6nland, visar att metanet har ett geologiskt ursprung.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u2013 De klimatmodeller som anv\u00e4nds idag f\u00f6r att ber\u00e4kna hur mycket v\u00e4xthusgaser som sl\u00e4pps ut i atmosf\u00e4ren utg\u00e5r fr\u00e5n att de naturliga metanutsl\u00e4ppen p\u00e5 Gr\u00f6nland endast kommer fr\u00e5n mikrober. V\u00e5ra resultat pekar p\u00e5 ytterligare en k\u00e4lla som kan beh\u00f6va tas med i ber\u00e4kningarna, s\u00e4ger Marcelo Ketzer.<\/p>\n<p>Nya v\u00e4gar till atmosf\u00e4ren<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Halterna av geologiskt metan i sm\u00e4ltvattnet \u00e4r relativt l\u00e5ga. Forskarna vet \u00e4nnu inte hur niv\u00e5erna varierar \u00f6ver tid eller hur vanligt fenomenet \u00e4r p\u00e5 Gr\u00f6nland.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Geologiskt metan kan l\u00e4cka ut i omr\u00e5den d\u00e4r det finns olja och naturgas. Det har bland annat hittats i Atlanten, Medelhavet och under isen p\u00e5 Svalbard. Forskarna vill nu unders\u00f6ka fler omr\u00e5den p\u00e5 Gr\u00f6nland f\u00f6r att f\u00e5 en bild av hur omfattande fenomenet \u00e4r.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u2013 Gr\u00f6nland har ett av de st\u00f6rsta ist\u00e4ckena i v\u00e4rlden. N\u00e4r isen sm\u00e4lter och landet h\u00f6jer sig bildas sprickor i marken som kan skapa nya v\u00e4gar f\u00f6r metan att ta sig upp ur marken och vidare ut i atmosf\u00e4ren, s\u00e4ger Marcelo Ketzer.<\/p>\n<p>Vetenskaplig artikel:<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1038\/s41467-026-75951-4\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Thermogenic methane beneath the North Greenland Ice Sheet revealed by isotopic and geological evidence<\/a>, Nature Communications.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Metan som bildats djupt nere i berggrunden f\u00f6r hundratals miljoner \u00e5r sedan har uppt\u00e4ckts i sm\u00e4ltvatten fr\u00e5n Gr\u00f6nlands&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":353435,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[66],"tags":[505,80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":["post-353434","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-vetenskap-och-teknik","tag-nyhet","tag-science","tag-science-and-technology","tag-scienceandtechnology","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-technology","tag-teknik","tag-vetenskap","tag-vetenskapteknik"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117162580836752804","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/353434","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=353434"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/353434\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/353435"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=353434"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=353434"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=353434"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}