Omkring 15 000 svenska grundskoleelever kan ha varit fr\u00e5nvarande minst halva h\u00f6stterminen 2025. Det visar en ny kartl\u00e4ggning fr\u00e5n Sveriges Radio P4. Siffran \u00e4r en uppskattning, inte officiell nationell statistik, men den visar hur stort problemet med l\u00e5ngvarig skolfr\u00e5nvaro har blivit. Samtidigt g\u00e5r partierna till val med olika svar p\u00e5 hur eleverna ska f\u00e5 hj\u00e4lp tillbaka.<\/p>\n
P4:s kartl\u00e4ggning bygger p\u00e5 uppgifter fr\u00e5n svenska kommuner om elever som varit fr\u00e5nvarande minst 50 procent under h\u00f6stterminen 2025.<\/p>\n
Totalt kunde 157 kommuner ange ett antal. I dessa kommuner hade 9 612 elever varit borta minst halva terminen.<\/p>\n
Eftersom kommunerna tillsammans omfattar ungef\u00e4r tv\u00e5 tredjedelar av Sveriges grundskoleelever har P4 r\u00e4knat upp resultatet till nationell niv\u00e5.<\/p>\n
Resultatet blir omkring 15 000 elever.<\/p>\n
Det betyder inte att Sveriges Radio har identifierat exakt 15 000 enskilda elever. Siffran \u00e4r en uppskattning av hur omfattande problemet kan vara i hela landet.<\/p>\n
S\u00e5 r\u00e4knade P4 fram 15 000 elever<\/p>\n
Sveriges Radio skickade under v\u00e5ren 2026 fr\u00e5gor till skolchefer och grundskolechefer i Sveriges samtliga 290 kommuner.<\/p>\n
177 kommuner svarade.<\/p>\n
Av dem kunde 157 ange hur m\u00e5nga elever som under h\u00f6sten 2025 haft minst 50 procents fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
Tillsammans rapporterade de 9 612 elever.<\/p>\n
P4 j\u00e4mf\u00f6rde d\u00e4refter kommunerna som svarat med de kommuner som inte gjort det och anv\u00e4nde bland annat SKR:s kommungruppsindelning f\u00f6r att kontrollera att olika typer av kommuner fanns representerade.<\/p>\n
Eftersom ungef\u00e4r tv\u00e5 tredjedelar av landets grundskoleelever fanns i de kommuner som l\u00e4mnat anv\u00e4ndbara uppgifter r\u00e4knades resultatet upp till hela landet.<\/p>\n
D\u00e4rifr\u00e5n kommer uppskattningen p\u00e5 cirka 15 000 elever.<\/p>\n
Det finns samtidigt os\u00e4kerheter. Kommunerna har exempelvis inte alltid redovisat p\u00e5 samma s\u00e4tt om elever i frist\u00e5ende skolor ing\u00e5r.<\/p>\n
P4 har d\u00e4rf\u00f6r valt en f\u00f6rsiktig ber\u00e4kningsmetod och beskriver sj\u00e4lv resultatet som en uppskattning.<\/p>\n
50 procents fr\u00e5nvaro \u00e4r ingen officiell gr\u00e4ns<\/p>\n
Att P4 anv\u00e4nder 50 procent inneb\u00e4r inte att svensk skollag definierar problematisk skolfr\u00e5nvaro p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n
Det finns ingen nationell procentsats som avg\u00f6r n\u00e4r fr\u00e5nvaro blir problematisk.<\/p>\n
Gr\u00e4nsen har valts av P4 eftersom den \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5: en elev med minst 50 procents fr\u00e5nvaro har varit borta mer \u00e4n eller lika mycket som eleven varit i skolan under terminen.<\/p>\n
Det kan handla om b\u00e5de giltig och ogiltig fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
Ett barn som varit hemma \u00e5terkommande p\u00e5 grund av sjukdom kan allts\u00e5 finnas i statistiken p\u00e5 samma s\u00e4tt som ett barn som av andra orsaker inte kommit till skolan.<\/p>\n
Det viktiga f\u00f6r skolan \u00e4r inte bara hur fr\u00e5nvaron registreras utan varf\u00f6r den uppst\u00e5r och vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras f\u00f6r att eleven ska kunna komma tillbaka.<\/p>\n
Skolfr\u00e5nvaron ligger fortfarande h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6re pandemin<\/p>\n
P4:s kartl\u00e4ggning g\u00e5r inte att anv\u00e4nda som en exakt j\u00e4mf\u00f6relse med tidigare \u00e5r.<\/p>\n
Det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte att s\u00e4ga att antalet elever med minst 50 procents fr\u00e5nvaro har \u00f6kat fr\u00e5n ett visst tidigare \u00e5r enbart utifr\u00e5n den nya siffran.<\/p>\n
Skolverkets tidigare nationella kartl\u00e4ggningar visar d\u00e4remot att omfattande fr\u00e5nvaro fortfarande \u00e4r ett stort problem.<\/p>\n
I den senaste stora nationella kartl\u00e4ggningen, som g\u00e4llde h\u00f6stterminen 2023, hade 15 procent av eleverna i f\u00f6rskoleklass och grundskola en total fr\u00e5nvaro p\u00e5 mellan 15 och 29 procent.<\/p>\n
Det motsvarar ungef\u00e4r 2,5 till 5 veckors fr\u00e5nvaro under en termin.<\/p>\n
Drygt 4 procent hade minst 30 procents fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
N\u00e4r \u00e4ven anpassad grundskola r\u00e4knades in rapporterade huvudm\u00e4nnen omkring 47 000 elever med minst fem veckors fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
Fr\u00e5nvaron hade d\u00e5 minskat fr\u00e5n pandemins h\u00f6gsta niv\u00e5er men l\u00e5g fortfarande h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6re pandemin.<\/p>\n
Den nya P4-kartl\u00e4ggningen visar en \u00e4nnu mer extrem grupp: elever som varit borta minst halva terminen.<\/p>\n
Varf\u00f6r blir elever borta s\u00e5 l\u00e4nge?<\/p>\n
Det finns ingen enda f\u00f6rklaring till l\u00e5ngvarig skolfr\u00e5nvaro.<\/p>\n
F\u00f6r vissa elever handlar det om psykisk oh\u00e4lsa, \u00e5ngest eller andra h\u00e4lsoproblem. F\u00f6r andra kan problemen finnas i sj\u00e4lva skolmilj\u00f6n.<\/p>\n
Det kan handla om mobbning, otrygghet, sv\u00e5righeter i undervisningen, bristande st\u00f6d eller problem i relationen till andra elever eller vuxna.<\/p>\n
Neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar kan ocks\u00e5 spela en roll om undervisningen eller skolmilj\u00f6n inte fungerar f\u00f6r eleven.<\/p>\n
I andra fall finns problemen utanf\u00f6r skolan.<\/p>\n
Ofta \u00e4r det flera faktorer samtidigt.<\/p>\n
Det g\u00f6r ocks\u00e5 att l\u00f6sningen s\u00e4llan \u00e4r s\u00e5 enkel som att eleven bara ska b\u00f6rja g\u00e5 till skolan igen.<\/p>\n
Skolverket betonar att orsaken m\u00e5ste utredas och att skolan bland annat beh\u00f6ver titta p\u00e5 undervisningen, tryggheten, relationerna och behovet av s\u00e4rskilt st\u00f6d.<\/p>\n
N\u00e4r problemen \u00e4r mer omfattande kan \u00e4ven socialtj\u00e4nst och h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd beh\u00f6va vara med.<\/p>\n
Fr\u00e5nvaro kan leda till \u00e4nnu mer fr\u00e5nvaro<\/p>\n
Ett av problemen \u00e4r att l\u00e5ng skolfr\u00e5nvaro kan bli sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande.<\/p>\n
En elev som missar mycket undervisning hamnar efter kunskapsm\u00e4ssigt. Samtidigt kan kontakten med klasskamrater och skolan bli svagare.<\/p>\n
N\u00e4r eleven sedan f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5terv\u00e4nda kan steget tillbaka k\u00e4nnas st\u00f6rre.<\/p>\n
Ju l\u00e4ngre fr\u00e5nvaron p\u00e5g\u00e5r, desto mer omfattande st\u00f6d kan d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vas.<\/p>\n
Skolinspektionen har pekat p\u00e5 flera m\u00f6jliga konsekvenser av omfattande fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
Eleven riskerar att inte n\u00e5 m\u00e5len i skolan, f\u00e5 ofullst\u00e4ndiga betyg och f\u00f6rlora viktiga sociala relationer.<\/p>\n
P\u00e5 l\u00e4ngre sikt kan det ocks\u00e5 bli sv\u00e5rare att forts\u00e4tta studera eller etablera sig p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n
F\u00f6r en elev som varit borta minst halva terminen \u00e4r m\u00e4ngden f\u00f6rlorad undervisning redan mycket stor.<\/p>\n
Det h\u00e4r m\u00e5ste skolan g\u00f6ra n\u00e4r ett barn \u00e4r borta mycket<\/p>\n
F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r det viktigt att k\u00e4nna till att skolan har ett ansvar \u00e4ven n\u00e4r fr\u00e5nvaron har en k\u00e4nd f\u00f6rklaring.<\/p>\n
Om en elev har upprepad eller l\u00e4ngre fr\u00e5nvaro ska rektorn skyndsamt se till att fr\u00e5nvaron utreds, om en utredning inte uppenbart \u00e4r obeh\u00f6vlig.<\/p>\n
Det g\u00e4ller \u00e4ven giltig fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
\u00c5terkommande sjukanm\u00e4lningar inneb\u00e4r allts\u00e5 inte automatiskt att skolan kan n\u00f6ja sig med att registrera att eleven \u00e4r hemma.<\/p>\n
I grundskolan ska utredningen normalt g\u00f6ras tillsammans med eleven, v\u00e5rdnadshavarna och elevh\u00e4lsan.<\/p>\n
Om det finns tecken p\u00e5 att eleven beh\u00f6ver s\u00e4rskilt st\u00f6d ska \u00e4ven det utredas.<\/p>\n
Skolverket beskriver reglerna mer utf\u00f6rligt p\u00e5 sin sida om fr\u00e5nvaro i skolan<\/a>.<\/p>\n Det finns d\u00e4remot ingen nationell regel som s\u00e4ger att en utredning b\u00f6rjar f\u00f6rst vid exempelvis 20, 30 eller 50 procents fr\u00e5nvaro.<\/p>\n Skolan ska reagera utifr\u00e5n hur fr\u00e5nvaron ser ut och vilka konsekvenser den f\u00e5r f\u00f6r eleven.<\/p>\n Partierna vill l\u00f6sa problemet p\u00e5 olika s\u00e4tt<\/p>\n Fr\u00e5gan om skolfr\u00e5nvaro har samtidigt blivit en del av skolpolitiken inf\u00f6r valet.<\/p>\n Partiernas l\u00f6sningar skiljer sig \u00e5t.<\/p>\n Centerpartiet har presenterat ett s\u00e4rskilt paket mot problematisk skolfr\u00e5nvaro. D\u00e4r ing\u00e5r bland annat mobila skolfr\u00e5nvaroteam och m\u00f6jlighet att i vissa fall anv\u00e4nda distansundervisning som ett steg tillbaka till vanlig skolg\u00e5ng.<\/p>\n Partiet vill ocks\u00e5 att den elev som uts\u00e4tter andra f\u00f6r mobbning i h\u00f6gre grad ska flyttas, i st\u00e4llet f\u00f6r den utsatta eleven.<\/p>\n Socialdemokraterna l\u00e4gger st\u00f6rre vikt vid elevh\u00e4lsan och vill bland annat ha tydligare nationella krav p\u00e5 bemanning och tillg\u00e4nglighet.<\/p>\n Milj\u00f6partiet och V\u00e4nsterpartiet betonar ocks\u00e5 mer resurser, elevh\u00e4lsa och m\u00f6jligheten att ge st\u00f6d tidigt.<\/p>\n Kristdemokraterna vill att elever med h\u00f6g fr\u00e5nvaro ska uppt\u00e4ckas tidigare och lyfter bland annat fler speciall\u00e4rare och specialpedagoger.<\/p>\n Samtidigt driver partiet f\u00f6rslag om ordningsbetyg.<\/p>\n Sverigedemokraterna vill st\u00e4rka kontrollen av skolplikten och f\u00f6r\u00e4ldraansvaret och f\u00f6resl\u00e5r bland annat ordningsbetyg fr\u00e5n \u00e5rskurs ett, nationella uppf\u00f6randekoder och st\u00f6rre m\u00f6jligheter att flytta st\u00f6rande elever.<\/p>\n Moderaterna betonar studiero, starkare mandat f\u00f6r l\u00e4rare och rektorer och tidigare st\u00f6d till elever som halkar efter.<\/p>\n Liberalerna vill bland annat minska l\u00e5gstadieklasserna, st\u00e4rka l\u00e4rarnas roll och s\u00e4tta in st\u00f6d tidigare.<\/p>\n