![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/olle-graennoe-och-jonas-halvfarson-foto-haakan-risberg.jpg\"\/)
<\/p>\nden 27 augusti 2026<\/p>\n
<\/p>\n
\n Olle Gr\u00e4nn\u00f6 forskare och Jonas Halvfarson \u00f6verl\u00e4kare och professor i gastroenterologi vid \u00d6rebro universitet. Foto: H\u00e5kan Risberg.<\/p>\n
\n \u00d6rebroforskare har hittat f\u00f6r\u00e4ndringar i blodet hos nyf\u00f6dda som senare utvecklar inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Resultaten talar f\u00f6r att den allra f\u00f6rsta tiden i livet spelar en viktig roll. \u2013 Vi blev f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver att vi kan se sp\u00e5r av sjukdomen s\u00e5 pass tidigt, s\u00e4ger Olle Gr\u00e4nn\u00f6, forskare i medicin vid \u00d6rebro universitet.\n <\/p>\n
\u00d6rebroforskarnas tidigare forskning har visat att personer som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, har f\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er av proteiner flera \u00e5r innan de blir sjuka. Det g\u00e4ller framf\u00f6r allt proteiner som spelar en viktig roll f\u00f6r immunf\u00f6rsvaret.<\/p>\n
\u2013 Vi ville unders\u00f6ka hur tidigt i livet det intr\u00e4ffar, s\u00e4ger Olle Gr\u00e4nn\u00f6, som arbetat tillsammans med Jonas Halfvarson, \u00f6verl\u00e4kare och professor i gastroenterologi vid \u00d6rebro universitet.\u00a0<\/p>\n
Ett detektivarbete<\/strong><\/p>\n Den nya studien bygger p\u00e5 prover som samlats in i ett l\u00e5ngvarigt forskningsprojekt som heter Alla barn i syd\u00f6stra Sverige, ABIS, och leds av Link\u00f6pings universitet. De har en databas med prover fr\u00e5n 17 000 nyf\u00f6dda barn som samlats in sedan slutet av 1990-talet.\u00a0<\/p>\n \u2013 Det var ett detektivarbete. Tillsammans med professor Johnny Ludvigsson har vi anv\u00e4nt oss av nationella register och granskat journaler, s\u00e4ger Olle Gr\u00e4nn\u00f6.\u00a0<\/p>\n Forskarna identifierade personer som hade ett blodprov fr\u00e5n navelstr\u00e4ngen sparat fr\u00e5n f\u00f6dseln och som fick diagnosen IBD innan de fyllt 18 \u00e5r. Proverna j\u00e4mf\u00f6rdes med blodprover fr\u00e5n personer, som inte utvecklade sjukdomen under uppf\u00f6ljningen.<\/p>\n \u2013 D\u00e5 kunde vi identifiera tre proteiner som \u00e4r f\u00f6rh\u00f6jda redan hos nyf\u00f6dda som senare i livet drabbas av IBD. Vi saknar idag kunskap om dessa proteiners roll vid IBD. Men det \u00e4r intressant att se h\u00f6ga niv\u00e5er av proteiner som CXCL9 eftersom det reglerar hur immunf\u00f6rsvarets celler tar sig ut fr\u00e5n blodet till tarmslemhinnan och startar en inflammation.\u00a0<\/p>\n Forskningsresultaten v\u00e4cker fr\u00e5gor om vad som h\u00e4nder under graviditeten och den f\u00f6rsta tiden efter f\u00f6dseln.\u00a0<\/strong><\/p>\n \u2013 N\u00e4r ett barn f\u00f6ds m\u00f6ter immunf\u00f6rsvaret en helt ny omgivning och exponeras f\u00f6r en m\u00e4ngd bakterier och virus. Vi vill f\u00f6rst\u00e5 vad som ligger bakom de f\u00f6rh\u00f6jda proteinniv\u00e5erna och om de p\u00e5verkar immunf\u00f6rsvarets tidiga utveckling, s\u00e4ger Olle Gr\u00e4nn\u00f6.\u00a0<\/p>\n \u2013 Det kan g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att minska risken f\u00f6r att m\u00e4nniskor ska utveckla inflammatorisk tarmsjukdom.\u00a0<\/p>\n Fakta:<\/strong> Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar de tv\u00e5 huvudtyperna Crohns sjukdom och ulcer\u00f6s kolit. Tillsammans ben\u00e4mns de ofta som IBD fr\u00e5n det engelska ordet inflammatory bowel disease. Det vanligaste \u00e4r att insjukna mellan 15 och 35 \u00e5rs \u00e5lder men \u00e4ven barn och \u00e4ldre kan utveckla IBD.\u00a0<\/p>\n Forskarna har identifierat tre proteiner, CXCL9, GZMB och MMP-10, som nyf\u00f6dda som senare i livet insjuknar i IBD har h\u00f6gre niv\u00e5er av. N\u00e4sta steg \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 vad som ligger bakom de f\u00f6rh\u00f6jda proteinniv\u00e5erna och om de p\u00e5verkar immunf\u00f6rsvarets tidiga utveckling.<\/p>\n K\u00e4lla:<\/strong> \u00d6rebro universitet.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"den 27 augusti 2026 Olle Gr\u00e4nn\u00f6 forskare och Jonas Halvfarson \u00f6verl\u00e4kare och professor i gastroenterologi vid \u00d6rebro universitet.…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":354605,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[69],"tags":[4998,113,112,5133,2742,16626,16623,34,16625,31,33,32,30,16624,16622],"class_list":["post-354604","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-halsa","tag-forskare","tag-halsa","tag-health","tag-lakare","tag-medicin","tag-medicinjournalister","tag-medicinsk","tag-se","tag-sjukskoterskor","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-tidskrift","tag-vardande"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117167461099931218","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354604","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=354604"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354604\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/354605"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=354604"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=354604"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=354604"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}