{"id":355392,"date":"2026-08-28T01:56:33","date_gmt":"2026-08-28T01:56:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/355392\/"},"modified":"2026-08-28T01:56:33","modified_gmt":"2026-08-28T01:56:33","slug":"sverige-vill-anvanda-frysta-ryska-tillgangar-for-ukraina","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/355392\/","title":{"rendered":"Sverige vill anv\u00e4nda frysta ryska tillg\u00e5ngar f\u00f6r Ukraina"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\">Sverige leder ett nytt f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 EU att anv\u00e4nda frysta ryska centralbankstillg\u00e5ngar f\u00f6r att finansiera Ukraina. Tillsammans med Nederl\u00e4nderna, Spanien och Polen vill regeringen \u00e5ter\u00f6ppna fr\u00e5gan om cirka 210 miljarder euro \u2013 motsvarande omkring 2,3 biljoner kronor. N\u00e5got beslut om pengarna \u00e4r inte fattat, men ett f\u00f6rsiktigt \u00f6ppnande fr\u00e5n Belgien kan ha skapat ett nytt l\u00e4ge.<\/p>\n<p>Fyra l\u00e4nder vill f\u00e5 fr\u00e5gan tillbaka p\u00e5 EU:s bord<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sverige, Nederl\u00e4nderna, Spanien och Polen uppmanar EU-kommissionen att \u00e5teruppta det juridiska och tekniska arbetet med de immobiliserade ryska tillg\u00e5ngarna. Initiativet finns i ett brev daterat den 27 augusti 2026, d\u00e4r l\u00e4nderna efterfr\u00e5gar nya alternativ som g\u00f6r det m\u00f6jligt att anv\u00e4nda mer av pengarna f\u00f6r Ukraina.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Brevet inneb\u00e4r inte att EU nu konfiskerar tillg\u00e5ngarna. Det handlar i st\u00e4llet om att f\u00f6rs\u00f6ka hitta en modell d\u00e4r de kan ligga till grund f\u00f6r finansiering utan att ett enskilt medlemsland l\u00e4mnas med n\u00e4stan hela risken.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Enligt <a href=\"https:\/\/www.ft.com\/content\/6d272811-8d26-46f0-ae24-abed61aa1bf3\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Financial Times rapportering om initiativet<\/a> vill l\u00e4nderna att EU-kommissionen \u00e5terstartar arbetet efter att det f\u00f6rra f\u00f6rs\u00f6ket f\u00f6ll i slutet av 2025. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har beskrivit tidpunkten som r\u00e4tt f\u00f6r en ny diskussion om hur mer av Rysslands frysta tillg\u00e5ngar kan anv\u00e4ndas till Ukrainas och Europas f\u00f6rdel.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det svenska argumentet \u00e4r b\u00e5de ekonomiskt och politiskt: Ryssland b\u00f6r b\u00e4ra en st\u00f6rre del av kostnaden f\u00f6r det krig och den f\u00f6rst\u00f6relse landet har orsakat, samtidigt som Ukrainas l\u00e5ngsiktiga st\u00f6d inte enbart kan vila p\u00e5 nya l\u00e5n och europeiska statsbudgetar.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Brevet riktas bland annat till EU:s utrikeschef Kaja Kallas och ekonomikommission\u00e4ren Valdis Dombrovskis. L\u00e4nderna vill f\u00e5 till en f\u00f6rsta diskussion vid EU-utrikesministrarnas informella m\u00f6te i Irland den 1\u20132 september.<\/p>\n<p>De ryska tillg\u00e5ngarna i siffror<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Beloppen \u00e4r stora \u00e4ven i f\u00f6rh\u00e5llande till Ukrainas finansieringsbehov. Samtidigt beskriver siffrorna flera olika system som inte ska blandas ihop.<\/p>\n<tr>BeloppVad pengarna avser<\/tr>\n<tr>\n<td>Cirka 210 miljarder euro<\/td>\n<td>Ryska centralbankstillg\u00e5ngar som \u00e4r immobiliserade inom EU, motsvarande ungef\u00e4r 2,3 biljoner kronor.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>202 miljarder euro<\/td>\n<td>Sanktionerade ryska tillg\u00e5ngar som fanns p\u00e5 Euroclear Banks balansr\u00e4kning den 30 juni 2026.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Cirka 6,6 miljarder euro<\/td>\n<td>Extraordin\u00e4ra vinster som Euroclear hade betalat vidare till EU fram till halv\u00e5rsrapporten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Cirka 45 miljarder euro<\/td>\n<td>EU- och G7-l\u00e5n som ska \u00e5terbetalas med framtida int\u00e4kter fr\u00e5n de immobiliserade tillg\u00e5ngarna.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>90 miljarder euro<\/td>\n<td>EU:s separata st\u00f6dl\u00e5n till Ukraina f\u00f6r 2026 och 2027.<\/td>\n<\/tr>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det mesta av den ryska tillg\u00e5ngsmassan finns allts\u00e5 hos den Brysselbaserade v\u00e4rdepapperscentralen Euroclear. Koncentrationen \u00e4r f\u00f6rklaringen till att en fr\u00e5ga som ber\u00f6r hela EU i praktiken har blivit s\u00e4rskilt k\u00e4nslig f\u00f6r Belgien.<\/p>\n<p>Avkastningen anv\u00e4nds redan \u2013 kapitalet \u00e4r fortfarande sp\u00e4rrat<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">De frysta pengarna \u00e4r inte en europeisk kassa som fritt kan \u00f6ppnas och t\u00f6mmas. Rysslands centralbank \u00e4r fortfarande r\u00e4ttslig \u00e4gare, men sanktionerna hindrar banken fr\u00e5n att f\u00f6rfoga \u00f6ver tillg\u00e5ngarna eller f\u00e5 dem \u00e5terf\u00f6rda.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">EU anv\u00e4nder d\u00e4remot redan de extraordin\u00e4ra int\u00e4kter som uppst\u00e5r n\u00e4r de sp\u00e4rrade tillg\u00e5ngarna genererar r\u00e4nta. Av dessa int\u00e4kter g\u00e5r 95 procent till en mekanism som hj\u00e4lper Ukraina att betala EU- och G7-l\u00e5n p\u00e5 omkring 45 miljarder euro. Resterande 5 procent g\u00e5r till den europeiska fredsfaciliteten.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Skillnaden \u00e4r avg\u00f6rande. Att anv\u00e4nda avkastningen f\u00f6r\u00e4ndrar inte \u00e4gandet av sj\u00e4lva kapitalet. Det nya initiativet g\u00e4ller hur EU kan g\u00e5 l\u00e4ngre och anv\u00e4nda kapitalbasen, eller kontanta saldon som har uppst\u00e5tt n\u00e4r ryska v\u00e4rdepapper l\u00f6pt ut, utan att genomf\u00f6ra ett enkelt beslag.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r juridiken blir sv\u00e5r. Centralbankstillg\u00e5ngar har ett betydligt starkare skydd \u00e4n privata tillg\u00e5ngar som tillh\u00f6r sanktionerade personer eller f\u00f6retag. Regler om statsimmunitet g\u00f6r att ett direkt \u00f6vertagande kan utl\u00f6sa l\u00e5ngvariga r\u00e4ttsprocesser och krav p\u00e5 ers\u00e4ttning.<\/p>\n<p>Belgien stoppade den f\u00f6rra modellen<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">EU-kommissionens tidigare l\u00f6sning kallades reparationsl\u00e5net. Den var konstruerad f\u00f6r att undvika en direkt konfiskation.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I f\u00f6renklad form skulle EU l\u00e5na de kontanta saldon som motsvarade de immobiliserade tillg\u00e5ngarna fr\u00e5n de finansinstitut som h\u00e5ller dem. Instituten skulle f\u00e5 en fordran p\u00e5 EU, och pengarna skulle l\u00e5nas vidare till Ukraina. Ukraina skulle f\u00f6rst beh\u00f6va betala tillbaka l\u00e5net n\u00e4r Ryssland betalar krigsskadest\u00e5nd.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Modellen skulle i teorin kunna anv\u00e4nda tillg\u00e5ngar p\u00e5 upp till 210 miljarder euro. Den f\u00f6rsta uppgiften var dock att finansiera 90 miljarder euro av Ukrainas behov under 2026 och 2027.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Belgien ans\u00e5g att garantierna var otillr\u00e4ckliga. Om sanktionerna n\u00e5gon g\u00e5ng h\u00e4vs, Ryssland vinner en r\u00e4ttslig process eller Euroclear pl\u00f6tsligt m\u00e5ste \u00e5terbetala tillg\u00e5ngarna kan ett enormt finansiellt ansvar hamna i ett land som inte sj\u00e4lvt har beslutat att f\u00f6rvara n\u00e4stan hela summan.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Motst\u00e5ndet var inte bara teoretiskt. Den ryska centralbanken har angripit EU:s hantering av tillg\u00e5ngarna i domstol. En rysk domstol har ocks\u00e5 d\u00f6mt till centralbankens f\u00f6rdel i ett krav mot Euroclear p\u00e5 18,17 biljoner rubel. Euroclear erk\u00e4nner inte den ryska domstolens beh\u00f6righet och anser att domen saknar verkan inom EU, men processerna visar vilken typ av mot\u00e5tg\u00e4rder som redan har satts i r\u00f6relse.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Belgien och Europeiska centralbanken har dessutom varnat f\u00f6r bredare f\u00f6ljder. Om andra centralbanker b\u00f6rjar tvivla p\u00e5 hur deras reserver kan behandlas i Europa kan f\u00f6rtroendet f\u00f6r europeiska finansmarknader och euron som reservvaluta skadas. ECB ville inte heller fungera som en obegr\u00e4nsad likviditetsgarant f\u00f6r modellen, eftersom det riskerade att komma i konflikt med f\u00f6rbudet mot monet\u00e4r finansiering.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">EU valde d\u00e4rf\u00f6r en mer konventionell v\u00e4g. St\u00f6dl\u00e5net p\u00e5 90 miljarder euro finansieras genom gemensam uppl\u00e5ning p\u00e5 kapitalmarknaden och garanteras av EU-budgeten. Fr\u00e5gan om de ryska tillg\u00e5ngarna sk\u00f6ts fram\u00e5t, men st\u00e4ngdes aldrig formellt.<\/p>\n<p>Belgien \u00f6ppnar f\u00f6r en l\u00f6sning \u2013 om Europa delar risken<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det nya svenska initiativet kommer efter en f\u00f6rsiktig f\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n belgisk sida. Belgiens utrikesminister Maxime Pr\u00e9vot sade den 18 augusti att landet inte har n\u00e5gon principiell inv\u00e4ndning mot att tillg\u00e5ngarna anv\u00e4nds f\u00f6r Ukraina.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Villkoret \u00e4r att Belgien inte l\u00e4mnas ensamt. Pr\u00e9vot efterlyste f\u00f6rhandlade solidaritetsklausuler och en modell d\u00e4r andra europeiska l\u00e4nder, eller en \u00e4nnu bredare grupp partner, delar de juridiska och ekonomiska riskerna. Belgien kan inte sj\u00e4lvt b\u00e4ra ett eventuellt \u00e5terbetalningsansvar p\u00e5 \u00f6ver 200 miljarder euro.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Brevet fr\u00e5n Sverige och de tre andra l\u00e4nderna g\u00e5r rakt in i den \u00f6ppningen. EU-kommissionen uppmanas att unders\u00f6ka alternativ d\u00e4r risken vilar p\u00e5 samtliga medlemsl\u00e4nder och inget land f\u00e5r en oproportionerlig b\u00f6rda.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det f\u00f6r\u00e4ndrar konfliktlinjen. Fr\u00e5gan \u00e4r inte l\u00e4ngre enbart om pengarna f\u00e5r anv\u00e4ndas. Den handlar allt mer om vilka garantier som kr\u00e4vs f\u00f6r att Belgien och Euroclear ska kunna acceptera en modell som resten av EU \u00e4r berett att b\u00e4ra tillsammans.<\/p>\n<p>Kan t\u00e4cka Ukrainas \u00e5terst\u00e5ende finansieringslucka<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">EU:s st\u00f6dl\u00e5n p\u00e5 90 miljarder euro \u00e4r avsett att t\u00e4cka tv\u00e5 tredjedelar av Ukrainas uppskattade finansieringsbehov under 2026 och 2027. Det l\u00e4mnar en \u00e5terst\u00e5ende lucka p\u00e5 omkring 45 miljarder euro som andra internationella partner eller en ny europeisk l\u00f6sning beh\u00f6ver t\u00e4cka.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Av EU-l\u00e5net g\u00e5r 60 miljarder euro till f\u00f6rsvar och 30 miljarder till ekonomiskt st\u00f6d och statsbudgeten. Den 21 augusti hade 11,6 miljarder euro betalats ut: 8,4 miljarder till f\u00f6rsvarsanskaffning och 3,2 miljarder i makrofinansiellt st\u00f6d.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">De frysta tillg\u00e5ngarna \u00e4r d\u00e4rmed betydligt st\u00f6rre \u00e4n den omedelbara luckan. Det betyder inte att hela kapitalet p\u00e5 210 miljarder euro kan f\u00f6ras \u00f6ver, men en juridiskt h\u00e5llbar modell skulle kunna t\u00e4cka den \u00e5terst\u00e5ende finansieringen fram till 2027 och skapa utrymme f\u00f6r fortsatt st\u00f6d d\u00e4refter.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r Ukraina \u00e4r skillnaden stor. Finansieringen g\u00e4ller b\u00e5de vapen och f\u00f6rsvarsindustri samt l\u00f6pande utgifter som h\u00e5ller statsapparaten och samh\u00e4llsfunktionerna ig\u00e5ng. Den ekonomiska uth\u00e5lligheten har blivit en central del av <a href=\"https:\/\/hurbra.se\/varfor-krigar-ryssland-och-ukraina\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">bakgrunden till Rysslands krig mot Ukraina<\/a>: utan f\u00f6ruts\u00e4gbart st\u00f6d f\u00f6rs\u00e4mras b\u00e5de landets milit\u00e4ra f\u00f6rm\u00e5ga och dess position i framtida f\u00f6rhandlingar.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 kort sikt ger det svenska initiativet inga nya pengar. Dess betydelse ligger i att fr\u00e5gan om de ryska miljarderna \u00e5ter placeras p\u00e5 EU:s dagordning i ett l\u00e4ge d\u00e4r det redan beslutade l\u00e5net inte t\u00e4cker hela behovet.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Om EU-kommissionen kan bygga en modell som skyddar Belgien, f\u00f6rdelar risken och h\u00e5ller r\u00e4ttsligt kan en tillg\u00e5ngsmassa p\u00e5 omkring 2,3 biljoner kronor \u00e5ter bli en verklig finansieringsm\u00f6jlighet. Misslyckas riskdelningen kommer pengarna att forts\u00e4tta vara sp\u00e4rrade, medan EU f\u00e5r t\u00e4cka Ukrainas behov genom nya l\u00e5n, nationella bidrag och st\u00f6d fr\u00e5n andra partner.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Sverige leder ett nytt f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 EU att anv\u00e4nda frysta ryska centralbankstillg\u00e5ngar f\u00f6r att finansiera Ukraina. Tillsammans&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":355393,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[14],"tags":[3827,22,23,73,40366,26,27,17,21,24,25,28,29,550,15,16,18,264,34,31,33,32,30,19,20,263,51,52,53,54],"class_list":["post-355392","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-varlden","tag-belgien","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-eu","tag-euroclear","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-maria-malmer-stenergard","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-ryssland","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-ukraina","tag-varlden","tag-world","tag-world-news","tag-worldnews"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117170653430772361","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/355392","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=355392"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/355392\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/355393"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=355392"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=355392"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=355392"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}