![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/172ff350-1455-31e0-a846-172ad096f58c.jpeg\")
R\u00e4ttsl\u00e4kare Ulf Jonsson \u00e4r kritisk till Kriminalv\u00e5rdens system med brevskrivning f\u00f6r att f\u00e5 sjukv\u00e5rd. I Nicoles fall var det patientos\u00e4kert, menar han. \u2013 T\u00e4nk om det hade varit en stroke? Ska man d\u00e5 g\u00e5 och v\u00e4nta flera dagar? s\u00e4ger han. Foto: Privat<\/li>\n<\/ul>\nI incidentrapporten efter d\u00f6dsfallet uppger en kriminalv\u00e5rdare att ambulanspersonalen inte verkar ha f\u00e5tt r\u00e4tt information innan de kom fram – de ska ha trott att det var fallolycka. Foto: ADAM IHSE \/ TT<\/p>\n
L\u00e4kare: \u201dfick inte v\u00e5rd\u201d <\/p>\n
Aftonbladet har \u00e4ven l\u00e5tit r\u00e4ttsl\u00e4kare Ulf Jonsson g\u00e5 igenom dokumenten. Han \u00e4r kritisk till att Nicole inte unders\u00f6ktes direkt n\u00e4r hon k\u00e4nde att \u201df\u00f6rlamningssymptomen\u201d blivit v\u00e4rre.<\/p>\n
\u2013 Det skulle kunna vara en hj\u00e4rtinfarkt. Speciellt kvinnor kan ha mycket diffusa symptom \u2013 som ont i ryggen, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Ulf Jonsson menar att systemet m\u00e5ste \u00e4ndras s\u00e5 att intagna kan n\u00e5 sjukv\u00e5rd snabbare. Skriftliga sjukv\u00e5rdsans\u00f6kningar \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n
Fakta<\/p>\n
H\u00e4ktade har r\u00e4tt till v\u00e5rdS\u00e5 h\u00e4r lyder h\u00e4kteslagen: <\/p>\n
\u201dEn intagen som beh\u00f6ver h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd ska unders\u00f6kas av l\u00e4kare. L\u00e4kare ska ocks\u00e5 tillkallas om en intagen beg\u00e4r det och det inte \u00e4r uppenbart att en s\u00e5dan unders\u00f6kning inte beh\u00f6vs.<\/p>\n
En intagen som beh\u00f6ver h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd ska v\u00e5rdas enligt de anvisningar som ges av l\u00e4kare. Om en intagen inte kan unders\u00f6kas eller behandlas p\u00e5 ett l\u00e4mpligt s\u00e4tt i f\u00f6rvaringslokalen, ska den allm\u00e4nna sjukv\u00e5rden anlitas. Om det beh\u00f6vs, ska den intagne f\u00f6ras \u00f6ver till sjukhus\u201d<\/p>\n
L\u00e4s mer <\/p>\n
I Nicoles fall innebar det att unders\u00f6kning uteblev. <\/p>\n
\u2013 Hon f\u00e5r inte den v\u00e5rd som andra skulle f\u00e5tt. Hade hon s\u00f6kt en v\u00e5rdcentral hade hon ju f\u00e5tt en tid. Kanske samma dag eller s\u00e5 hade hon kunnat g\u00e5 till en jourcentral, s\u00e4ger Ulf Jonsson. <\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller den akuta h\u00e4ndelsen den 22 oktober \u2013 n\u00e4r Nicole d\u00f6r \u2013 tycker Ulf Jonsson att kriminalv\u00e5rdarna agerat p\u00e5 ett rimligt s\u00e4tt. <\/p>\n
\u2013 Hon hade ett blodtrycksfall. Det \u00e4r n\u00e4stan alltid n\u00e5got ofarligt. Men i hennes fall r\u00e5kade det bero p\u00e5 dissektion, s\u00e4ger Ulf Jonsson. <\/p>\n
H\u00f6gt blodtryck \u2013 stor risk <\/p>\n
H\u00f6gt blodtryck eller en kraftig anstr\u00e4ngning med pl\u00f6tslig blodtrycksstegring \u00e4r riskfaktorer f\u00f6r dissektion. <\/p>\n
\u2013 En del patienter insjuknar exempelvis n\u00e4r de gymmar, s\u00e4ger Igor Zindovic, bitr\u00e4dande \u00f6verl\u00e4kare i thoraxkirurgi.<\/p>\n
Nicoles dotter misst\u00e4nker att hennes mamma drabbades av h\u00f6gt blodtryck i h\u00e4ktet. <\/p>\n
\u2013 Jag tror det skapade en extrem stress f\u00f6r henne att l\u00e4mna sin g\u00e5rd, med alla djur, och vara inl\u00e5st. <\/p>\n
Dottern \u00e4r ledsen \u00f6ver att Nicole inte blev unders\u00f6kt. <\/p>\n
\u2013 Hade man tagit ett blodtryck s\u00e5 hade hennes liv kanske g\u00e5tt att r\u00e4dda, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
H\u00e4kteschef: Nya rutiner <\/p>\n
Paula Seric, tillf\u00f6rordnad h\u00e4kteschef i G\u00f6teborg, menar att Kriminalv\u00e5rden inte begick n\u00e5got fel n\u00e4r Nicole dog och h\u00e4nvisar till internutredningen. <\/p>\n
\u2013 Den konstaterar att vi inte har gjort n\u00e5gra felaktigheter i hur bed\u00f6mningen har g\u00e5tt till vid den h\u00e4r tragiska h\u00e4ndelsen, s\u00e4ger Paula Seric. <\/p>\n
Det skedde en brist i kommunikation. Sjuksk\u00f6terskan visste inte att klienten var p\u00e5 f\u00f6rhandling. Vad har ni gjort f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rda detta?<\/strong><\/p>\n\u2013 Vi har \u00e4ndrat s\u00e5 vi har en annan \u00f6verl\u00e4mning \u00e4n tidigare. Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket tydligare riktlinjer i hur vi kommunicerar mellan avdelningar, vakthavande och sjukv\u00e5rdspersonal. S\u00e5 det h\u00e4r inte ska upprepas.<\/p>\n
Hur ser du p\u00e5 att den f\u00f6rste kriminalv\u00e5rdaren inte larmade direkt n\u00e4r Nicole hade tuppat av?<\/strong><\/p>\n\u2013 Man ska larma om det finns fara f\u00f6r liv eller h\u00e4lsa. Det finns ingen manual f\u00f6r det \u2013 s\u00e5 det \u00e4r upp till den medarbetaren att avg\u00f6ra i situationen. Men vi l\u00e4r alltid ut att man larmar hellre en g\u00e5ng f\u00f6r mycket \u00e4n f\u00f6r lite. <\/p>\n
Det gick cirka 30 minuter fr\u00e5n det att Nicole tuppat av f\u00f6rsta g\u00e5ngen tills det att 112 ringdes. Hur ser du p\u00e5 det?<\/strong><\/p>\n\u2013 I det h\u00e4r fallet konstaterar utredningen att insatserna som genomf\u00f6rdes var adekvata och relevanta. Vi f\u00e5r ingen \u00e5terkoppling i att vi borde ha gjort p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. <\/p>\n
H\u00e4kteschefen svarar<\/p>\n
H\u00e4kteschefen: \u201dLarma hellre f\u00f6r mycket\u201d<\/p>\n
Paula Seric, tillf\u00f6rordnad h\u00e4kteschef i G\u00f6teborg, medger att det var personalbrist och att det fanns brister i kommunikationen p\u00e5 h\u00e4ktet n\u00e4r Nicole var intagen. Samtidigt h\u00e4nvisar hon till att Sektionen f\u00f6r s\u00e4rskilda utredningar anser att personalen inte hade kunnat f\u00f6rhindra d\u00f6dsfallet. <\/p>\n
\u2013 Utredningen konstaterar att vi inte har gjort n\u00e5gra felaktigheter i hur bed\u00f6mningen har g\u00e5tt till vid den h\u00e4r tragiska h\u00e4ndelsen, s\u00e4ger Paula Seric. <\/p>\n
Nicole gjorde ans\u00f6kan om sjukv\u00e5rd den 18 oktober. Den 20 oktober g\u00e5r en sjuksk\u00f6terska till henne. Men d\u00e5 \u00e4r Nicole p\u00e5 f\u00f6rhandling. Hon bokas om till efter helgen. Allts\u00e5 fem dagar efter att hon k\u00e4nt att \u201df\u00f6rlamningssymptom\u201d hade f\u00f6rv\u00e4rrats. Vad t\u00e4nker du om det l\u00e5ngsamma f\u00f6rfarandet?<\/strong><\/p>\n\u2013 Kriminalv\u00e5rden f\u00f6ljer sjukv\u00e5rdsgarantin, vilket inneb\u00e4r att en sjukv\u00e5rdsbeg\u00e4ran ska f\u00f6ljas upp inom tre dagar. Vad jag f\u00f6rst\u00e5r hade man p\u00e5b\u00f6rjat en \u00e5terkoppling efter tv\u00e5 dagar. N\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6kte bes\u00f6ka henne lyckades inte det. D\u00e5 bokade man i st\u00e4llet in ett nytt bes\u00f6k n\u00e4sta vardag. <\/p>\n
\u2013 N\u00e4r det \u00e4r akut f\u00f6rv\u00e4ntar man sig att den intagne meddelar personalen som i sin tur ringer sjukv\u00e5rden. Om den intagne inte sj\u00e4lv kan meddela sig \u2013 s\u00e5 ringer vi sj\u00e4lvklart, s\u00e4ger Paula Seric. <\/p>\n
Sjuksk\u00f6terskan visste inte att klienten var p\u00e5 f\u00f6rhandling. Vad har ni gjort f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rda detta?<\/strong><\/p>\n\u2013 Vi har \u00e4ndrat s\u00e5 vi har en annan \u00f6verl\u00e4mning mellan sjukv\u00e5rden och Kriminalv\u00e5rden \u00e4n vad vi hade tidigare. Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket tydligare riktlinjer i hur vi kommunicerar mellan avdelningar, vakthavande och sjukv\u00e5rdspersonal. S\u00e5 att det h\u00e4r inte ska upprepas.<\/p>\n
Hur ska en sjuksk\u00f6terska kunna se om en klient \u00e4r i sin cell eller inte? <\/strong><\/p>\n\u2013 Det gick att se \u00e4ven 2023. Men jag vet inte om sjuksk\u00f6terskan hade samma kompetens som de har idag med det systemet som v\u00e5ra v\u00e5rdare dokumenterar i. I det systemet s\u00e5 finns det tillg\u00e5ng till n\u00e4r klienten har bes\u00f6k, r\u00e4tteg\u00e5ng eller f\u00f6rh\u00f6r. Rutinen, som det ser ut idag, \u00e4r att sjukv\u00e5rdspersonal tittar d\u00e4r innan man bokar in ett bes\u00f6k. S\u00e5 att inte olika aktiviteter krockar. <\/p>\n
I incidentrapporten st\u00e5r det att sjuksk\u00f6terskorna p\u00e5 h\u00e4ktet inte hinner vara med p\u00e5 morgonm\u00f6ten med kriminalv\u00e5rdarna p\u00e5 grund av h\u00f6g arbetsbelastning. Vad beh\u00f6ver du f\u00f6r att bemanningen ska vara b\u00e4ttre?<\/strong><\/p>\n\u2013 Under den aktuella perioden hade vi utmaningar med personalbortfall och arbetsbelastningen var d\u00e4rmed h\u00f6g. Fr\u00e5gan har tagits p\u00e5 stort allvar och h\u00e4ktet har vidtagit \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen. Bl.a. har vi ers\u00e4ttningsrekryterat f\u00f6r att t\u00e4cka personalbortfall, men d\u00e4rtill \u00e4ven ut\u00f6kat arbetsgruppen f\u00f6r att \u00f6ka v\u00e5r kapacitet. Idag har vi en fulltalig sjukv\u00e5rdsorganisation som nogsamt f\u00f6ljs upp f\u00f6r att i tid kunna vidta \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n
Hur ser ni p\u00e5 att den f\u00f6rsta kriminalv\u00e5rdaren inte larmade direkt n\u00e4r Nicole hade tuppat av?<\/strong><\/p>\n\u2013 Man ska larma om det finns fara f\u00f6r liv eller h\u00e4lsa. Det finns ingen manual f\u00f6r det s\u00e5 det \u00e4r upp till den medarbetaren att avg\u00f6ra i situationen. Men det vi l\u00e4r ut \u00e4r alltid att man larmar hellre en g\u00e5ng f\u00f6r mycket \u2013 \u00e4n f\u00f6r lite. <\/p>\n
Om n\u00e5gon har varit avsvimmad \u2013 \u00e4ven en kort period \u2013 borde inte det medf\u00f6ra en larmning?<\/strong><\/p>\n\u2013 N\u00e4r en intagen tappar medvetandet s\u00e5 ska man ta kontakt med sjukv\u00e5rden, antingen internt eller externt. Jag tolkar det som s\u00e5 att medarbetarna som var i situationen larmade n\u00e4r de f\u00f6rstod allvaret i situationen.<\/p>\n
Kvinnans dotter har tittat i KVR, kriminalv\u00e5rdsregistret och sjukv\u00e5rdsjournalen fr\u00e5n hennes mammas tid hos er. Hon reagerade p\u00e5 att det fanns v\u00e4ldigt lite dokumenterat. Vad t\u00e4nker du om det?<\/strong><\/p>\n\u2013 Dokumentation ing\u00e5r som en del av kriminalv\u00e5rdarnas arbetsuppgifter och \u00e4r av st\u00f6rsta vikt att den genomf\u00f6rs. Vi har tydliga instruktioner och checklistor f\u00f6r hur och n\u00e4r anteckningar ska g\u00f6ras. Trots detta ser vi att det i vissa fall brister i dokumentationen, n\u00e5got som jag ser allvarligt p\u00e5. Vi arbetar d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4ndigt med att f\u00f6lja upp, p\u00e5minna, informera och utbilda f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4kerst\u00e4lla att dokumentationen genomf\u00f6rs p\u00e5 korrekt s\u00e4tt.<\/p>\n
Det gick cirka 30 minuter fr\u00e5n det att klienten hade tuppat av f\u00f6rsta g\u00e5ngen till 112 ringdes. Hur ser du p\u00e5 det? <\/strong><\/p>\n\u2013 I det h\u00e4r fallet konstaterar utredningen att insatsen var genomf\u00f6rdes var adekvata och relevanta. Vi f\u00e5r ingen \u00e5terkoppling i att vi borde ha gjort p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. <\/p>\n
En kriminalv\u00e5rdare uppger att ambulanspersonalen inte verkar ha f\u00e5tt r\u00e4tt information innan de kom fram – de ska ha trott att det var fallolycka. Hur ser du p\u00e5 att din personal inte tycks ha varit tillr\u00e4ckligt tydlig om allvarligheten n\u00e4r de larmade?<\/strong><\/p>\n\u2013 Korrekt och tydlig kommunikation vid larm \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att r\u00e4dda liv och vi \u00f6var kontinuerligt p\u00e5 situationer d\u00e4r v\u00e5ra medarbetare f\u00e5r utmanas och tr\u00e4nas i detta. Vi har arbetss\u00e4tt f\u00f6r hur larm ska g\u00e5 till, inklusive vilken information som m\u00e5ste f\u00f6rmedlas f\u00f6r att ambulansen ska kunna prioritera och f\u00f6rbereda sig r\u00e4tt. Att det i detta fall brast i tydligheten visar att vi har ett f\u00f6rb\u00e4ttringsbehov oavsett om det berodde p\u00e5 stress, otydliga rutiner eller andra faktorer.<\/p>\n
Det har varit en del d\u00f6dsfall p\u00e5 h\u00e4ktet i G\u00f6teborg. Med tanke p\u00e5 det \u2013 har ni \u00f6kat antalet utbildningar i hur man ska hantera sjukdomsfall? <\/strong><\/p>\n\u2013 Dels f\u00e5r man sjukv\u00e5rdsutbildning i grundutbildningen och introduktionsutbildning. Ut\u00f6ver det s\u00e5 f\u00e5r alla medarbetare utbildning i HLR, en g\u00e5ng per \u00e5r, och vi har \u00e4ven en obligatorisk e-kurs i akuta sjukdomsfall som ska genomf\u00f6ras en g\u00e5ng per \u00e5r. Det har vi blivit mycket b\u00e4ttre p\u00e5 att f\u00f6lja upp \u2013 att de h\u00e4r utbildningarna verkligen genomf\u00f6rs. <\/p>\n
Familjens jurist har l\u00e4mnat in ans\u00f6kan om att f\u00f6runders\u00f6kningen ska \u00e5terupptas. Vad t\u00e4nker du om det? <\/strong><\/p>\n\u2013 Det har jag inga synpunkter p\u00e5. Jag t\u00e4nker att r\u00e4ttssystemet finns h\u00e4r f\u00f6r alla medborgare och att det \u00e4r en trygghet f\u00f6r oss alla. Det \u00e4r j\u00e4ttebra.<\/p>\n
L\u00e4s mer Undviker h\u00e4ktet <\/p>\n
Att Nicole dog n\u00e4r hon satt h\u00e4ktad har satt djupa sp\u00e5r hos hennes familj. <\/p>\n
\u2013 Min dotter har pekat upp mot h\u00e4ktets f\u00f6nster och undrat \u201dvar i det rummet mormor dog?\u201d. S\u00e5 jag k\u00f6r omv\u00e4gar f\u00f6r slippa \u00e5ka f\u00f6rbi, s\u00e4ger dottern. <\/p>\n
Sj\u00e4lv har hon tappat tilltron till Kriminalv\u00e5rden. <\/p>\n
\u2013 N\u00e4r jag ser deras bilar k\u00e4nner jag en rysning och ett obehag. Det \u00e4r inte s\u00e5 man ska k\u00e4nna. Vi ska ha ett bra r\u00e4ttsv\u00e4sende och man ska kunna lita p\u00e5 Kriminalv\u00e5rden.<\/p>\n
Fakta<\/p>\n
Vanligt att livshotande tillst\u00e5nd missas<\/p>\n
En aortadissektion \u00e4r en bristning i stora kroppspuls\u00e5dern, som kallas aorta. <\/p>\n
Alla blodk\u00e4rl best\u00e5r av tre skikt. <\/p>\n
Vid en aortadissektion g\u00e5r det inre skiktet s\u00f6nder. D\u00e5 bildas en falsk blodkanal. Det g\u00f6r att blodet inte n\u00e5r sina m\u00e5lorgan. I samband med det intr\u00e4ffar ofta ett kraftigt blodtrycksfall. <\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r precis som n\u00e4r fodret i en jacka g\u00e5r s\u00f6nder. Och stoppar du in din arm i fel kanal s\u00e5 f\u00e5r du inte ut armen, s\u00e4ger Igor Zindovic, bitr\u00e4dande \u00f6verl\u00e4kare i thoraxkirurgi vid Sk\u00e5nes Universitetssjukhus.<\/p>\n
Han \u00e4r specialist p\u00e5 aortadissektioner typ A. <\/p>\n
En aortadissektion typ A inneb\u00e4r en bl\u00f6dning i den upp\u00e5tstigande del av aortan, n\u00e4ra hj\u00e4rtat. Dissektionen kan leda till en stroke eller sprida sig i riktning mot hj\u00e4rtat. <\/p>\n
Kroniskt h\u00f6gt blodtryck \u00e4r en riskfaktor men \u00e4ven en kraftig anstr\u00e4ngning med pl\u00f6tslig blodtrycksstegring. <\/p>\n
\u2013 En del patienter insjuknar exempelvis n\u00e4r de gymmar, s\u00e4ger Igor Zindovic. <\/p>\n
Kraftig br\u00f6st eller ryggsm\u00e4rta brukar ses som typiska symptom. Men det \u00e4r inte ovanligt att symptomen \u00e4r ospecifika. <\/p>\n
\u2013 Cirka h\u00e4lften av patienterna f\u00e5r initialt fel diagnos, s\u00e4ger Igor Zindovic. <\/p>\n
Inte s\u00e4llan misstas tillst\u00e5ndet f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt, blodpropp, stroke eller v\u00e4rk i muskler, skelett eller leder. <\/p>\n
Vid aortadissektion typ B \u00e4r det den ned\u00e5tg\u00e5ende delen av aortan som har drabbats. Blodfl\u00f6det till olika organ och kroppsdelar kan f\u00f6rs\u00e4mras eller hindras. <\/p>\n
Behandling f\u00f6r aortadissektioner \u00e4r ofta intensiv blodtryckss\u00e4nkning f\u00f6r att minska belastningen p\u00e5 aorta, ibland kombinerad med inl\u00e4ggning av ett stent – ett metalln\u00e4t.<\/p>\n
K\u00e4llor: https:\/\/lakartidningen.se\/vetenskap\/abc-om-akut-aortadissektion\/ samt https:\/\/www.hjart-lungfonden.se\/sjukdomar\/hjartsjukdomar\/aortadissektion\/<\/p>\n
L\u00e4s mer ![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/c76c1e45-a86a-3ad2-9bc9-1d34b7316897.jpeg\")
Foto: ADAM IHSE \/ TTVisa mer <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Sammanfattningen \u00e4r skapad med artificiell intelligens och kvalitetss\u00e4krad av Aftonbladets journalister. Nicole, en 66-\u00e5rig kvinna h\u00e4ktad f\u00f6r ekonomisk…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":356551,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,1083,17,21,1560,24,25,28,29,15,16,18,34,2298,31,33,32,30,19,20],"class_list":["post-356550","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-goteborg","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-kriminalvarden","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-sjukvard","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117177052138713588","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356550","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=356550"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356550\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/356551"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=356550"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=356550"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=356550"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"Nicole](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/d694fe33-788d-3c55-a74c-556ae44f5f39.jpeg\")
Nicole \u00e4lskade djur. H\u00e4r med sin hund Durazno p\u00e5 en promenad. Foto: PrivatVisa mer <\/p>\n![\"Nicoles](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/a9131f31-62ce-3f2b-a135-fccc7c7eb941.jpeg\")
Nicoles dotter har tappat f\u00f6rtroendet f\u00f6r Kriminalv\u00e5rden efter det som skett. \u201dDet finns \u00e4ven andra fall d\u00e4r intagna nekats l\u00e4karv\u00e5rd. D\u00e4rf\u00f6r hoppas jag att det finns tidigare anst\u00e4llda som tr\u00e4der fram och ber\u00e4ttar vad som h\u00e4nder p\u00e5 h\u00e4ktet i G\u00f6teborg\u201d, s\u00e4ger dottern. Foto: PrivatVisa mer <\/p>\n![\"Nicole](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/222adc3a-d664-3b6e-967c-5c573bea62bb.jpeg\")
Nicole s\u00f6rjs av barn och barnbarn. Begravningen h\u00f6lls i \u00d6rgryte gamla kyrka. Foto: PrivatVisa mer <\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/d8ba91d5-e82d-38f5-89d0-c722f83af348.jpeg\")
Johanna Smideland, bitr\u00e4dande jurist p\u00e5 advokatfirman \u00d6sterberg. Foto: Suzanna Jaksic<\/li>\n![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/1d8ed653-43c4-3e70-b054-44d565200e35.jpeg\")
Nicoles dotter reagerade p\u00e5 att det fanns v\u00e4ldigt lite dokumenterat hos Kriminalv\u00e5rden om hennes mammas tid p\u00e5 h\u00e4ktet. \u2013 Det k\u00e4ndes konstigt. Jag undrar varf\u00f6r, s\u00e4ger dottern. Foto: ADAM IHSE \/ TT<\/li>\n<\/ul>\n![\"Nicoles](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/b534d30a-07ec-3fa1-b633-d63d209f7017.jpeg\")
Nicoles dotter s\u00e4ger att hennes mamma s\u00e4llan ville vara med p\u00e5 bild. Djuren var en stor del av Nicoles liv. Foto: PrivatVisa mer <\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/0def5df5-2d0f-3946-bf0f-b11902a8a9b4.jpeg\")
I incidentrapporten efter d\u00f6dsfallet uppger en kriminalv\u00e5rdare att ambulanspersonalen inte verkar ha f\u00e5tt r\u00e4tt information innan de kom fram – de ska ha trott att det var fallolycka. Foto: ADAM IHSE \/ TT<\/li>\n