![\"Betyg:](\"https:\/\/text-experience-assets.aftonbladet.se\/article\/_astro\/ab-3.C6ARwqVF.svg\"\/)
![\"Betyg:](\"https:\/\/text-experience-assets.aftonbladet.se\/article\/_astro\/ab-3-dark.BmZhfIIH.svg\"\/)
\u201dDe besegrade: Motst\u00e5ndets estetik 2026\u201d, Bonniers konsthall <\/p>\n
\u201dDe besegrade: Motst\u00e5ndets estetik 2026\u201d, Bonniers konsthall <\/p>\n
\u00d6ppningsscenen i Peter Weiss<\/strong> (1916\u20131982) m\u00e4ktiga roman \u201dMotst\u00e5ndets estetik\u201d skildrar tre ungdomar som st\u00e5r inf\u00f6r den ber\u00f6mda frisen p\u00e5 Pergamonmuseet i Berlin. \u00c5ret \u00e4r 1937 och de unga motst\u00e5ndsm\u00e4nnen l\u00e4ser in proletariatets kamp och nederlag i de antika gudarnas triumf \u00f6ver de upproriska titanerna. Vad de ser \u00e4r ett maktens segermonument \u00f6ver kuvandet av andra folk, men i deras \u00f6gon \u00e4r frisen ocks\u00e5 ett vittnesb\u00f6rd om de v\u00e5ldsamma energier som urladdas i klasskampen. Den kraft som ger sig till k\u00e4nna hos de besegrade har en uppfordrande och st\u00e4rkande verkan.<\/p>\n Romanen gjorde ett minnesv\u00e4rt intryck p\u00e5 mig n\u00e4r jag l\u00e4ste den p\u00e5 \u00e5ttiotalet. Det var l\u00e4tt att leva sig in i ungdomarnas str\u00e4van att skapa sig en ing\u00e5ng till konsthistorien som utgick fr\u00e5n deras egna erfarenheter och politiska h\u00e5llning. Och diskussionen om en m\u00f6jlig motst\u00e5ndets estetik har ju bara blivit mer aktuell sedan dess. N\u00e4r nu Bonniers konsthall \u00f6ppnar en utst\u00e4llning som utg\u00e5r fr\u00e5n Peter Weiss f\u00f6rfattarskap samt hans g\u00e4rning som konstn\u00e4r och dramatiker \u00e4r mina f\u00f6rv\u00e4ntningar h\u00f6gt st\u00e4llda.<\/p>\n Curatorteamet har skapat <\/strong>en t\u00e4t exposition som ger inblick i Weiss arbete och samtidigt st\u00e4ller fr\u00e5gan om konsten kan ut\u00f6va motst\u00e5nd i en tid av or\u00e4ttf\u00e4rdiga krig och fascismens \u00e5terkomst. Konstverkens relation till Weiss varierar, men gemensamt f\u00f6r m\u00e5nga av dem \u00e4r att de \u00e4r utf\u00f6rda i n\u00e5gon form av montageteknik som korresponderar med Weiss collagebaserade praktik.<\/p>\n Lina Selander <\/strong>l\u00e4gger sig t\u00e4tt inp\u00e5 sin f\u00f6reg\u00e5ngare genom att anv\u00e4nda sig av collagefragment fr\u00e5n Gunilla Palmstierna-Weiss<\/strong> och Peter Weiss arkiv i sin videoinstallation. Glimtvis anar man bakom fragmenten gr\u00e4vskopor som r\u00f6jer upp bland de demolerade husen i Gaza, n\u00e5gra palestinska pojkar som leker p\u00e5 den dammiga marken, filmklipp fr\u00e5n strider och annat som \u00e4r sv\u00e5rare att identifiera. En annan sk\u00e4rm visar trasiga skulpturelement som leder tankarna till \u00f6ppningen i \u201dMotst\u00e5ndets estetik\u201d. Selander brukar vanligtvis f\u00e5 till st\u00e5nd en v\u00e4lavv\u00e4gd balans mellan det utsagda och det dr\u00f6mskt outtalade, men h\u00e4r f\u00e5r jag k\u00e4nslan att befinna mig inf\u00f6r en smart konstruktion \u2013 en alltf\u00f6r exemplarisk blinkning till Weiss d\u00e4r engagemanget f\u00f6r de besegrade inte kommer helt till sin r\u00e4tt.<\/p>\n Kanske har man varit v\u00e4l bokstavlig vid urvalet och missat djupare f\u00f6rbindelsel\u00e4nkar mellan konst, politik och motst\u00e5nd<\/p>\n<\/blockquote>\n F\u00f6rlorarnas historia \u00e4r ber\u00e4ttelsen om f\u00f6rnedring och krigspsykoser. Om barn med \u00e5ldrade blickar och om s\u00f6nderslagen hemh\u00f6righet. Zbyn\u011bk Baladr\u00e1ns<\/strong> f\u00f6rtvivlan \u00f6ver folkr\u00e4ttsbrotten i Gaza tar sig uttryck i magiskt t\u00e4nkande kring n\u00e4r n\u00e4sta bombning av de redan utslagna palestinierna ska ske. De amorfa fl\u00e4ckarna i m\u00e5lningarna som st\u00e5r uppradade l\u00e4ngs v\u00e4ggarna s\u00e4gs kunna f\u00f6rutsp\u00e5 kommande attacker. Ett vansinnigt svar p\u00e5 ett vanvettigt krig.<\/p>\n Sammanst\u00e4llningen av konsten<\/strong> har lite karakt\u00e4ren av exempelsamling. N\u00e5gon riktig sp\u00e4nning uppst\u00e5r inte mellan enskildheterna. Det \u00e4r mycket sk\u00e4rmar, olika slags montagetekniker och h\u00e4lsningar till Weiss. Kanske har man varit v\u00e4l bokstavlig vid urvalet och missat djupare f\u00f6rbindelsel\u00e4nkar mellan konst, politik och motst\u00e5nd. Christoffer Paues<\/strong> skisser till antifascistiska flaggor k\u00e4nns alltf\u00f6r givna i sammanhanget. S\u00e5 \u00e4ven Peter Nestlers<\/strong> film som kombinerar bilden av ett somrigt Stockholm 1968 med ljudsp\u00e5r som ber\u00e4ttar om samtidiga napalmbombningar av Nordvietnam.<\/p>\n Det enda konstverk som verkligen tar rummet i anspr\u00e5k \u00e4r utf\u00f6rt av Hamedine Kane<\/strong> och Val\u00e9rie Osouf<\/strong>, ett textilt assemblage som \u00e4r som en gigantisk r\u00f6d fana. H\u00e4r tronar medlemmar av historiska befrielser\u00f6relser, politiska hj\u00e4ltar och hj\u00e4ltinnor ur den st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende kampen mot f\u00f6rtryck. Ett exempel p\u00e5 \u00f6msint utf\u00f6rd plakatkonst n\u00e4r den fungerar som b\u00e4st. Den sl\u00e4nger ut en trevare till Lenke Rothmans<\/strong> finst\u00e4mda tribut till Rosa Luxemburg<\/strong> samt en spr\u00f6d skulpturgrupp som anspelar p\u00e5 nazisternas utpl\u00e5ning av Rothmans familj. Jag l\u00e4mnar konsthallen f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver min pl\u00f6tsliga preferens f\u00f6r det storslagna.<\/p>\n Fakta<\/p>\n KONST<\/p>\n \u00bb De besegrade: Motst\u00e5ndets estetik 2026<\/strong><\/p>\n Bonniers konsthall<\/p>\n Till och med 8 november<\/p>\n L\u00e4s mer Caf\u00e9 Bambino: S\u00e4songspemi\u00e4r! <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u201dDe besegrade: Motst\u00e5ndets estetik 2026\u201d, Bonniers konsthall \u00d6ppningsscenen i Peter Weiss (1916\u20131982) m\u00e4ktiga roman \u201dMotst\u00e5ndets estetik\u201d skildrar tre…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":356749,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[31619,104,40562,40564,40561,40560,169,40563,34,31,33,32,30,105],"class_list":["post-356748","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-bonniers-konsthall","tag-entertainment","tag-gunilla-palmstierna-weiss","tag-konsthistoria","tag-lina-selander","tag-peter-weiss","tag-recension","tag-rosa-luxemburg","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117177739982259317","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356748","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=356748"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356748\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/356749"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=356748"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=356748"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=356748"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Foto](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/ed3b7b43-a683-3396-9da1-d2d540ed5faa.jpeg\")
Foto ur Elisabeth Rohdes \u201dPergamon Burgberg und Altar\u201d (1976). I Peter Weiss Motst\u00e5ndets estetik spelar Pergamonaltaret en viktig roll, med sin fris som skildrar titanernas nederlag mot den grekiska antikens gudar och nya makthavare.Visa mer <\/p>\n\n
![\"Verk](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/7d9c1b04-8453-3164-a549-b1191111d9f6.jpeg\")
Verk av Lenke Rothman: till h\u00f6ger \u201dFamiljen\u201d (1984), till v\u00e4nster \u201dEtt Ansikte\u201d (1977), ur serien \u201dAnsikten br\u00e4nda i tyg\u201d. Foto: Jean-Baptiste B\u00e9rangerVisa mer <\/p>\n