![\"Illustration](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/hel-8.jpg\")
<\/p>\n\t\t\t\t<\/p>\n
Omkring var femte svensk lever med medelsv\u00e5r till sv\u00e5r l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Det kan bland annat vara ryggsm\u00e4rta, migr\u00e4n och fibromyalgi. Tillst\u00e5ndet orsakar stort lidande. Det \u00e4r vanligt med samsjuklighet som \u00e5ngest och depression och risken f\u00f6r sj\u00e4lvmord \u00f6kar.<\/p>\n
\u2013 Sm\u00e4rtan sl\u00e5r ut m\u00e4nniskor, till exempel genom att man inte kan forts\u00e4tta jobba. Enligt studier fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2000-talet kostar l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta samh\u00e4llet omkring 85 miljarder kronor om \u00e5ret, framf\u00f6r allt p\u00e5 grund av sjukskrivingar, s\u00e4ger Marcelo Rivano Fischer, psykolog och ordf\u00f6rande f\u00f6r den nationella arbetsgruppen f\u00f6r sm\u00e4rta inom Sveriges kommuner och regioner, SKR.<\/p>\n
Han f\u00f6rklarar att akut sm\u00e4rta \u00e4r en varningssignal om att n\u00e5got \u00e4r fel och beh\u00f6ver \u00e5tg\u00e4rdas. Men n\u00e4r symtomen kvarst\u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n tre m\u00e5nader, fyller v\u00e4rken i regel inte l\u00e4ngre denna funktion. D\u00e5 kan sm\u00e4rtsinnet bli \u00f6verk\u00e4nsligt och f\u00f6rst\u00e4rka kroppens signaler s\u00e5 att hj\u00e4rnan uppfattar \u00e4ven ofarliga f\u00f6rnimmelser som att n\u00e5got g\u00f6r ont. Med tiden b\u00f6rjar ocks\u00e5 andra system vars funktion \u00e4r att d\u00e4mpa signaler s\u00e5 att vi inte ska misstolka dem som sm\u00e4rta att fungera s\u00e4mre.<\/p>\n
\u2013 Sm\u00e4rtsystemet l\u00f6per amok. Det \u00e4r som att ha en bil med trasiga bromsar och som samtidigt accelererar kraftigt.<\/p>\n
\t\t\t\t\t![\"Marcelo](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/marcelo-foto-johanna-rivano-eckerdal.jpg\")
<\/p>\n
\n\t\t\t\t\tMarcelo Rivano Fischer.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Johanna Rivano Eckerdal\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n
Ibland finns v\u00e4rken kvar trots att grundorsaken har \u00e5tg\u00e4rdats, andra g\u00e5nger har v\u00e5rden inte funnit n\u00e5gon medicinsk f\u00f6rklaring. Marcelo Rivano Fischer ber\u00e4ttar att biologiska, psykologiska och sociala faktorer tillsammans leder till att l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta b\u00e5de uppst\u00e5r och forts\u00e4tter. <\/p>\n
\u2013 Om du har ont och inte orkar arbeta kommer det p\u00e5verka ditt jobb, relationen till din familj, ditt m\u00e5ende och i f\u00f6rl\u00e4ngningen din identitet. <\/strong>Hur man hanterar sm\u00e4rta beror ocks\u00e5 p\u00e5 ens tillst\u00e5nd och tidigare erfarenheter.<\/p>\n Han ber\u00e4ttar att de flesta som s\u00f6ker v\u00e5rd f\u00f6r l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta f\u00e5r hj\u00e4lp inom prim\u00e4rv\u00e5rden. Men en del s\u00f6ker v\u00e5rd upprepade g\u00e5nger utan att f\u00e5 det st\u00f6d de beh\u00f6ver. Det kan ta l\u00e5ng tid innan patienten kommer till n\u00e4sta steg i v\u00e5rdkedjan, till specialistenheter med team med olika yrkesgrupper som l\u00e4kare, fysioterapeut, psykolog, psykoterapeut och socionom. Eftersom det inte finns n\u00e5got botemedel g\u00e5r behandlingen ut p\u00e5 att l\u00e4ra patienterna hantera sm\u00e4rtan. Insatserna varierar beroende p\u00e5 personens problematik och psykologisk behandling kan vara en del. <\/p>\n Enligt Marcelo Rivano Fischer \u00e4r kognitiv beteendeterapi, KBT, och acceptance and commitment therapy, ACT, de metoder som har evidens vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. <\/p>\n \u2013 Behandlingarna ger m\u00e4nniskor strategier och verktyg f\u00f6r att hantera sm\u00e4rtan och \u00f6kar livskvaliteten. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan de i l\u00e4ngden bidra till att minska sm\u00e4rtupplevelsen, som best\u00e5r av affektiva, tankem\u00e4ssiga och somatiska komponenter, s\u00e4ger han.<\/p>\n En som arbetar med ACT \u00e4r Andrea Fuhr Jonson, h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdskurator med grundl\u00e4ggande psykoterapiutbildning p\u00e5 <\/strong>sm\u00e4rtrehabiliteringen p\u00e5 Sk\u00e5nes universitetssjukhus. Hon jobbar framf\u00f6r allt med intensivbehandling i grupp men tr\u00e4ffar \u00e4ven enskilda patienter. <\/p>\n \u2013 Vi brukar b\u00f6rja med psykoedukation kring sm\u00e4rta och att g\u00f6ra beteendeanalyser tillsammans med patienten f\u00f6r att f\u00e5 syn p\u00e5 personens beteendem\u00f6nster, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Andrea Fuhr Jonson hj\u00e4lper patienten att utforska var m\u00f6nstret kommer ifr\u00e5n. M\u00e5nga har tagit \u00f6ver sina h\u00f6gpresterande f\u00f6r\u00e4ldrars beteende, men det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att det inte fanns utrymme f\u00f6r ens behov under uppv\u00e4xten eller att man beh\u00f6vde ta mycket ansvar och klara sig sj\u00e4lv. En stor del har varit med om mobbning och upplever att de m\u00e5ste vara duktiga f\u00f6r att duga.<\/p>\n \t\t\t\t\t \n\t\t\t\t\tAndrea Fuhr Jonson. \u2013 De flesta pressar sig och k\u00f6r p\u00e5 f\u00f6r fullt b\u00e5de i arbetslivet och p\u00e5 fritiden. Det \u00e4r ett inl\u00e4rt beteende men kan ocks\u00e5 vara ett s\u00e4tt att undvika sm\u00e4rtan. Vi pratar en del om undvikandemodeller, att vi m\u00e4nniskor g\u00f6r saker f\u00f6r att undvika obehag eller f\u00e5 bel\u00f6ningar samt vilka konsekvenser det f\u00e5r p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt.<\/p>\n En stor del av behandlingen g\u00e5r ut p\u00e5 att \u00f6ka patientens psykologiska flexibilitet. Det vill s\u00e4ga att vara n\u00e4rvarande, acceptera och st\u00e5 ut i sm\u00e4rtan och samtidigt agera i v\u00e4rderad riktning. De jobbar med v\u00e4rderings\u00f6vningar f\u00f6r att f\u00e5 fram vad som \u00e4r viktigt f\u00f6r patienten. En v\u00e4rdering kan vara att personen vill vara sn\u00e4llare mot sig sj\u00e4lv. M\u00e5nga \u00e4r vana att se till andras v\u00e4lbefinnande men inte sitt eget. D\u00e5 kan det k\u00e4nnas ovant och obehagligt att b\u00f6rja uppm\u00e4rksamma sina egna behov. <\/p>\n \u2013 Jag hj\u00e4lper till att konkretisera m\u00e5let: hur kan ett sn\u00e4llare f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt se ut? Vilka sm\u00e5 steg kan patienten ta i den riktningen? <\/p>\n De g\u00f6r \u00f6vningar i medveten n\u00e4rvaro f\u00f6r att f\u00e5 kontakt med nuet och v\u00e5ga vara i olika k\u00e4nslor. M\u00e5nga g\u00e5nger har patienten flytt sina k\u00e4nslor och beh\u00f6ver l\u00e4ra sig hantera dem.<\/p>\n \u2013 Det blir ofta starkt och man kan beh\u00f6va bryta \u00f6vningen och exempelvis titta ut genom f\u00f6nstret en stund. Det \u00e4r ett omtumlande program och patienterna har det ofta tuffare medan behandlingen p\u00e5g\u00e5r, b\u00e5de k\u00e4nslom\u00e4ssigt och med sm\u00e4rtan.<\/p>\n Flertalet har psykisk oh\u00e4lsa. M\u00e5nga har varit med om trauman och det \u00e4r vanligt att behandlarna uppt\u00e4cker PTSD.<\/p>\n \u2013 D\u00e5 remitterar vi vidare. Ibland kan en PTSD-behandling vara den starkaste interventionen vid sm\u00e4rta, s\u00e4ger Andrea Fuhr Jonson.<\/p>\n P\u00e5 senare tid har det kommit nya lovande behandlingar. I en randomiserad kontrollerad studie fr\u00e5n 2022 testade amerikanska forskare metoden pain reprocessing therapy, PRT. D\u00e4r fick deltagare med kronisk ryggsm\u00e4rta l\u00e4ra sig att omtolka sina sm\u00e4rtsignaler, fr\u00e5n tecken p\u00e5 fara till ett falsklarm fr\u00e5n hj\u00e4rnan. Efter \u00e5tta sessioner var 33 av 55 deltagare helt eller n\u00e4stan helt sm\u00e4rtfria.<\/p>\n Daniel Maroti, psykolog och forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, \u00e4r tillsammans med kollegan Peter Lilliengren en av forskarna bakom det nyligen avslutade projektet Kosmos. Det bestod av tre RCT-studier som unders\u00f6kte effekten av affektfokuserad psykodynamisk korttidsterapi vid l\u00e5ngvariga kroppsliga symtom, bland annat sm\u00e4rta. De f\u00f6rsta tv\u00e5 studierna har sin grund i emotional awareness and expression therapy, EAET. Metoden utg\u00e5r fr\u00e5n forskning som visar att stressfyllda livsh\u00e4ndelser <\/strong>och traumatiska erfarenheter \u00f6kar risken f\u00f6r att utveckla l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. <\/p>\n \u2013 Risken att utveckla fibromyalgi \u00e4r till exempel h\u00f6gre f\u00f6r personer som har utsatts f\u00f6r mobbning p\u00e5 arbetsplatsen. <\/strong>Det finns \u00e4ven studier som f\u00f6ljt m\u00e4nniskor \u00f6ver flera decennier, fr\u00e5n att de var sp\u00e4dbarn och upp i vuxen \u00e5lder, som visar att personer som upplevt mycket otrygghet som barn ocks\u00e5 har en f\u00f6rh\u00f6jd risk att utveckla l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta.<\/p>\n Inom EAET menar man att l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta kan h\u00e4nga samman med att sv\u00e5ra k\u00e4nslor som sorg, r\u00e4dsla, ilska eller skuld inte har bearbetats. Behandlingen bygger p\u00e5 forskning som visar att hj\u00e4rnans system f\u00f6r k\u00e4nslor och sm\u00e4rta \u00e4r n\u00e4ra sammankopplade. Genom att hj\u00e4lpa patienten att m\u00f6ta och bearbeta k\u00e4nslorna hoppas man kunna minska sm\u00e4rta. <\/p>\n \u2013 V\u00e5r behandling handlar om att unders\u00f6ka vilka konfliktfyllda eller komplexa k\u00e4nslor man har eller har haft i vissa relationer. Det kan till exempel vara en patient med fibromyalgi som m\u00e4rker att sm\u00e4rtan \u00f6kar n\u00e4r hon pratar om en konflikt med sin chef. Det \u00e4r hoppfullt eftersom det visar att symtomen g\u00e5r att p\u00e5verka.<\/p>\n \t\t\t\t\t \n\t\t\t\t\tDaniel Maroti. I en amerikansk RCT-studie fr\u00e5n 2024 var EAET mer effektivt \u00e4n traditionell KBT f\u00f6r att minska sm\u00e4rtans sv\u00e5righetsgrad hos krigsveteraner.<\/p>\n I en av Kosmosstudierna fullf\u00f6ljde 107 deltagare en sj\u00e4lvhj\u00e4lpsbehandling p\u00e5 tio veckor. Den bestod bland annat av skrivterapi d\u00e4r deltagarna skrev om sv\u00e5ra situationer de varit med om. De kom i kontakt med k\u00e4nslor som sorg och ilska, men ocks\u00e5 f\u00f6rsoning med den som utsatt dem. 38 deltagare n\u00e5dde en 30-procentig symtomminskning och f\u00f6r 13 personer minskade symtomen med h\u00e4lften.<\/p>\n \u2013 Som behandlare blir jag sj\u00e4lv st\u00e4lld ibland. <\/strong>En patient med som varit med om en v\u00e5ldt\u00e4kt sa till exempel att \u201dinte trodde jag att det skulle kunna funka s\u00e5 h\u00e4r, det \u00e4r m\u00e4rkligt, men efter att jag hade jobbat med skrivterapin s\u00e5 hade jag ingen sm\u00e4rta. Jag kunde inte riktigt tro att det var sant.\u201d<\/p>\n I den sista delstudien inom Kosmos-projektet fick 22 personer som inte hade blivit b\u00e4ttre i de tidigare faserna delta i intensive short-term dynamic psychotherapy, ISTDP. H\u00e4r l\u00e5g fokus p\u00e5 att bli medveten om, uttrycka och reglera sina k\u00e4nslor med hj\u00e4lp av en terapeut. F\u00f6r sex deltagare minskade de kroppsliga symtomen med 30 procent och tre personer blev helt \u00e5terh\u00e4mtade.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r en stor behandlingseffekt och det \u00e4r hoppfullt att n\u00e5gra patienter tillfrisknade. Sedan f\u00e5r man vara \u00f6dmjuk och se att majoriteten inte fick n\u00e5gon tydlig sm\u00e4rtreduktion, s\u00e4ger Daniel Maroti.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Omkring var femte svensk lever med medelsv\u00e5r till sv\u00e5r l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Det kan bland annat vara ryggsm\u00e4rta, migr\u00e4n…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":359327,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":["post-359326","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-halsa","tag-halsa","tag-health","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117190598332450923","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/359326","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=359326"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/359326\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/359327"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=359326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=359326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=359326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Andrea](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/andrea-foto-freddy-hammargren.jpg\")
<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Freddy Hammargren\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n![\"Daniel](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/daniel.jpg\")
<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Privat\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n