{"id":363873,"date":"2026-09-03T05:20:17","date_gmt":"2026-09-03T05:20:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/363873\/"},"modified":"2026-09-03T05:20:17","modified_gmt":"2026-09-03T05:20:17","slug":"debatt-sa-skapar-vi-ett-nytt-finansieringssystem-for-global-halsa-global-bar-magazine","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/363873\/","title":{"rendered":"Debatt: S\u00e5 skapar vi ett nytt finansieringssystem f\u00f6r global h\u00e4lsa \u2013 Global Bar Magazine"},"content":{"rendered":"\n

DEBATT. Global h\u00e4lsa har l\u00e4nge finansierats genom ett system d\u00e4r givarl\u00e4nderna satt prioriteringarna och mottagarl\u00e4nderna f\u00f6ljt efter. Nu finns en s\u00e4llsynt m\u00f6jlighet att b\u00f6rja f\u00f6r\u00e4ndra hur v\u00e4rlden finansierar h\u00e4lsa, skriver bland annat Norges tidigare statsminister Erna Solberg och Sidas tidigare ordf\u00f6rande Gunilla Carlsson.<\/strong><\/p>\n

Detta \u00e4r en debattartikel. De \u00e5sikter som framf\u00f6rs \u00e4r f\u00f6rfattarnas egna.<\/p>\n

Global h\u00e4lsa har l\u00e4nge finansierats genom ett system som har byggt p\u00e5 goda intentioner men bristf\u00e4lliga incitament. Givarl\u00e4nderna satte prioriteringarna och mottagarl\u00e4nderna l\u00e4rde sig att f\u00f6lja dem. Detta arrangemang h\u00f6ll i \u00e5rtionden, men h\u00e5ller nu p\u00e5 att falla s\u00f6nder.<\/p>\n

\u00c5r 2026 erbjuder en s\u00e4llsynt m\u00f6jlighet att b\u00f6rja f\u00f6r\u00e4ndra hur v\u00e4rlden finansierar h\u00e4lsa \u2013 nationellt, regionalt, och globalt. Ett v\u00e4xande antal l\u00e4nder formulerar en ny vision: h\u00e4lsofinansiering som bygger p\u00e5 inhemska resurser, svarar upp mot nationella prioriteringar och \u00e4r ansvarig inf\u00f6r sina egna medborgare. I denna vision g\u00e5r h\u00e4lsa fr\u00e5n att vara en kostnad till en investering som driver tillv\u00e4xt och bygger motst\u00e5ndskraft. Det kr\u00e4ver ett internationellt system som bygger p\u00e5 partnerskap och st\u00f6der nationella ambitioner. I ett s\u00e5dant system samarbetar suver\u00e4na l\u00e4nder d\u00e4r intressena m\u00f6ts, med insikten att starkare nationella kapaciteter st\u00e4rker kollektiv beredskap och global stabilitet.<\/p>\n


Slutet p\u00e5 en era<\/strong><\/p>\n

Global h\u00e4lsofinansiering har lett till verkliga framsteg.\u00a0Internationellt bist\u00e5nd f\u00f6r h\u00e4lsa \u00f6kade fr\u00e5n $15 till $50 miljarder mellan 2000 och 2019<\/a>. Med det f\u00f6ljde upphandlingssystem, finansieringsmekanismer och samarbetsinfrastruktur som visade vad globalt h\u00e4lsosamarbete kan \u00e5stadkomma. Det r\u00e4ddade liv, f\u00f6rb\u00e4ttrade h\u00e4lsa och bidrog till viktiga utvecklingsresultat.<\/p>\n

Men samma system cementerade beroende och koncentrerade makt, samtidigt som det konsekvent bel\u00f6nade kortsiktiga resultat \u00f6ver l\u00e5ngsiktig kapacitet. Ansvar gick upp\u00e5t mot givarna, inte ned\u00e5t mot medborgarna.\u00a0<\/p>\n

St\u00f6rningarna under 2025 \u2013 i bist\u00e5ndsfl\u00f6den, i multilaterala organisationer och i de antaganden som bar upp hela den globala h\u00e4lsoarkitekturen \u2013 var inte en avvikelse; de var en sedan l\u00e4nge n\u00f6dv\u00e4ndig uppg\u00f6relse med verkligheten.<\/p>\n

Fr\u00e5gan nu \u00e4r hur vi tar n\u00e4sta steg mot n\u00e5got b\u00e4ttre. Vi f\u00f6resl\u00e5r tre distinkta men \u00f6msesidigt f\u00f6rst\u00e4rkande delar som ett nytt paket f\u00f6r framtidens globala h\u00e4lsofinansiering.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n


Inhemsk <\/strong>finansiering<\/b> \u00e4r grunden<\/p>\n

Inhemsk finansiering m\u00e5ste driva n\u00e4sta generations h\u00e4lsoframsteg. V\u00e4gen mot \u00f6kad inhemsk finansiering ser mycket olika ut beroende p\u00e5 ett lands utg\u00e5ngsl\u00e4ge, men alla l\u00e4nder m\u00e5ste r\u00f6ra sig mot st\u00f6rre sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. Detta kr\u00e4ver skattereformer, budgetprioriteringar, och god styrning. Att bygga f\u00f6rtroende hos allm\u00e4nheten \u00e4r avg\u00f6rande; medborgarna m\u00e5ste se att offentliga medel som satsas p\u00e5 h\u00e4lsa verkligen ger resultat.<\/p>\n

Skuldavskrivning \u00e4r ett kritiskt men i stor utstr\u00e4ckning blockerat verktyg. I h\u00f6gt skuldsatta ekonomier konkurrerar skuldbetalningen direkt med utgifter f\u00f6r h\u00e4lsa och \u00f6verstiger ibland de totala statliga anslagen till h\u00e4lsosektorn. Hindret f\u00f6r att minska denna b\u00f6rda \u00e4r politiskt. Insatser f\u00f6r att st\u00e4rka den inhemska finansieringen m\u00e5ste g\u00e5 hand i hand med att hantera de strukturella inskr\u00e4nkningarna som forts\u00e4tter att hindra dem.<\/a><\/p>\n

Inget av detta kommer att uppn\u00e5s isolerat. Utmaningens omfattning, fr\u00e5n att skapa finansiellt handlingsutrymme till att \u00e5teruppbygga system som urholkats av \u00e5rtionden av bist\u00e5ndsberoende, kr\u00e4ver bredare ekonomisk tillv\u00e4xt. Att frig\u00f6ra privata investeringar och anv\u00e4nda innovativa metoder, som blandfinansiering\u00a0eller skuldsanering mot h\u00e4lsoinvesteringar blir avg\u00f6rande f\u00f6r en ansvarsfull \u00f6verg\u00e5ng till offentlig finansiering av h\u00e4lsa.<\/p>\n


Anv\u00e4nd bist\u00e5ndet r\u00e4tt<\/strong><\/p>\n

Sammans\u00e4ttningen av den samlade utvecklingsfinansieringen har f\u00f6r\u00e4ndrats dramatiskt.<\/a>\u00a0Mellan 2010\u201314 och 2020\u201324 minskade bilaterala fl\u00f6den med 6 procent och fl\u00f6den fr\u00e5n privata kreditgivare kollapsade med 94 procent. Under samma period \u00f6kade den multilaterala finansieringen med 124 procent.<\/p>\n

\u00c4ven om ODA fortfarande \u00e4r en integrerad del av bilden \u00e4r den under stark press.\u00a0Uppskattad till $150 miljarder i 2026<\/a>, ligger den p\u00e5 en niv\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rbar med 2015. Viktigare \u00e4n nedsk\u00e4rningarna \u00e4r dock hur de \u00e5terst\u00e5ende resurserna anv\u00e4nds. Extern finansiering b\u00f6r endast t\u00e4cka s\u00e5dant som \u00e4nnu inte kan finansieras nationellt, och b\u00f6r koncentreras till omr\u00e5den d\u00e4r den \u00e4r oers\u00e4ttlig, s\u00e4rskilt i s\u00e5rbara milj\u00f6er och de fattigaste l\u00e4nderna. Globala resurser och f\u00f6rm\u00e5gan att snabbt mobilisera insatser vid humanit\u00e4ra kriser kommer forts\u00e4tta att vara n\u00f6dv\u00e4ndiga.<\/p>\n

Trots detta b\u00f6r merparten av offentligt utvecklingsbist\u00e5nd vara strategiskt, ha en multiplikatoreffekt och vara tidsbegr\u00e4nsat \u2013 f\u00f6r att accelerera \u00f6verg\u00e5ngen till nationell sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. F\u00f6r m\u00e5nga institutioner och suver\u00e4na finansi\u00e4rer inneb\u00e4r detta radikalt f\u00f6r\u00e4ndrade arbetss\u00e4tt och att genuint \u00f6verl\u00e4mna makt och inflytande till regioner och l\u00e4nder. Regionala institutioner, s\u00e5som regionala utvecklingsbanker, center f\u00f6r sjukdomskontroll och regionala gemensamma finansieringsmekanismer, kan katalysera sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning, d\u00e4r deras strategiska betydelse sannolikt kommer att \u00f6ka i en h\u00e4lsoarkitektur som v\u00e4gleds av subsidiaritetsprincipen.<\/p>\n


Hur skapar vi nytta f\u00f6r alla?<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r subsidiaritet och suver\u00e4nitet st\u00e5r i centrum f\u00f6ljer en avg\u00f6rande fr\u00e5ga: hur ska centrala globala funktioner som skapar nytta f\u00f6r alla, och som endast kan levereras genom gemensamma insatser, finansieras?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Offentligt utvecklingsbist\u00e5nd var aldrig utformat f\u00f6r denna roll. Det \u00e4r politiskt beroende, finanspolitiskt op\u00e5litligt och illa l\u00e4mpat f\u00f6r att finansiera funktioner vars v\u00e4rde \u00e4r universellt. Samtidigt har l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nders f\u00f6rm\u00e5ga att bidra till det globala systemet \u00f6kat avsev\u00e4rt.<\/p>\n

Alternativ finns, s\u00e5som modeller f\u00f6r globala offentliga investeringar, uttaxerade bidrag, direkta budgetposter utanf\u00f6r offentligt utvecklingsbist\u00e5nd och solidaritetsbaserade avgifter. Mest lovande \u00e4r en modell d\u00e4r bidragen f\u00f6rdelas efter betalningsf\u00f6rm\u00e5ga, samtidigt som man beslutsamt l\u00e4mnar styrmodeller d\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att betala ger makt att best\u00e4mma. Detta \u00e4r en l\u00e5ngsiktig ambition, men som h\u00e4lso- och finansledare m\u00e5ste arbeta mot redan nu.<\/p>\n

Finansieringsarkitekturen f\u00f6r global h\u00e4lsa h\u00e5ller p\u00e5 att omformas. Det som \u00e5terst\u00e5r att avg\u00f6ra \u00e4r om detta sker genom avsiktlig design eller l\u00e4mnas vind f\u00f6r v\u00e5g.<\/p>\n

Det beh\u00f6vs en omstart \u2013 med inhemska resurser i centrum; utvecklingsbist\u00e5ndet i en strategisk, tidsbegr\u00e4nsad och genuint \u00f6verg\u00e5ngsinriktad roll; och globala funktioner finansierade genom mekanismer som bygger p\u00e5 gemensamma intressen och nyttor.<\/p>\n

Att f\u00f6rverkliga detta kr\u00e4ver kompletterande \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 b\u00e5de nationell och internationell niv\u00e5. P\u00e5 landsniv\u00e5 m\u00e5ste finans- och h\u00e4lsoministrar g\u00f6ra det politiska valet att prioritera investeringar i h\u00e4lsa som en grund f\u00f6r l\u00e5ngsiktig utveckling, motst\u00e5ndskraft och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Samtidigt b\u00f6r det internationella samfundet, inklusive suver\u00e4na partnerl\u00e4nder samt regionala och globala institutioner, g\u00e5 bortom den sn\u00e4va bist\u00e5ndsbaserade synen p\u00e5 internationellt h\u00e4lsosamarbete. Politisk uppm\u00e4rksamhet, och d\u00e4rmed \u00e4ven resurser utanf\u00f6r bist\u00e5nd, b\u00f6r omdirigeras mot gemensamma prioriteringar och \u00f6msesidigt gynnsamma resultat. F\u00f6rst d\u00e5 kommer den globala h\u00e4lsofinansieringen verkligen att spegla den v\u00e4rld vi har, inte den vi hade.<\/p>\n

HE Muhammad Ali Pate<\/strong>
Minister f\u00f6r h\u00e4lsa och social v\u00e4lf\u00e4rd i Nigeria; Professor i folkh\u00e4lsoledarskap vid Institutionen f\u00f6r global h\u00e4lsa och befolkning, Harvard University.<\/p>\n

HE Budy Gunadi Sadikin<\/strong>
H\u00e4lsominister i Indonesien; Medordf\u00f6rande i h\u00f6gniv\u00e5panelen f\u00f6r Accra Reset.<\/p>\n

Dr Donald Kaberuka<\/strong>
Afrikanska unionens h\u00f6ga representant f\u00f6r finansiering av unionen; Tidigare President f\u00f6r Afrikanska utvecklingsbanken.<\/p>\n

Erna Solberg<\/strong>
Tidigare Statsminister i Norge.<\/p>\n

Prof Mauricio C\u00e1rdenas<\/strong>
Tidigare Finans- och offentlig kreditminister i Colombia; Professor i professionellt globalt ledarskap, Columbia University.<\/p>\n

Gunilla Carlsson<\/strong>
Medordf\u00f6rande, The Partnership for International Politics and Diplomacy for Health, tidigare Minister f\u00f6r internationellt utvecklingssamarbete i Sverige.<\/p>\n

L\u00e4s ocks\u00e5<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"DEBATT. Global h\u00e4lsa har l\u00e4nge finansierats genom ett system d\u00e4r givarl\u00e4nderna satt prioriteringarna och mottagarl\u00e4nderna f\u00f6ljt efter. Nu…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":363874,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":["post-363873","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-varlden","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-varlden","tag-world","tag-world-news","tag-worldnews"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117205429966307297","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/363873","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=363873"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/363873\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/363874"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=363873"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=363873"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=363873"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}