Italien har 1 061 ton i New York<\/p>\n
Nederl\u00e4ndernas beslut har nu riktat blickarna mot Italien. Landet har en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta nationella guldreserver, totalt omkring 2 452 ton.<\/p>\n
Av detta finns 1 061,5 ton i USA, motsvarande 43,3 procent av hela reserven. N\u00e4stan 1 100 ton finns i Italien, medan betydligt mindre m\u00e4ngder f\u00f6rvaras i Schweiz och Storbritannien.<\/p>\n
Vid utg\u00e5ngen av 2025 var hela den italienska guldreserven v\u00e4rd 289,2 miljarder euro, enligt Banca d\u2019Italia. V\u00e4rdet hade d\u00e5 \u00f6kat med \u00f6ver 90 miljarder euro p\u00e5 ett \u00e5r, fr\u00e4mst till f\u00f6ljd av det stigande guldpriset.<\/p>\n
Sverige har ocks\u00e5 guld i New York<\/p>\n
\u00c4ven Sveriges guld \u00e4r utspritt \u00f6ver flera l\u00e4nder. Den 30 april 2026 \u00e4gde Riksbanken 125,7 ton guld till ett marknadsv\u00e4rde p\u00e5 172,6 miljarder kronor.<\/p>\n
Guldet f\u00f6rvaras hos Bank of England i London, Bank of Canada, Federal Reserve Bank of New York och den schweiziska centralbanken samt i Riksbankens egen dep\u00e5 i Sverige.<\/p>\n
N\u00e4stan h\u00e4lften finns i London. Riksbankens publicerade f\u00f6rdelning anger 13,1 ton hos Federal Reserve Bank of New York, motsvarande drygt en tiondel av hela den svenska guldreserven.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r ligger guldet utomlands<\/p>\n
Att Sverige har guld i andra l\u00e4nder betyder inte att Riksbanken har l\u00e4mnat ifr\u00e5n sig kontrollen \u00f6ver tillg\u00e5ngarna. Placeringen \u00e4r medveten och fyller flera funktioner.<\/p>\n
Riksbanken framh\u00e5ller att en geografisk spridning minskar s\u00e4kerhetsrisken. Att n\u00e4stan h\u00e4lften finns i London har ytterligare en f\u00f6rklaring: D\u00e4r finns v\u00e4rldens st\u00f6rsta kommersiella marknad f\u00f6r fysiskt guld.<\/p>\n
Om Riksbanken snabbt skulle beh\u00f6va anv\u00e4nda eller s\u00e4lja en del av reserven finns guldet allts\u00e5 redan p\u00e5 en av de viktigaste handelsplatserna.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 en viktig del av resonemanget bakom Nederl\u00e4ndernas senaste f\u00f6r\u00e4ndring. Landet tar inte i f\u00f6rsta hand hem guldet, utan flyttar tyngdpunkten fr\u00e5n Nordamerika till London f\u00f6r att g\u00f6ra reserverna l\u00e4ttare att oms\u00e4tta i en kris.<\/p>\n
Guldet f\u00e5r st\u00f6rre betydelse i oroliga tider<\/p>\n
F\u00f6r centralbankerna fungerar guld p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n ett vanligt sparande. Det \u00e4r en reservtillg\u00e5ng som bland annat bidrar till riskspridning och kan anv\u00e4ndas n\u00e4r det finansiella systemet uts\u00e4tts f\u00f6r stora p\u00e5frestningar.<\/p>\n
Intresset har dessutom \u00f6kat. Enligt World Gold Council har v\u00e4rldens centralbanker k\u00f6pt omkring 1 000 ton guld per \u00e5r i genomsnitt under de senaste fyra \u00e5ren, ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 mycket som det \u00e5rliga genomsnittet under det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rtiondet.<\/p>\n
Geopolitisk oro \u00e4r en viktig del av f\u00f6rklaringen. Guld har ingen motpartsrisk p\u00e5 samma s\u00e4tt som exempelvis en obligation och anv\u00e4nds d\u00e4rf\u00f6r som en del av centralbankernas riskspridning.<\/p>\n
Nederl\u00e4ndernas beslut visar samtidigt att fr\u00e5gan inte l\u00e4ngre bara \u00e4r hur mycket guld ett land ska \u00e4ga. I en kris kan \u00e4ven platsen d\u00e4r guldet f\u00f6rvaras f\u00e5 betydelse.<\/p>\n
Sverige har redan valt att sprida riskerna mellan fem dep\u00e5er. Men n\u00e4r europeiska centralbanker b\u00f6rjar se \u00f6ver kartan f\u00f6r sina reserver hamnar \u00e4ven de svenska guldtackorna i New York \u00e5ter i blickf\u00e5nget.<\/p>\n
K\u00e4llor: Sveriges Riksbank<\/a>, De Nederlandsche Bank<\/a>, Banca d\u2019Italia<\/a>, Corriere della Sera<\/a>, World Gold Council<\/a><\/p>\n