{"id":369563,"date":"2026-09-07T11:14:14","date_gmt":"2026-09-07T11:14:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/369563\/"},"modified":"2026-09-07T11:14:14","modified_gmt":"2026-09-07T11:14:14","slug":"biskop-twal-jordanien-ar-ett-budskap-om-samexistens","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/369563\/","title":{"rendered":"Biskop Twal: Jordanien \u00e4r ett budskap om samexistens"},"content":{"rendered":"<p>I denna intervju av Vatican Medias Andrea Tornielli betonar biskop Iyad Twal, vikarie f\u00f6r det latinska patriarkatet \u2013 som bor i Amman \u2013 att \u201dom det inte finns r\u00e4ttvisa och fred f\u00f6r det palestinska folket, kommer vi alltid att leva i ett krisl\u00e4ge\u201d.<\/p>\n<p><b>Andrea Tornielli<\/b><\/p>\n<p>En oas av fred mitt i krigets vindar i Mellan\u00f6stern. Ett land med muslimsk majoritet d\u00e4r de kristna respekteras och k\u00e4nner sig som fullv\u00e4rdiga medborgare. Ett g\u00e4stv\u00e4nligt land som tar emot 3,5 miljoner flyktingar av en befolkning p\u00e5 11 miljoner m\u00e4nniskor, och som f\u00f6rbereder sig f\u00f6r att \u00e5r 2030 fira 2000-\u00e5rsjubileet av Jesu dop. S\u00e5 beskriver biskop Iyad Twal, Jerusalems patriarkats vikarie f\u00f6r Jordanien, situationen i sitt land. Twal befinner sig i Rom f\u00f6r att delta i arbetet inom Konferensen f\u00f6r latinska biskopar i de arabiska regionerna (CELRA). I samtalet med Vatikanens medier talar han f\u00f6rst och fr\u00e4mst om konsekvenserna av kriget mellan USA och Iran. \u201dGeografiskt sett ligger Jordanien mitt emellan&#8230; Tillsammans med regeringen och kungen har vi f\u00f6rs\u00f6kt uppr\u00e4tth\u00e5lla ett normalt vardagsliv. Vi har inte st\u00e4ngt skolorna eller universiteten\u2026 vi har fortsatt att leva. Priserna har stigit, men det g\u00e4ller inte bara oss. Vi har f\u00f6rlorat m\u00f6jligheten till normal turism, eftersom hela turistn\u00e4ringen, \u00e4ven den religi\u00f6sa turismen och pilgrimsf\u00e4rderna, har bromsats upp. Att vi \u00e4r i centrum hj\u00e4lper oss ocks\u00e5 att uppr\u00e4tth\u00e5lla ett balanserat f\u00f6rh\u00e5llande till alla.\u201d<\/p>\n<p><b>I solidaritet med det palestinska folket<\/b> <\/p>\n<p>Monsignore Twal talar om situationen i Palestina: bomberna som forts\u00e4tter att falla \u00f6ver Gaza, det st\u00e4ndiga v\u00e5ldet som israeliska bos\u00e4ttare ut\u00f6var mot befolkningen p\u00e5 V\u00e4stbanken. De kristna k\u00e4nner sig som en del av det folket.<\/p>\n<p>\u201dVi tillh\u00f6r Heliga landets stift, det latinska patriarkatet i Jerusalem. De \u00e4r v\u00e5ra br\u00f6der och systrar, och tillsammans upplever vi den h\u00e5rda verkligheten i det som p\u00e5g\u00e5r. Vi ber st\u00e4ndigt f\u00f6r dem och f\u00f6rs\u00f6ker hj\u00e4lpa dem, \u00e4ven i vardagen. I v\u00e5ra skolor har vi alltid str\u00e4vat efter att ta emot v\u00e5ra palestinska br\u00f6der och systrar som har kommit till Jordanien, och de \u00e4r m\u00e5nga. Jordanien har nu n\u00e4stan blivit en oas av fred: vi har syriska och irakiska flyktingar, och vi har m\u00e5nga egyptier och libaneser.\u201d Biskopen ber\u00e4ttar om ett initiativ som genomf\u00f6rdes \u201dtack vare hj\u00e4lp fr\u00e5n m\u00e5nga: att ta emot tolv studenter, ungdomar fr\u00e5n Gaza, som hade avslutat gymnasiet vid v\u00e5r skola i Gaza, i v\u00e5r f\u00f6rsamling. Vi lyckades f\u00e5 ut dem ur Gazaremsan och nu befinner de sig i Jordanien, vid v\u00e5rt universitet i Madaba. Vi har ocks\u00e5 st\u00f6ttat den jordanska arm\u00e9n med en donation; den har tre f\u00e4ltsjukhus i Gaza och vi hoppas \u00e4ven genom detta hj\u00e4lpinsatser inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden kunna ta emot barn i Jordanien. Precis som alla andra l\u00e4nder i Mellan\u00f6stern vet vi mycket v\u00e4l att om det inte finns r\u00e4ttvisa och fred f\u00f6r det palestinska folket kommer vi alltid att leva i kris. D\u00e4rf\u00f6r arbetar och ber vi f\u00f6r fred och r\u00e4ttvisa f\u00f6r alla. Det \u00e4r sv\u00e5ra tider, vi st\u00e5r inf\u00f6r val b\u00e5de p\u00e5 den israeliska och den palestinska sidan: vi hoppas att de nya ledarna ska inneb\u00e4ra en ny och frisk vind av hopp.\u201d<\/p>\n<p><b>Religionen \u00e4r inte problemet<\/b> <\/p>\n<p>\u201dReligionen i det heliga landet\u201d, konstaterar Twal vidare, \u201dses ibland som en orsak till v\u00e5ld, i den meningen att det inte \u00e4r sv\u00e5rt att hitta fanatiker p\u00e5 samtliga sidor. Men jag tror verkligen att religionen m\u00e5ste vara l\u00f6sningen, inte problemet: att tro p\u00e5 Gud \u00e4r ett s\u00e4tt att n\u00e4rma sig sin n\u00e4sta. Det Heliga landet \u00e4r inte heligt p\u00e5 grund av stenarna, det \u00e4r heligt d\u00e4rf\u00f6r att m\u00e4nniskorna lever i helighet. Det \u00e4r detta vi m\u00e5ste f\u00f6rmedla till alla v\u00e5ra kristna br\u00f6der, till v\u00e5ra muslimska och judiska br\u00f6der: att tro p\u00e5 Gud inneb\u00e4r n\u00e4rhet till alla. Den kristna n\u00e4rvaron \u00e4r mycket viktig i v\u00e5r region: det \u00e4r v\u00e5rt uppdrag, v\u00e5r kallelse. P\u00e5ven har sagt till oss att det inte \u00e4r v\u00e5rt antal som r\u00e4knas, utan v\u00e5r trohet mot Gud och v\u00e5rt vittnesb\u00f6rd mitt i denna rikt varierade verklighet. Att vara arabiska kristna i Mellan\u00f6stern \u00e4r en del av v\u00e5r identitet, som best\u00e5r \u00e4ven om man emigrerar till Europa eller USA.\u201d<\/p>\n<p><b>Tv\u00e5 tusen \u00e5r sedan Jesu dop<\/b> <\/p>\n<p>Hela landet f\u00f6rbereder sig f\u00f6r att \u00e5r 2030 fira tv\u00e5 tusen \u00e5r sedan Jesu dop, f\u00f6rr\u00e4ttat av Johannes D\u00f6paren. Platsen har identifierats av arkeologer: det \u00e4r Al-Maghtas, \u00e4ven k\u00e4nt som Betania bortom Jordanfloden. \u201dDetta firande\u201d, f\u00f6rklarar Twal, \u201d\u00e4r en historisk h\u00e4ndelse, och vi i Jordanien \u00e4r alla engagerade i f\u00f6rberedelserna. Kungen har inr\u00e4ttat en nationell kommission under ledning av premi\u00e4rministern, och man investerar n\u00e4stan 120 miljoner dollar f\u00f6r att skapa en by intill platsen f\u00f6r Jesu dop, d\u00e4r kyrkorna st\u00e5r. F\u00f6r oss som kyrka \u00e4r det viktigt att betona den andliga upplevelsen: alla kristna i v\u00e4rlden \u00e4r kallade att f\u00f6rnya sina dopl\u00f6ften. Vi f\u00f6rbereder oss och tillk\u00e4nnagav f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan \u00f6ppnandet av ett kontor f\u00f6r pilgrimer, f\u00f6r alla v\u00e5ra br\u00f6der och systrar som kommer f\u00f6r att bes\u00f6ka oss i Jordanien, f\u00f6r att fungera som en kontaktpunkt och hj\u00e4lpa till att s\u00e4tta ihop ett reseprogram f\u00f6r bes\u00f6k p\u00e5 de viktigaste platserna. Och \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4tta dem i kontakt med v\u00e5ra f\u00f6rsamlingar, f\u00f6r att fr\u00e4mja det andliga utbytet mellan pilgrimer och den lokala kyrkan. F\u00f6r oss \u00e4r detta allts\u00e5 en historisk n\u00e5d. Det \u00e4r fr\u00e4lsningens historia och fr\u00e4lsningens geografi, som v\u00e5r patriark kardinal Pizzaballa, alltid kallar det. Vi lever i dessa tv\u00e5 dimensioner: historien och geografin. Med stor gl\u00e4dje, med stor tro\u2026 Vi funderar p\u00e5 att \u00e4ven erbjuda en biblisk vandring varje \u00e5r, fram till 2030, som kretsar kring Jordaniens stora profeter: Mose, Elia och Johannes D\u00f6paren. F\u00f6r att sedan, efter 2030, blicka fram mot 2033, det stora fr\u00e4lsningens jubileum som markerar tv\u00e5 tusen \u00e5r sedan Jesu lidande, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse.\u201d<\/p>\n<p><b>Jordanien, ett budskap<\/b> <\/p>\n<p>Biskopen p\u00e5minner dessutom om att Jordanien i sig idag ocks\u00e5 representerar ett budskap om fredlig samexistens mellan troende av olika religioner. Lugnet, freden, \u00f6ppenheten, m\u00e5ttfullheten \u00e4r sann, vi l\u00e5tsas inte. Ibland uppst\u00e5r det problem \u00e4ven hos oss, men det \u00e4r normalt; det finns problem \u00f6verallt, \u00e4ven i Europa. Men Jordanien \u00e4r ett f\u00f6red\u00f6me, och det borde inte vara n\u00e5got m\u00e4rkv\u00e4rdigt \u2013 s\u00e5 borde hela Mellan\u00f6stern vara. Den rikedom vi har \u2013 religionerna, kulturerna, m\u00e5ngfalden i Mellan\u00f6stern \u2013 \u00e4r en rikedom f\u00f6r hela m\u00e4nskligheten. Hela v\u00e4rlden m\u00e5ste hj\u00e4lpa oss att se skillnaderna som en k\u00e4lla till rikedom, till m\u00e4nsklighet, som ett gemensamt gott. Ja, Jordanien \u00e4r verkligen ett budskap och vi hoppas kunna forts\u00e4tta s\u00e5 h\u00e4r, att g\u00e5 vidare. Det br\u00f6stkors jag b\u00e4r \u00e4r en kopia av det kors som hittades i Wadi Feynan, en dal i s\u00f6dra Jordanien d\u00e4r det redan under 200-talet fanns en kristen gemenskap. Som biskop i Amman \u00e4r jag d\u00e4rf\u00f6r stolt \u00f6ver att kunna s\u00e4ga att jag \u00e4r herde i en kyrka som g\u00e5r tillbaka till 200-talet. En s\u00e5 rik historia utg\u00f6r en grundl\u00e4ggande del av v\u00e5r identitet i Mellan\u00f6stern.\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I denna intervju av Vatican Medias Andrea Tornielli betonar biskop Iyad Twal, vikarie f\u00f6r det latinska patriarkatet \u2013&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":369564,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":["post-369563","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-varlden","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-varlden","tag-world","tag-world-news","tag-worldnews"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117229470673761924","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/369563","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=369563"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/369563\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/369564"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=369563"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=369563"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=369563"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}