{"id":372460,"date":"2026-09-09T15:23:14","date_gmt":"2026-09-09T15:23:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/372460\/"},"modified":"2026-09-09T15:23:14","modified_gmt":"2026-09-09T15:23:14","slug":"hjarnforskarna-har-inte-ensamratt-pa-att-forklara-diagnossamhallet-skriver-christoffer-hornborg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/372460\/","title":{"rendered":"Hj\u00e4rnforskarna har inte ensamr\u00e4tt p\u00e5 att f\u00f6rklara diagnossamh\u00e4llet, skriver Christoffer Hornborg"},"content":{"rendered":"

\"DeDe som problematiserar diagnostiserings\u00adtrenden och dess vetenskapliga grund\u00adantaganden st\u00e4mplas som okunniga, skriver artikelf\u00f6rfattaren. Foto: AlamyVisa mer<\/p>\n

L\u00e5t oss bejaka diskussioner om adhd och inte f\u00f6rminska debatten till att f\u00f6rsvara ett revir. Hj\u00e4rnforskare allena kan inte \u00e4ga kunskaps\u00adnarrativet om adhd, skriver Christoffer Hornborg i en replik. <\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r en argumenterande text med syfte att p\u00e5verka. \u00c5sikterna som uttrycks \u00e4r skribentens egna.<\/p>\n

REPLIK | ADHD <\/p>\n

Efter att dokument\u00e4ren<\/strong> \u201dAlla mina bokst\u00e4ver\u201d s\u00e4ndes har diskussionen om det \u00f6kande antalet diagnoser i samh\u00e4llet \u00e5ter blommat upp. Tyv\u00e4rr finns det tendenser inom vissa vetenskapliga discipliner att helt och h\u00e5llet vilja \u00e4ga tolkningsf\u00f6retr\u00e4det kring vad som utg\u00f6r \u201dkunskap\u201d i fr\u00e5gan. Detta trots att f\u00f6r\u00e4ndringar i psykiatrisk klassifikation \u00f6ver tid \u00e4r en multidisciplin\u00e4r fr\u00e5ga, d\u00e4r samh\u00e4llsvetare, medicinhistoriker och vetenskapsfilosofer borde ha en lika sj\u00e4lvklar roll som biologer och neurovetare. <\/strong><\/p>\n

Forskaren och psykiatern Johan Bengtsson \u00e4r en av dem som v\u00e5gat ifr\u00e5gas\u00e4tta dogmer och bidragit till att skapa en mer m\u00e5ngfacetterad diskussion om vad adhd \u00e4r och varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga f\u00e5r diagnosen idag (se \u201dAdhd sitter inte i hj\u00e4rnan\u201d<\/a>). Men p\u00e5 SvD Debatt 5\/9<\/a> skriver Markus Heilig, Paul Lichtenstein, Mikael Land\u00e9n och Martin Ingvar om hur deras meningsmotst\u00e5ndare ger en \u201dolycklig\u201d bild av diagnosen. De beklagar sig \u00f6ver att \u201dideologiskt drivna r\u00f6ster\u201d dominerar medieutrymmet. Men p\u00e5 vilket s\u00e4tt \u00e4r exempelvis r\u00f6ster som Johan Bengtssons mer \u201dideologiskt drivna\u201d \u00e4n f\u00f6rfattarnas egna? Varf\u00f6r inte f\u00f6ra ett mer hederligt bem\u00f6tande av argumenten? <\/p>\n

Jag menar att Heilig med flera g\u00e5r miste om m\u00f6jligheten att faktiskt ta till sig av kritiken och lyfta diskussionen till en h\u00f6gre niv\u00e5. Tre exempel: <\/p>\n

1. \u201dDet finns naturligtvis inte n\u00e5gon skarp gr\u00e4ns f\u00f6r n\u00e4r en person b\u00f6r f\u00e5 en adhd-diagnos.\u201d
Detta n\u00e4mns i all hast, som om det vore en bisak. Men \u00e4r inte sj\u00e4lva gr\u00e4nsdragningen mellan normalitet och avvikelse just k\u00e4rnan i vad debatten handlar om? I en tid n\u00e4r allt st\u00f6rre del av befolkningen patologiseras, g\u00e5r det att reducera fr\u00e5gan till att bara handla om privata akt\u00f6rer som \u201danomali\u201d? Eller finns det utrymme att problematisera v\u00e5r egen roll i att definiera vad som b\u00f6r vara en medicinsk diagnos och vad som inte b\u00f6r vara det?<\/p>\n

2. \u201dOfta f\u00e5r man l\u00e4sa att adhd som diagnos saknar grund… Variationen i m\u00e5nga egenskaper, som l\u00e4ngd eller vikt, \u00e4r dimensionell \u2013 m\u00e4nniskor ligger p\u00e5 ett spektrum\u201d.
Absolut. Men l\u00e4ngd och vikt \u00e4r kvantifierbara variabler med h\u00f6g validitet och inter\u00adbed\u00f6mar\u00adreliabilitet. Liknelsen haltar eftersom det inte finns n\u00e5gon enhetlig, normal\u00adf\u00f6rdelad egenskap som k\u00e4nnetecknar en s\u00e5 heterogen kategori som adhd. Efter att sj\u00e4lv ha utrett adhd hos vuxna i \u00e5tta \u00e5r \u00e4r jag ganska s\u00e4ker p\u00e5 en sak: Det finns ingen egenskap \u2013 inget \u201dadhd-drag\u201d \u2013 som alla dessa hundratals patienter hade gemensamt.<\/p>\n

3. \u201dMen n\u00e4r dessa ting [kroppsl\u00e4ngd] m\u00e4ts i modern tid, i l\u00e4nder som liknar Sverige, tycks skillnaderna i l\u00e4ngd till omkring 80 procent f\u00f6rklaras av genetiskt arv.\u201d
Detta \u00e4r n\u00e4stan som att s\u00e4ga: Om vi bortser fr\u00e5n kontextens inverkan p\u00e5 v\u00e5r organism s\u00e5 spelar genetiken den mest framtr\u00e4dande rollen. Det skulle vara direkt ohederligt att beskriva f\u00f6rh\u00e5llandet mellan arv och milj\u00f6 som att kroppsl\u00e4ngden till 80 procent \u00e4r genetiskt determinerad (kroppsl\u00e4ngden i Europa \u00f6kade med 11 cm p\u00e5 bara 100 \u00e5r!). \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det just det man g\u00f6r med adhd, n\u00e4r det medicinska forskarsamfundet, med Stephen Faraone i spetsen, ideligen uppger att diagnosen (l\u00e4s: funktionsneds\u00e4ttningen) \u00e4r 75 procent genetisk. <\/p>\n

H\u00e4r uppst\u00e5r s\u00e5 klart <\/strong>en diskrepans mellan vad man inom olika vetenskapliga discipliner v\u00e4ljer att fokusera p\u00e5. Det finns bruksorter i Sverige d\u00e4r unga vuxna sitter i olika aktiverings\u00ad\u00e5tg\u00e4rder med en medicinsk diagnos p\u00e5 pappret, medan deras f\u00f6r\u00e4ldrar arbetade p\u00e5 bruket och vars skillnader inte psykiatriserades, trots samma genpool. Vad som blir den egentliga \u201dorsaken\u201d till adhd blir h\u00e4r v\u00e4ldigt avh\u00e4ngigt av vilka glas\u00f6gon du tar p\u00e5 dig. Om kroppsl\u00e4ngden hade minskat i Sverige de senaste 30 \u00e5ren, skulle det vara rimligt att i s\u00e5 pass h\u00f6g utstr\u00e4ckning basera \u201dkunskaps\u00adl\u00e4get\u201d om kroppsl\u00e4ngdens orsaker p\u00e5 tvillingstudier och genetik? <\/strong><\/p>\n

Jag har m\u00f6tt l\u00e4rare som upplever att psykiatrin har \u201dkoloniserat\u201d deras egen disciplin. Det som tidigare sk\u00f6ttes av den pedagogiska vetenskapen \u2013 att generera intresse och motivation hos elever \u2013 \u00e4r idag n\u00e5got som kl\u00e4s i natur\u00advetenskapliga problem\u00adformuleringar om hj\u00e4rn\u00adavvikelser, dopamin, och exekutiva funktioner. Som samh\u00e4lls\u00advetare ser jag n\u00e5got liknande n\u00e4r allt st\u00f6rre del av diskussionen om m\u00e4nniskors h\u00e4lsa, funktionsniv\u00e5 och lidande ramas in utifr\u00e5n ett sn\u00e4vt paradigm definierat av experter p\u00e5 den individuella hj\u00e4rnan. De kliniker, forskare och debatt\u00f6rer som problematiserar diagnostiserings\u00adtrenden och dess vetenskapliga grund\u00adantaganden st\u00e4mplas som okunniga, g\u00e4rna med en k\u00e4nga om att man f\u00f6rnekar biologiska skillnader mellan m\u00e4nniskor \u2013 vilket ytterst f\u00e5 g\u00f6r. <\/p>\n

Detta upprepas g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. F\u00f6rra h\u00f6sten gick exempelvis forskare fr\u00e5n Gillbergcentrum, i Svenska Dagbladet, till aggressivt frontalangrepp under den kraftfulla parollen \u201dAdhd \u00e4r inte en social konstruktion\u201d<\/a>. Ett klassiskt typexempel, d\u00e4r f\u00f6rfattarna st\u00f6pte om diskussionen till att handla om hur deras motst\u00e5ndare inte tror p\u00e5 symtomen och f\u00f6rnekar m\u00e4nniskors lidande. Vilket \u00e4r fullst\u00e4ndigt felaktigt. Social\u00adkonstruktionism \u00e4r ett vetenskaps\u00adteoretiskt perspektiv som intresserar sig f\u00f6r hur vi m\u00e4nniskor genom spr\u00e5ket kategoriserar verkligheten. Vi kan till exempel kalla vissa v\u00e4xter f\u00f6r buskar och andra f\u00f6r tr\u00e4d, trots att en s\u00e5dan uppdelning inte existerar i naturen. Likas\u00e5 kan vi forska p\u00e5 \u201dton\u00e5ringar\u201d, \u00e4ven om kategorin 13\u201319 \u00e5r inte \u00e4r gudagiven utan en avgr\u00e4nsning som vi sj\u00e4lva konstruerat. Att problematisera hur s\u00e5dana kategoriseringar sker inneb\u00e4r inte att verkligheten inte existerar. Det \u00e4r inte ett antingen-eller. Skulle psykiatriska diagnoser inte ha n\u00e5got att g\u00f6ra med hur vi i en viss tid definierar, uppfattar, klassificerar och hanterar m\u00e4nsklig variation? <\/p>\n

H\u00e4r om \u00e5ret kom en<\/strong> intressant artikel med namnet \u201dPerspectives on ADHD in children and adolescents as a social construct amidst rising prevalence of diagnosis and medication use\u201d, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften \u201dFrontiers in Psychiatry\u201d. Artikeln diskuterar hur adhd inte bara kan f\u00f6rst\u00e5s som en ren medicinsk eller \u201dnaturlig\u201d entitet, utan ocks\u00e5 p\u00e5verkas av hur samh\u00e4llet definierar, uppfattar och hanterar avvikelser. Vilka beteenden som ses som \u201dmedicinska\u201d (och leder till diagnos) \u00e4r starkt beroende av milj\u00f6, f\u00f6rv\u00e4ntningar och krav. F\u00f6rfattarna f\u00f6rnekar inte lidandet f\u00f6r individerna och betonar att exempelvis medicinering i m\u00e5nga fall kan ge f\u00f6rb\u00e4ttringar i funktion och livskvalitet. Men de illustrerar varf\u00f6r diagnosen adhd inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis tyder p\u00e5 ett och samma tillst\u00e5nd inuti individen \u2013 utan snarare en heterogen upps\u00e4ttning av sv\u00e5righeter som samlas i ett mer eller mindre spretigt paraplybegrepp. Att prata om vad adhd \u201d\u00e4r\u201d, vad m\u00e4nniskor med adhd har f\u00f6r hj\u00e4rna eller vad adhd beror p\u00e5 blir inte meningsfullt, d\u00e5 adhd har blivit ett samlingsnamn som f\u00e5ngar in m\u00e5nga olika sv\u00e5righeter. Om vi fullt ut vill f\u00f6rst\u00e5 en psykiatrisk diagnos och dess expansion b\u00f6r vi inte n\u00f6ja oss med att leta efter l\u00f6sningar i dopamin- och noradrenalin\u00adsystemen. F\u00f6r att parafrasera Johan Bengtsson: Adhd sitter inte bara i hj\u00e4rnan. <\/strong><\/p>\n

L\u00e5t oss bejaka tv\u00e4rvetenskapliga diskussioner om adhd och inte reducera samh\u00e4llsdebatten till att f\u00f6rsvara ett epistemologiskt revir. Hj\u00e4rnforskare allena kan inte \u00e4ga kunskaps\u00adnarrativet om adhd \u2013 s\u00e4rskilt inte som accelererande samh\u00e4llsfenomen.<\/p>\n

\"\" Foto: PrivatVisa mer <\/p>\n

Christoffer Hornborg <\/strong>
medicinsk antropolog, doktor i sociologi och leg psykolog med fler\u00e5rig klinisk erfarenhet av adhd, medf\u00f6rfattare till boken \u201dDeconstructing ADHD: Mental Disorder or Social Construct?\u201d, har tidigare varit med och kartlagt vilka individer som f\u00e5r en diagnos i Sverige<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"De som problematiserar diagnostiserings\u00adtrenden och dess vetenskapliga grund\u00adantaganden st\u00e4mplas som okunniga, skriver artikelf\u00f6rfattaren. Foto: AlamyVisa mer L\u00e5t oss…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":372461,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":["post-372460","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117241774989991668","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/372460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=372460"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/372460\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/372461"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=372460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=372460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=372460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}