{"id":374498,"date":"2026-09-11T02:09:22","date_gmt":"2026-09-11T02:09:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/374498\/"},"modified":"2026-09-11T02:09:22","modified_gmt":"2026-09-11T02:09:22","slug":"bildades-manen-bara-5-timmar-efter-en-fruktansvard-katastrof","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/374498\/","title":{"rendered":"Bildades m\u00e5nen bara 5 timmar efter en fruktansv\u00e4rd katastrof?"},"content":{"rendered":"<p>En urplanet ungef\u00e4r av Mars storlek kraschade in i den unga <strong>jorden<\/strong> och skapade ett s\u00e5 massivt nedslag att det b\u00e5de formade v\u00e5r planet och kunde ha skapat <strong>m\u00e5nen<\/strong> p\u00e5 bara n\u00e5gra timmar. <\/p>\n<p><img style=\"cursor:pointer\" data-original=\"https:\/\/static-images.vnncdn.net\/vps_images_publish\/000001\/000003\/2026\/9\/10\/mat-trang-trai-dat-3723.png?width=0&amp;s=JARNATNPGlxWM639B4ummA\" class=\"lazy \"  alt=\"Jordens m\u00e5ne.png\" data-thumb-small-src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/mat-trang-trai-dat-3723.png\"\/> Upplevde jorden en g\u00e5ng en katastrofal kollision som skapade m\u00e5nen p\u00e5 bara n\u00e5gra timmar? Foto: NASA<\/p>\n<p> Denna m\u00f6jlighet f\u00f6rst\u00e4rks av nya datorsimuleringar, d\u00e4r <a class=\"data-link\" data-org-href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/category\/khoa-hoc\" href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/category\/khoa-hoc\" title=\"vetenskap\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">forskare<\/a> tar h\u00e4nsyn till en faktor som tidigare f\u00f6rbisetts: protoplaneternas innertemperatur vid nedslagstillf\u00e4llet. Denna temperatur skulle kunna avg\u00f6ra himlakropparnas h\u00e5rdhet, deformerbarhet och hur materia reagerar n\u00e4r de kolliderar.<\/p>\n<p> <strong>En massiv kollision kan ha skapat m\u00e5nen.<\/strong><\/p>\n<p> Hypotesen om j\u00e4ttekollisioner anses f\u00f6r n\u00e4rvarande vara den ledande f\u00f6rklaringen till m\u00e5nens ursprung. Enligt detta scenario kolliderade en primitiv planet ungef\u00e4r lika stor som Mars, vid namn Theia, med jorden f\u00f6r ungef\u00e4r 4,5 miljarder \u00e5r sedan n\u00e4r solsystemet var mycket ungt.<\/p>\n<p> Planetforskaren Robin Canup \u00e4r en av de viktigaste bidragsgivarna till denna hypotes. Sedan 2001 har hon utvecklat och kontinuerligt f\u00f6rb\u00e4ttrat ett flertal datorsimuleringar f\u00f6r att \u00e5terskapa kollisionen mellan Theia och den tidiga jorden.<\/p>\n<p> Modeller tyder p\u00e5 att Theia kraschade in i jorden i en viss vinkel och hastighet, vilket orsakade att en stor m\u00e4ngd material slungades upp i omloppsbana. Detta material sammansm\u00e4lte sedan och bildade m\u00e5nen.<\/p>\n<p> Ny forskning ledd av Adeene Denton fr\u00e5n Southwest Research Institute har dock tagit modellen ett steg l\u00e4ngre. Forskargruppen unders\u00f6kte mer i detalj de geologiska egenskaperna hos b\u00e5de jorden och Theia, s\u00e4rskilt temperaturberoendet av materialstabilitet.<\/p>\n<p> &#8221;Materiens stabilitet \u00e4r en mycket viktig faktor n\u00e4r man studerar kollisioner mellan sm\u00e5 himlakroppar som asteroider&#8221;, sa Denton. Inledningsvis var teamet inte s\u00e4kra p\u00e5 om denna faktor p\u00e5verkade m\u00e5nens bildande signifikant. Men simuleringsresultaten visade att den faktiskt spelade en mycket stor roll.<\/p>\n<p> <strong>Ju varmare jorden och Theia blir, desto mer olika kommer kollisionen att vara.<\/strong><\/p>\n<p> Forskare har uppt\u00e4ckt att varmare himlakroppar generellt sett \u00e4r betydligt svagare \u00e4n kallare. Detta \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt i solsystemets tidiga stadier, eftersom nybildade planeter fortfarande inneh\u00e5ller en enorm m\u00e4ngd v\u00e4rme inuti.<\/p>\n<p> N\u00e4r Theia kolliderar med jorden kommer temperaturen hos de tv\u00e5 himlakropparna att avg\u00f6ra hur de deformeras och absorberar momentum fr\u00e5n nedslaget. Med andra ord skulle samma kollision resultera i att olika m\u00e4ngder materia bryts is\u00e4r och f\u00f6rdelas runt jorden om Theia vore varmare eller kallare.<\/p>\n<p> Theias j\u00e4rnrika k\u00e4rna sj\u00f6nk till stor del ner till jorden efter nedslaget. Samtidigt krossades en stor m\u00e4ngd annat material och bildade en gigantisk skiva av skr\u00e4p som omgav jorden. Denna skiva av material tros vara k\u00e4llan till det material som bildade m\u00e5nen.<\/p>\n<p> Temperaturen p\u00e5 de yttersta hundra kilometerna av Theia \u00e4r s\u00e4rskilt viktig. N\u00e4r det \u00e4r varmare \u00e4r detta materiallager mer ben\u00e4get att deformeras vid st\u00f6tar, och det absorberar r\u00f6relsem\u00e4ngd p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Detta p\u00e5verkar direkt hur skr\u00e4p kastas ut och s\u00e5 sm\u00e5ningom sammansm\u00e4lter till m\u00e5nen.<\/p>\n<p> Genom att inf\u00f6rliva olika temperaturer och materialstyrkor i modellen kunde Dentons team \u00e5terskapa kollisionen med mycket st\u00f6rre detaljer \u00e4n tidigare simuleringar.<\/p>\n<p> <strong>M\u00e5nen kanske inte tog miljontals \u00e5r att bildas.<\/strong><\/p>\n<p> Tidigare simuleringar har presenterat tv\u00e5 huvudscenarier f\u00f6r m\u00e5nens bildande.<\/p>\n<p> I det f\u00f6rsta scenariot existerar en gigantisk skiva av material runt jorden under en relativt l\u00e5ng tid. Skr\u00e4p inuti skivan kolliderar gradvis, aggregeras och bildar s\u00e5 sm\u00e5ningom m\u00e5nen.<\/p>\n<p> Det andra scenariot \u00e4r betydligt mer \u00f6verraskande. Simuleringar som leddes av NASA \u00e5r 2022 tyder p\u00e5 att m\u00e5nen kan ha bildats extremt snabbt, bara n\u00e5gra timmar efter nedslaget.<\/p>\n<p> Dentons nya simuleringar f\u00f6rst\u00e4rker just denna f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n<p> Om Theia var relativt kall, vilket inneb\u00e4r att kollisionen intr\u00e4ffade senare, ungef\u00e4r 100-150 miljoner \u00e5r efter att planeterna i solsystemet bildades, skulle materialet fr\u00e5n kollisionen ha bildat en struktur som gjorde att m\u00e5nen gradvis kunde ansamlas.<\/p>\n<p> Eftersom Theia var kallare och h\u00e5rdare vid den tiden kan en stor del av denna himlakropp ha \u00f6verlevt nedslaget innan den slogs samman med jorden.<\/p>\n<p> Men om Theia hade f\u00f6rblivit mycket varm och kollisionen hade intr\u00e4ffat mindre \u00e4n 60 miljoner \u00e5r efter att planeterna bildades, skulle saker och ting ha varit helt annorlunda.<\/p>\n<p> I s\u00e5 fall kunde Theia ha blivit n\u00e4stan fullst\u00e4ndigt f\u00f6rst\u00f6rd, vilket skapade en enorm m\u00e4ngd material runt jorden. Och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt nog kunde m\u00e5nen ha bildats fr\u00e5n denna materialskiva p\u00e5 bara n\u00e5gra timmar.<\/p>\n<p> &#8221;N\u00e4r jag anv\u00e4nde samma parametrar som de ursprungliga kollisionsmodellerna, inklusive samma temperaturstruktur inuti b\u00e5da himlakropparna, d\u00f6k en helm\u00e5ne upp p\u00e5 bara cirka 5 timmar&#8221;, sa Denton.<\/p>\n<p> Om detta scenario st\u00e4mmer har jordens historia bevittnat en ofattbar h\u00e4ndelse: p\u00e5 bara n\u00e5gra timmar upplevde v\u00e5r planet b\u00e5de en f\u00f6r\u00f6dande kollision och fick en ny naturlig satellit.<\/p>\n<p> <strong>M\u00e5nens sammans\u00e4ttning v\u00e4cker fortfarande stora fr\u00e5gor.<\/strong><\/p>\n<p> Denna nya uppt\u00e4ckt hj\u00e4lper inte bara till att f\u00f6rklara den hastighet med vilken m\u00e5nen bildades utan kan ocks\u00e5 ge ledtr\u00e5dar om m\u00e5nens egenskaper idag.<\/p>\n<p> Robin Canup, som inte var inblandad i studien, f\u00f6reslog att de nya resultaten skulle kunna \u00f6ppna en koppling mellan m\u00e5nens nuvarande fysikaliska egenskaper, som kan inkludera inneh\u00e5llet av flyktiga element, och jordens och Theias termiska tillst\u00e5nd vid kollisionstillf\u00e4llet.<\/p>\n<p> Denna koppling skulle kunna hj\u00e4lpa forskare att mer exakt avg\u00f6ra n\u00e4r kollisionen som skapade m\u00e5nen intr\u00e4ffade.<\/p>\n<p> Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att b\u00e5da simuleringsscenarierna antyder att m\u00e5nen huvudsakligen best\u00e5r av Theias mantelmaterial, med endast en liten m\u00e4ngd material blandat fr\u00e5n jordens mantel.<\/p>\n<p> Detta \u00e4r ganska f\u00f6rv\u00e5nande, eftersom m\u00e5nens sammans\u00e4ttning har m\u00e5nga likheter med jordens mantel. Om det mesta av m\u00e5nens material kommer fr\u00e5n Theia, v\u00e4cker det faktum att de tv\u00e5 himlakropparna har liknande sammans\u00e4ttningar en viktig fr\u00e5ga om Theias ursprung s\u00e5v\u00e4l som processen f\u00f6r planetbildning i solsystemet.<\/p>\n<p> Tidigare studier har visat en mer komplex historia. \u00c4ven om jorden och m\u00e5nen har m\u00e5nga likheter, uppvisar de ocks\u00e5 of\u00f6rklarade skillnader, s\u00e4rskilt i f\u00f6rh\u00e5llandena mellan vissa isotoper. Dessa skillnader kan \u00e4nnu inte helt f\u00f6rklaras med befintliga kollisionssimuleringar, inklusive Dentons nya modell.<\/p>\n<p> (Enligt Space, Earthsky) <\/p>\n<p class=\"mb-0\"> K\u00e4lla: https:\/\/vietnamnet.vn\/mat-trang-ra-doi-chi-trong-5-gio-sau-tham-hoa-khung-khiep-2553940.html<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En urplanet ungef\u00e4r av Mars storlek kraschade in i den unga jorden och skapade ett s\u00e5 massivt nedslag&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":374499,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[66],"tags":[373,5452,7676,3122,80,78,79,34,28284,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":["post-374498","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-vetenskap-och-teknik","tag-astronomi","tag-jorden","tag-manen","tag-nasa","tag-science","tag-science-and-technology","tag-scienceandtechnology","tag-se","tag-solsystem","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-technology","tag-teknik","tag-vetenskap","tag-vetenskapteknik"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117249976970618239","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/374498","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=374498"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/374498\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/374499"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=374498"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=374498"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=374498"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}