{"id":376434,"date":"2026-09-12T13:19:17","date_gmt":"2026-09-12T13:19:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/376434\/"},"modified":"2026-09-12T13:19:17","modified_gmt":"2026-09-12T13:19:17","slug":"over-93-biljoner-dollar-i-utlandsskuld-amerikas-heta-boll","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/376434\/","title":{"rendered":"\u00d6ver 9,3 biljoner dollar i utlandsskuld: Amerikas &#8221;heta boll&#8221;"},"content":{"rendered":"<p><img decoding=\"async\" style=\"cursor:pointer\" alt=\"Bildtext\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/1789195335725_bessent.jpeg\"\/> USA:s finansminister Scott Bessent talar vid en presskonferens i Washington, DC. Foto: Kyodo\/VNA<\/p>\n<p> <strong>P\u00e5tryckningar fr\u00e5n utl\u00e4ndska obligationsinnehavare<\/strong><\/p>\n<p> Enligt El Pais ligger avkastningen p\u00e5 10-\u00e5riga amerikanska statsobligationer, en av grundpelarna i det globala finansiella systemet, till grund f\u00f6r biljoner dollar i l\u00e5n <a class=\"data-link\" data-org-href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/category\/the-gioi\" href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/category\/the-gioi\" title=\"v\u00e4rld\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">v\u00e4rlden \u00f6ver<\/a> och anv\u00e4nds som riktm\u00e4rke f\u00f6r priss\u00e4ttning av pengar i otaliga bank- och finansiella transaktioner. P\u00e5 senare tid har dock denna tillg\u00e5ngsklass blivit ett v\u00e4xande problem f\u00f6r investerare i takt med att avkastningen stiger mitt i ih\u00e5llande inflation och f\u00f6rv\u00e4ntningar om ytterligare r\u00e4nteh\u00f6jningar.<\/p>\n<p> F\u00f6r den amerikanska <a class=\"data-link\" data-org-href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/tag\/chinh-phu\" href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/tag\/chinh-phu\" title=\"Regering\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">staten<\/a> inneb\u00e4r h\u00f6gre avkastning en \u00f6kad belastning av r\u00e4ntebetalningar p\u00e5 skulden. F\u00f6r investerare som innehar amerikanska statsobligationer inneb\u00e4r stigande avkastning l\u00e4gre obligationspriser och potentiella f\u00f6rluster p\u00e5 befintliga investeringar.<\/p>\n<p> Mer \u00e4n en tredjedel av den totala amerikanska statsskulden kommer fr\u00e5n utl\u00e4ndska investerare och centralbanker. Totalt innehar denna grupp 9,32 biljoner dollar i amerikanska statsobligationer. Denna siffra visar inte bara hur internationellt kapital bidrar till USA:s <a class=\"data-link\" data-org-href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/category\/kinh-te\" href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/category\/kinh-te\" title=\"ekonomi\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">ekonomiska<\/a> tillv\u00e4xt och st\u00e4ndigt v\u00e4xande budgetunderskott, utan visar ocks\u00e5 Washingtons djupt rotade relation med ett stort n\u00e4tverk av fordrings\u00e4gare utomlands.<\/p>\n<p> Medan obligationsr\u00e4ntorna stiger blir de l\u00e5ngsiktiga utsikterna f\u00f6r USA:s offentliga finanser ocks\u00e5 en st\u00f6rre oro. Den amerikanska statsskulden har \u00f6verstigit 40 biljoner dollar, vilket tvingar regeringen att forts\u00e4tta emittera obligationer f\u00f6r att finansiera sin verksamhet och betala de st\u00e4ndigt \u00f6kande r\u00e4ntekostnaderna.<\/p>\n<p> Det \u00e4r dock v\u00e4rt att notera att utl\u00e4ndska l\u00e5ngivare inte l\u00e4tt v\u00e4nder amerikanska obligationer ryggen. En storskalig utf\u00f6rs\u00e4ljning skulle kunna f\u00e5 obligationspriserna att rasa, vilket direkt skadar investerarna som innehar dem och samtidigt st\u00f6r de internationella finansmarknaderna.<\/p>\n<p> Beslutet som tillk\u00e4nnagavs f\u00f6rra veckan av den <a class=\"data-link\" data-org-href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/tag\/na-uy\" href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/tag\/na-uy\" title=\"Norge\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">norska<\/a> nationella investeringsfonden (NSI) att minska sin exponering mot amerikanska statsobligationer illustrerar tydligt detta dilemma. \u00c5tg\u00e4rden f\u00f6rv\u00e4ntas minska fondens innehav av amerikanska statsobligationer med cirka 75 miljarder dollar, \u00e4ven om majoriteten av dessa pengar fortfarande \u00e4r investerade i andra r\u00e4nteb\u00e4rande tillg\u00e5ngar i USA, s\u00e5som bol\u00e5nebaserade v\u00e4rdepapper.<\/p>\n<p> \u201dUtl\u00e4ndska investerare har samlat p\u00e5 sig s\u00e5 stora m\u00e4ngder amerikanska statsobligationer och aktier att de har lika mycket att f\u00f6rlora som amerikaner om en skuldkris skulle uppst\u00e5\u201d, s\u00e4ger Nadia Gharbi, ekonom p\u00e5 Pictet Wealth Management. \u201dF\u00f6rhoppningen \u00e4r att den officiella sektorn utomlands \u2013 inklusive stora centralbanker och statliga f\u00f6rm\u00f6genhetsfonder \u2013 kommer att samordna med Federal Reserve f\u00f6r att f\u00f6rhindra en potentiell amerikansk skuldkris och global finanskris.\u201d<\/p>\n<p> <strong><a class=\"data-link\" data-org-href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/tag\/nhat-ban\" href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/tag\/nhat-ban\" title=\"Japan\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">Japan<\/a> och yen-dilemmat<\/strong><\/p>\n<p> Japan innehar den st\u00f6rsta m\u00e4ngden amerikanska statsobligationer bland utl\u00e4ndska fordrings\u00e4gare. Enligt uppgifter fr\u00e5n det amerikanska <a class=\"data-link\" data-org-href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/authors\/www-mpi-gov-vn\" href=\"https:\/\/www.vietnam.vn\/sv\/authors\/www-mpi-gov-vn\" title=\"Finansministeriet\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">finansdepartementet<\/a> \u00e4gde Japan i juni 1,11 biljoner dollar i amerikanska statsobligationer. Denna siffra \u00e4r i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrad j\u00e4mf\u00f6rt med ett \u00e5r tidigare, men har minskat fr\u00e5n 1,23 biljoner dollar i januari.<\/p>\n<p> Denna data representerar m\u00e4ngden v\u00e4rdepapper som innehas i f\u00f6rvar, vilket inneb\u00e4r att de slutliga \u00e4garna av dessa tillg\u00e5ngar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r japanska investerare, utan kan inkludera b\u00e5de offentliga och privata investerare. M\u00e4ngden japanska obligationer som innehas \u00e4r dock s\u00e4rskilt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd med tanke p\u00e5 de stigande avkastningarna p\u00e5 japanska statsobligationer, vilket skapar mer attraktiva alternativ f\u00f6r inhemska investerare.<\/p>\n<p> Avkastningen p\u00e5 10-\u00e5riga japanska statsobligationer ligger f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 2,8 %, den h\u00f6gsta p\u00e5 tre decennier och l\u00e5ngt ifr\u00e5n de n\u00e4ra nollr\u00e4ntor som uppr\u00e4tth\u00e5llits under m\u00e5nga \u00e5r. P\u00e5 l\u00e5ng sikt skulle japanska investerare kunna l\u00e5na i yen till en l\u00e4gre kostnad f\u00f6r att k\u00f6pa amerikanska statsobligationer med h\u00f6gre avkastning. Denna ber\u00e4kning kan dock vara p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6r\u00e4ndras, vilket f\u00f6rsvagar Japans position som USA:s st\u00f6rsta utl\u00e4ndska l\u00e5ngivare.<\/p>\n<p> Detta bidrog ocks\u00e5 till det exempell\u00f6sa gemensamma ingripandet fr\u00e5n amerikanska och japanska tj\u00e4nstem\u00e4n i slutet av juli f\u00f6r att st\u00f6dja yenen. En alltf\u00f6r kraftig f\u00f6rsvagning av den japanska valutan skulle ocks\u00e5 kunna destabilisera den amerikanska obligationsmarknaden om Tokyo tvingades f\u00f6rsvara yenen genom att s\u00e4lja sina USD-reserver f\u00f6r att k\u00f6pa yen.<\/p>\n<p> \u201dEn utf\u00f6rs\u00e4ljning i Japan kan f\u00f6rvandlas till en utf\u00f6rs\u00e4ljning i USA\u201d, s\u00e4ger Judith Arnal, seniorforskare vid Royal Elcano Institute. \u201dOm en kraftig depreciering av yenen tvingar japanska myndigheter att ingripa, \u00e4r ett s\u00e4tt att f\u00e5 tag p\u00e5 den n\u00f6dv\u00e4ndiga USD att s\u00e4lja reservtillg\u00e5ngar, inklusive amerikanska statsobligationer. En chock som b\u00f6rjar p\u00e5 den japanska valutamarknaden kan i slut\u00e4ndan driva upp de amerikanska l\u00e5nekostnaderna.\u201d<\/p>\n<p> Enligt Nadia Gharbi p\u00e5 Pictet Wealth Management \u201d\u00e4r en strukturell \u00f6kning av riskpremien p\u00e5 amerikansk skuld f\u00f6ruts\u00e4gbar, men dollarns position som v\u00e4rldens reservvaluta och djupet p\u00e5 de amerikanska kapitalmarknaderna ger fortfarande landet betydande finanspolitiskt utrymme.\u201d Hon tillade: \u201dVi f\u00f6rv\u00e4ntar oss inte en \u00f6verh\u00e4ngande systemisk statsskuldskris i USA.\u201d<\/p>\n<p> <strong>Kina minskade sina innehav, men USA har fortfarande f\u00f6rdelen.<\/strong> <\/p>\n<p> Amerikanska statsobligationer \u00e4r fortfarande den mest s\u00e4kra tillg\u00e5ngen i det globala finanssystemet, men deras attraktionskraft har minskat f\u00f6r vissa investerare. Problemet \u00e4r att varje betydande utf\u00f6rs\u00e4ljning kan f\u00e5 konsekvenser l\u00e5ngt utanf\u00f6r USA.<\/p>\n<p> Storbritannien \u00e4r den n\u00e4st st\u00f6rsta innehavaren av amerikanska statsobligationer utomlands, med 939,9 miljarder dollar. Denna siffra \u00e5terspeglar dock till stor del f\u00f6rvaring genom finansinstitut i Londons finansdistrikt, ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta finanscentra. Detta betyder inte att den brittiska regeringen \u00e4r Washingtons n\u00e4st st\u00f6rsta fordrings\u00e4gare.<\/p>\n<p> Kina rankas trea och innehar amerikanska statsobligationer f\u00f6r ett v\u00e4rde av 633 miljarder dollar, en minskning med n\u00e4stan 100 miljarder dollar under det senaste \u00e5ret.<\/p>\n<p> \u201dKinas minskade innehav \u00e4r helt klart en l\u00e5ngsiktig trend, \u00e4ven om landet inte s\u00e4ljer av varje m\u00e5nad\u201d, s\u00e4ger experten Judith Arnal. \u201dKina har b\u00e5de geopolitiska och finansiella sk\u00e4l att diversifiera. Att minska sitt beroende av den amerikanska dollarn g\u00f6r landet mindre s\u00e5rbart f\u00f6r amerikanska politiska beslut, och dess finansiella system kan anv\u00e4ndas som ett verktyg f\u00f6r p\u00e5tryckningar.\u201d<\/p>\n<p> Peking \u00e4r fortfarande Washingtons fr\u00e4msta rival i konkurrensen om global ekonomisk och teknologisk dominans. President Donald Trumps kritik av det amerikanska handelsunderskottet, som i stor utstr\u00e4ckning tillskrivs Kina, har dock ocks\u00e5 en finansiell aspekt: \u200b\u200bUSA har kunnat finansiera den robusta tillv\u00e4xten av sin teknologisektor och aktiemarknad, till stor del genom utl\u00e4ndska investeringar.<\/p>\n<p> I \u00e5rtionden har USA sparat mindre \u00e4n man har investerat. Utan utl\u00e4ndsk uppl\u00e5ning skulle de amerikanska inkomsterna vara l\u00e4gre \u00e4n de \u00e4r idag efter att r\u00e4ntebetalningar till utl\u00e4ndska fordrings\u00e4gare har beaktats.<\/p>\n<p> Trots detta betonade fru Arnal att den amerikanska regeringen fortfarande huvudsakligen finansieras inhemskt. Ungef\u00e4r 70 % av den federala skulden som innehas av allm\u00e4nheten tillh\u00f6r inhemska investerare, medan cirka 30 % tillh\u00f6r utl\u00e4ndska enheter.<\/p>\n<p> &#8221;Denna siffra exkluderar skulder mellan myndigheter, men inkluderar statsobligationer som \u00e4gs av Federal Reserve&#8221;, sa hon. &#8221;D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det felaktigt att beskriva USA som ett land som huvudsakligen finansieras av Kina eller Japan.&#8221;<\/p>\n<p class=\"mb-0\"> K\u00e4lla: https:\/\/baotintuc.vn\/the-gioi\/tren-9300-ty-usd-no-nuoc-ngoai-qua-bong-nong-cua-nuoc-my-20260912110634495.htm<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"USA:s finansminister Scott Bessent talar vid en presskonferens i Washington, DC. Foto: Kyodo\/VNA P\u00e5tryckningar fr\u00e5n utl\u00e4ndska obligationsinnehavare Enligt&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":376435,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[65],"tags":[37929,43940,72,70,71,1685,43938,43939,34,31,33,32,30,43941,43942],"class_list":["post-376434","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-ekonomi","tag-amerikanska-obligationer","tag-amerikanska-statsobligationer","tag-business","tag-economy","tag-ekonomi","tag-fed","tag-fordringsagare-i-usa","tag-salja-av-obligationer","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-usas-ekonomi","tag-usas-offentliga-skuld"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117258274450652180","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/376434","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=376434"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/376434\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/376435"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=376434"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=376434"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=376434"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}