![\"Bebis](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Bebis-sover-300x169.jpg\")
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBebisens \u00e5lder p\u00e5verkar hur l\u00e4tt eller sv\u00e5rt det \u00e4r att komma till ro. Bild Depositphotos<\/p>\n
Hur mycket ett sp\u00e4dbarn gr\u00e5ter styrs till stor del av generna \u2013 och det finns troligen inte s\u00e5 mycket f\u00f6r\u00e4ldrarna kan g\u00f6ra \u00e5t det. Det visar en ny svensk tvillingstudie fr\u00e5n Uppsala universitet och Karolinska institutet.<\/p>\n
I en studie har forskare unders\u00f6kt hur arv och milj\u00f6 p\u00e5verkar sp\u00e4dbarns gr\u00e5t under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna i livet. Studien bygger p\u00e5 enk\u00e4tsvar fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar till 1000 tvillingar i Sverige. F\u00f6r\u00e4ldrarna fick besvara fr\u00e5gor om barnens s\u00f6mn, gr\u00e5t och f\u00f6rm\u00e5ga att komma till ro b\u00e5de n\u00e4r tvillingarna var tv\u00e5 och fem m\u00e5nader gamla. <\/p>\n
Gener styr gr\u00e5ten<\/p>\n
Tydligast resultat syntes n\u00e4r forskarna analyserade hur l\u00e5ng tid per dag som barnen gr\u00e4t.<\/p>\n
\u2013 Det vi hittade var att gr\u00e5t till stor del \u00e4r \u00e4rftligt, s\u00e4ger Charlotte Viktorsson som \u00e4r postdoktor i psykologi vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.<\/p>\n
Vid tv\u00e5 m\u00e5naders \u00e5lder f\u00f6rklarar generna cirka 50 procent av hur mycket barnen gr\u00e5ter. Vid fem m\u00e5naders \u00e5lder f\u00f6rklarar generna upp till 70 procent av variationen. <\/p>\n
\u2013 F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar kan det kanske vara en tr\u00f6st att veta att det fr\u00e4mst handlar om gener och att de sj\u00e4lva har begr\u00e4nsad m\u00f6jlighet att p\u00e5verka hur mycket barnet gr\u00e5ter, forts\u00e4tter Charlotte Viktorsson.<\/p>\n
Gr\u00e5t som inte kan f\u00f6rklaras av generna beror p\u00e5 det som forskarna kallar \u201dunik milj\u00f6\u201d \u2013 faktorer i barnens omgivning eller livssituation som \u00e4r unika f\u00f6r varje barn.<\/p>\n
\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBebisens \u00e5lder p\u00e5verkar hur l\u00e4tt eller sv\u00e5rt det \u00e4r att komma till ro. Bild Depositphotos<\/p>\n
\t\t\t\tS\u00e5 mycket gr\u00e5ter sp\u00e4dbarn per dygn<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ldrarna som deltog i studien fick svara p\u00e5 fr\u00e5gor om hur l\u00e4nge barnen gr\u00e4t, hur ofta de vaknade p\u00e5 natten och hur l\u00e5ng tid det tog f\u00f6r dem att komma till ro.<\/p>\n
Enligt studien fanns stora individuella skillnader. Vissa barn kunde vakna upp till tio g\u00e5nger per natt. Vid tv\u00e5 m\u00e5naders \u00e5lder<\/strong> gr\u00e4t bebisarna i genomsnitt 72 minuter per dygn. De vaknade 2,2 g\u00e5nger per natt. Det tog cirka 20 minuter f\u00f6r dem att komma till ro.<\/p>\n Vid fem m\u00e5naders \u00e5lder<\/strong> gr\u00e4t sp\u00e4dbarnen i genomsnitt 47 minuter per dygn och vaknade 2,1 g\u00e5nger per natt. Det tog ungef\u00e4r 14 minuter att komma till ro.<\/p>\n Milj\u00f6n spelar roll f\u00f6r att somna<\/strong><\/p>\n Forskarna har ocks\u00e5 analyserat hur m\u00e5nga g\u00e5nger barnen vaknade p\u00e5 natten. H\u00e4r spelade generna mindre roll. Antalet uppvaknanden p\u00e5verkas fr\u00e4mst av milj\u00f6faktorer, till exempel s\u00f6mnrutiner och omgivningen barnet sover i.<\/p>\n I enk\u00e4ten fick f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4ven ange hur l\u00e5ng tid det gick fr\u00e5n att barnen lades till att de somnade.<\/p>\n \u2212 Hur snabbt sp\u00e4dbarnen kom till ro berodde prim\u00e4rt p\u00e5 milj\u00f6n vid tv\u00e5 m\u00e5naders \u00e5lder, men vid fem m\u00e5nader hade gener f\u00e5tt en viss betydelse. Detta speglar den snabba utvecklingen hos sp\u00e4dbarn, och kan eventuellt tyda p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrarnas insatser kring insomnandet kan ha st\u00f6rst effekt under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna, s\u00e4ger Charlotte Viktorsson.<\/p>\n Mer forskning om s\u00f6mnrutiner<\/p>\n