Personer med h\u00f6gre niv\u00e5er av proteinet albumin i urinen l\u00f6per en \u00f6kad risk att utveckla demens. En studie visar att personer med m\u00e5ttliga niv\u00e5er av proteinet i urinen hade en 25 procent h\u00f6gre risk att utveckla demens, medan de med h\u00f6ga niv\u00e5er hade en 37 procent h\u00f6gre risk.<\/p>\n
\u00c4ven om \u00e5lder fortfarande \u00e4r den st\u00f6rsta riskfaktorn f\u00f6r att utveckla demens, har forskare i allt h\u00f6gre grad visat att sjukdomar i andra delar av kroppen, som i njurarna, ocks\u00e5 kan p\u00e5verka hj\u00e4rnan.<\/p>\n
I en studie som har letts av forskare vid Karolinska institutet kunde forskarna visa att personer med h\u00f6gre niv\u00e5er av albumin i urinen, ett tillst\u00e5nd som kallas albuminuri, l\u00f6per \u00f6kad risk att utveckla demens senare i livet.<\/p>\n
Sambandet var starkast f\u00f6r vaskul\u00e4r demens, den n\u00e4st vanligaste formen av demens efter Alzheimers sjukdom, som ofta orsakas av stroke, h\u00f6gt blodtryck, diabetes eller andra k\u00e4rlsjukdoma. Det fanns ocks\u00e5 ett tydligt samband<\/a> f\u00f6r blandad demens, som kombinerar drag fr\u00e5n vaskul\u00e4r demens och Alzheimers sjukdom.<\/p>\n \t\t\t\tAlbuminuri \u2013 n\u00e4r njurarnas filtreringsfunktion f\u00f6rs\u00e4mras<\/p>\n Friska njurar fungerar som filter. De avl\u00e4gsnar avfallsprodukter och \u00f6verskottsv\u00e4tska samtidigt som de beh\u00e5ller viktiga proteiner, s\u00e5som albumin, i blodet.<\/p>\n N\u00e4r njurarnas filtreringsfunktion f\u00f6rs\u00e4mras, ofta p\u00e5 grund av h\u00f6gt blodtryck, diabetes, familjehistoria av njursjukdom eller graviditetskomplikationer, b\u00f6rjar albumin l\u00e4cka ut i urinen.<\/p>\n Detta \u00e4r en varningssignal som indikerar skador p\u00e5 kroppens sm\u00e5 blodk\u00e4rl, s\u00e4rskilt i njurarna. Tillst\u00e5ndet kallas albuminuri och anv\u00e4nds redan som en tidig mark\u00f6r f\u00f6r njursjukdom och hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom.<\/p>\n 130 000 personer unders\u00f6ktes<\/p>\n Forskarna unders\u00f6kte 130 000 \u00e4ldre vuxna i Stockholm. Alla var \u00f6ver 65 \u00e5r och fria fr\u00e5n demens vid studiens start. Under en uppf\u00f6ljningsperiod p\u00e5 cirka fyra \u00e5r utvecklade sju procent av deltagarna demens.<\/p>\n H\u00f6gre niv\u00e5er av albumin i urinen indikerar njurskada och forskarna kom fram till att personer med m\u00e5ttliga niv\u00e5er av proteinet i urinen hade en 25 procent h\u00f6gre risk att utveckla demens, medan de med h\u00f6ga niv\u00e5er hade en 37 procent h\u00f6gre risk, j\u00e4mf\u00f6rt med personer med normala niv\u00e5er.<\/p>\n \u2013 Njurarna och hj\u00e4rnan kan verka vara mycket olika organ, men de har en viktig egenskap gemensamt: b\u00e5da \u00e4r beroende av ett k\u00e4nsligt n\u00e4tverk av sm\u00e5 blodk\u00e4rl. N\u00e4r blodk\u00e4rlen i njurarna skadas sker ofta samma process i hj\u00e4rnan, s\u00e4ger Hong Xu, bitr\u00e4dande lektor<\/a> vid institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n Viktigt med rutinm\u00e4ssig screening f\u00f6r albuminuri<\/p>\n Blod-hj\u00e4rnbarri\u00e4ren \u00e4r ett skyddande lager som f\u00f6rhindrar att skadliga \u00e4mnen i blodet tr\u00e4nger in i hj\u00e4rnan. Precis som ett skadat njurfilter l\u00e4cker ut proteiner i urinen, s\u00e5 l\u00e5ter en skadad blod-hj\u00e4rnbarri\u00e4r toxiner och inflammatoriska molekyler tr\u00e4nga in i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden.<\/p>\n Med tiden \u00f6kar det risken f\u00f6r vaskul\u00e4ra skador (allts\u00e5 skador i blodk\u00e4rl), inflammation och ansamling av skadliga proteiner som \u00e4r kopplade till demens.<\/p>\n \u2013 Dessa resultat understryker vikten av rutinm\u00e4ssig screening f\u00f6r tillst\u00e5ndet albuminuri som en del av den tidiga riskbed\u00f6mningen f\u00f6r demens, s\u00e4rskilt hos patienter med h\u00f6gt blodtryck, diabetes, hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom eller njursjukdom. Tidig uppt\u00e4ckt av albuminuri kan potentiellt f\u00f6rsena eller f\u00f6rhindra uppkomsten av demens, s\u00e4ger Hong Xu.<\/p>\n Vetenskaplig artikel:<\/p>\n