M\u00e4ngder av dr\u00f6nare som opererar sj\u00e4lvst\u00e4ndigt v\u00e4ntas bli en stor utmaning f\u00f6r framtidens skydd av befolkningen. Den nya tekniken kan m\u00f6jligg\u00f6ra attacker med \u00e4nnu h\u00f6gre precision mot civila m\u00e5l, enligt en ny rapport fr\u00e5n FOI.
\u2013 Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att se en framtid med massanfall av autonoma sv\u00e4rmar, s\u00e4ger forskaren Peter Bennesved.<\/p>\n
Utvecklingen av autonoma dr\u00f6nare, som sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kan samarbeta f\u00f6r att identifiera och attackera m\u00e5l, g\u00e5r snabbt fram\u00e5t. B\u00e5de tekniken och den industriella f\u00f6rm\u00e5gan att tillverka stora m\u00e4ngder dr\u00f6nare har \u00f6kat markant. <\/p>\n
\u2013 Dr\u00f6nare \u00e4r l\u00e4tta att skala upp och anv\u00e4nda f\u00f6r vapenverkan \u00f6ver ett stort omr\u00e5de. Samtidigt finns det egentligen ingen \u00f6vre gr\u00e4ns f\u00f6r hur m\u00e5nga som kan anv\u00e4ndas. I Ukraina har Ryssland anv\u00e4nt \u00f6ver 700 dr\u00f6nare i ett enda anfall i juli, vilket s\u00e4ger lite om vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, s\u00e4ger Peter Bennesved, forskare inom civilt f\u00f6rsvar p\u00e5 Totalf\u00f6rsvarets forskningsinstitut, FOI.<\/p>\n
Kan sl\u00e5 till med stor precision<\/p>\n
I en ny rapport f\u00f6rutsp\u00e5r FOI att autonoma dr\u00f6narsv\u00e4rmar kan samarbeta f\u00f6r att sl\u00e5 mot m\u00e5l med h\u00f6g precision. Kriget i Ukraina har redan visat hur dr\u00f6nare kan orsaka stor skada p\u00e5 civil infrastruktur, till exempel genom attacker mot elf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n
\u2013 Mot enskilda dr\u00f6nare \u00e4r det ofta enklare att skydda civila, men precisionen \u00e4r en stor utmaning. En dr\u00f6nare kan till exempel ta sig in p\u00e5 st\u00e4llen dit en kryssningsrobot och artillerigranater inte kan, och mindre dr\u00f6nare kan jaga bilar och r\u00e4ddningsfordon. Det r\u00e4cker med en liten dr\u00f6nare f\u00f6r att sl\u00e5 till mot en transformatorstation, s\u00e4ger Peter Bennesved.<\/p>\n
I dag styrs dr\u00f6nare i grupp oftast av operat\u00f6rer p\u00e5 marken. I framtiden f\u00f6rv\u00e4ntas de kunna samarbeta mer autonomt \u2013 utan m\u00e4nsklig inblandning.<\/p>\n
\u2013 Det har blivit mer saker i luften, fler dr\u00f6nare. De anv\u00e4nds redan idag p\u00e5 ett sv\u00e4rmliknande s\u00e4tt i till exempel Ukraina. De skickas iv\u00e4g en masse, men de stora anfallen verkar inte vara koordinerade i realtid, s\u00e4ger Peter Bennesved.<\/p>\n
Utmaning f\u00f6r internationell r\u00e4tt<\/p>\n
I dag omfattas enskilda dr\u00f6nare av Gen\u00e8vekonventionen. Men framtida autonoma vapensystem v\u00e4cker en rad juridiska och etiska fr\u00e5gor, menar Bennesved.<\/p>\n
\u2013 Det m\u00e5ste finnas en ansvarig person bakom varje avfyrat vapen. D\u00e4rf\u00f6r blir det folkr\u00e4ttsligt problematiskt om ett vapen v\u00e4ljer m\u00e5l sj\u00e4lv. S\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller dr\u00f6narsv\u00e4rmar, s\u00e4ger Peter Bennesved.<\/p>\n
Ett annat problem \u00e4r att det saknas en klar definition av vad som r\u00e4knas som ett autonomt vapensystem. Det kan ytterligare f\u00f6rsv\u00e5ra reglering av dr\u00f6narsv\u00e4rmar inom internationell r\u00e4tt.<\/p>\n
Men samtidigt som dr\u00f6narsv\u00e4rmar kan bli ett hot mot befolkningsskyddet, kan de i framtiden ocks\u00e5 bli en del av l\u00f6sningen.<\/p>\n
\u2013 Jag tror att framtida dr\u00f6narsv\u00e4rmar kommer att anv\u00e4ndas p\u00e5 samma s\u00e4tt som enskilda dr\u00f6nare anv\u00e4nds idag. \u00c4ndam\u00e5let \u00e4ndras inte, d\u00e4remot kan luftangrepp bli mer effektiva om vapenb\u00e4rarna interagerar med varandra i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning. Men sv\u00e4rmtekniken \u00e4r inte bara ett problem. Man kan t\u00e4nka sig att dr\u00f6narsv\u00e4rmar ocks\u00e5 kan anv\u00e4ndas som en del av befolkningsskyddet, s\u00e4ger Peter Bennesved.<\/p>\n
Djup r\u00e4dsla f\u00f6r sv\u00e4rmar<\/p>\n
Forskarna vid FOI har \u00e4ven studerat hur framtida dr\u00f6narsv\u00e4rmar kan p\u00e5verka civilbefolkningen psykologiskt.<\/p>\n
\u2013 R\u00e4dslan f\u00f6r sv\u00e4rmar har ett mytologiskt ursprung. Det finns en djup psykologisk r\u00e4dsla mot sv\u00e4rmar som ligger inb\u00e4ddad i kulturen och m\u00e4nniskans fantasi, s\u00e4ger Peter Bennesved, och drar paralleller till den ber\u00f6mda Hitchcock-filmen F\u00e5glarna.<\/p>\n
Rapport:<\/p>\n