{"id":396644,"date":"2026-09-27T07:51:21","date_gmt":"2026-09-27T07:51:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/396644\/"},"modified":"2026-09-27T07:51:21","modified_gmt":"2026-09-27T07:51:21","slug":"fanny-nilsson-om-psykiatriska-diagnoser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/396644\/","title":{"rendered":"Fanny Nilsson om psykiatriska diagnoser"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\"><strong class=\"_strong_4anz0_32\">Jag f\u00f6rstod att<\/strong> n\u00e5got h\u00e5ller p\u00e5 att h\u00e4nda i psykiatrin n\u00e4r jag s\u00e5g den provokativa titeln p\u00e5 tidningen Sjukhusl\u00e4karens temanummer i vintras: \u201dDags att skrota NPF-begreppet?\u201d P\u00e5 nio uppslag diskuterar en sj\u00e4lvkritisk psykiatrikerk\u00e5r hur tokigt det blivit med diagnoserna autism och adhd (NPF). Och det \u00e4r inte kreti och pleti som uttalar sig: Ordf\u00f6randen f\u00f6r Svenska psykiatriska f\u00f6reningen varnar f\u00f6r att man medicinerar livspussel och prestationskrav, l\u00e4karen som f\u00f6rde in NPF i svensk vuxenpsykiatri och startade den f\u00f6rsta adhd-mottagningen s\u00e4ger att det var ett misstag och ordf\u00f6randen f\u00f6r statens s\u00e5 kallade kunskapsstyrning f\u00f6r psykisk h\u00e4lsa ifr\u00e5gas\u00e4tter att allt handlar om diagnoser i st\u00e4llet f\u00f6r st\u00f6d och hj\u00e4lp.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">Det m\u00e4rkliga med diagnoserna adhd och autism \u00e4r att v\u00e4ldigt m\u00e5nga verkar ha fattat tycke f\u00f6r dem. S\u00e5 \u00e4r det inte med andra psykiatriska tillst\u00e5nd. Det stora trycket p\u00e5 utredningar har lett till enorma undantr\u00e4ngningseffekter av klassiska patienter med sv\u00e5rt psykiskt lidande: djup depression, psykos, mani, beroende.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\"><strong class=\"_strong_4anz0_32\">De senaste veckorna<\/strong> har fyra sj\u00e4lvkritiska b\u00f6cker om psykiatri n\u00e5tt bokaff\u00e4rerna: \u201dDiagnosernas tid\u201d av psykologen <strong class=\"_strong_4anz0_32\">Martin Wolgast<\/strong>, \u201d\u00c4r jag sjuk i huvudet?\u201d av psykiatrikern <strong class=\"_strong_4anz0_32\">Behroz Dehdari<\/strong>, \u201dGeneration trauma\u201d av psykiatrikern <strong class=\"_strong_4anz0_32\">Christian R\u00fcck<\/strong> och \u201dVem \u00e4r normal?\u201d av filosofen <strong class=\"_strong_4anz0_32\">Fredrik Sveneaus<\/strong>. F\u00f6rfattarna tar ett kliv tillbaka, \u00f6verblickar f\u00e4ltet och st\u00e4ller fr\u00e5gan: Hur blev det s\u00e5 h\u00e4r? Varf\u00f6r formuleras livets sv\u00e5righeter alltmer i psykiatriska termer? Och hj\u00e4lper eller stj\u00e4lper psykiatrin? Fler f\u00e5r diagnoser, fler f\u00e5r l\u00e4kemedel, men \u00e4nd\u00e5 verkar lidandet \u00f6ka.<\/p>\n<blockquote class=\"_blockquote_1vj1n_5 layout-component layout-normal layout-padded\">\n<p class=\"_quote_1vj1n_24 title-medium\">Men efter m\u00e5nga miljarder nerpl\u00f6jda i studier st\u00e5r vi fortfarande och stampar<\/p>\n<\/blockquote>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">L\u00e4saren f\u00e5r \u00e5ka med till n\u00e4r psykiatrin i slutet p\u00e5 1900-talet f\u00f6rs\u00f6kte strama upp sin vildvuxna flora av diagnoser och psykologiska teorier genom den s\u00e5 kallade DSM-bibeln (Diagnostic and statistical manual of mental disorders). Lidande omvandlades till kriterier och \u201dsymptom\u201d, antalet \u201ddisorders\u201d \u00f6kade kraftigt, f\u00f6rhandlades och skrevs om mellan de olika utg\u00e5vorna. Homosexualitet slutade vara en psykisk sjukdom (efter v\u00e4ldig debatt och <a href=\"https:\/\/www.nbcnews.com\/nbc-out\/out-news\/-homosexual-psychiatrist-dr-anonymous-changed-history-rcna26836\" class=\"_link_4anz0_44\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">en konferenskupp av en maskerad homosexuell psykiatriker<\/a>). I den senaste upplagan \u00e5terfinns den psykiska st\u00f6rningen female orgasm disorder.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\"><strong class=\"_strong_4anz0_32\">\u00c4ven om DSM:s<\/strong> historia med alla ideologiska turer, kopplingar till l\u00e4kemedelsindustrin och amerikanska f\u00f6rs\u00e4kringsbolag \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd och omskriven \u00e4r det m\u00e4rkligt hur id\u00e9n om kriterier som en \u201dsann\u201d karta \u00f6ver det m\u00e4nskliga psyket har etsat sig fast. Skaparna s\u00e5g manualen som en transportstr\u00e4cka mot mer vetenskaplig psykiatri som skulle komma \u2013 i framtiden. N\u00e4r jag gick p\u00e5 l\u00e4karlinjen var jag, s\u00e5som m\u00e5nga, \u00f6vertygad om att vi snart skulle hitta den biologiska f\u00f6rklaringen bakom det psykiska lidandet: DSM skulle ers\u00e4ttas av blodprov, ryggm\u00e4rgsv\u00e4tska, gentest, r\u00f6ntgen. Svaret var inom r\u00e4ckh\u00e5ll.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">Men efter m\u00e5nga miljarder nerpl\u00f6jda i studier st\u00e5r vi fortfarande och stampar. Tre av de fyra f\u00f6rfattarna menar att den psykiatriska biomedicinska modellen befinner sig i kris. Vi har inte hittat n\u00e5gra robusta bevis f\u00f6r \u201dkemisk obalans\u201d i hj\u00e4rnan vid psykiskt lidande \u2013 serotoninhypotesen \u00e4r obevisad (men \u00e4lskad i kulturen). Vi har inte hittat r\u00f6ntgenf\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnan som st\u00e4mmer med de diagnoser vi formulerat. Och den genetiska forskningen har g\u00e5tt vilse. <\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\"><strong class=\"_strong_4anz0_32\">Det som kallas<\/strong> \u201dthe missing heritability problem\u201d handlar om att man i tvillingstudier kom fram till att personlighetsdrag och psykiskt lidande \u00e4r enormt \u00e4rftligt \u2013 upp till 70 procent. Men n\u00e4r man senare gjorde genetiska studier fick man helt andra siffror: bara n\u00e5gra procent av hur vi m\u00e4nniskor \u00e4r kan f\u00f6rklaras av generna.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">Tvillingstudier har varit en vetenskaplig helig graal, vars resultat betraktats som sanning. Men hur m\u00e5nga en\u00e4ggstvillingar som separeras vid f\u00f6dseln och v\u00e4xer upp i olika milj\u00f6er kan det egentligen finnas, fr\u00e5gar sig <strong class=\"_strong_4anz0_32\">Roland Paulsen<\/strong> i sin nya bok \u201dAvbeg\u00e5vad\u201d. <\/p>\n<blockquote class=\"_blockquote_1vj1n_5 layout-component layout-normal layout-padded\">\n<p class=\"_quote_1vj1n_24 title-medium\">\u00c4ntligen n\u00e5gon som s\u00e4ger emot psykiatrikern Anders Hansens tv-s\u00e4ljiga f\u00f6renklingar \u2026<\/p>\n<\/blockquote>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">Inte s\u00e5 m\u00e5nga, h\u00e4vdar han, och g\u00e5r till botten med id\u00e9erna, sp\u00e5rar dem till sitt ursprung och kritiserar originalstudierna. Paulsens bok \u00e4r ett v\u00e4lkommet till\u00e4gg i den psykiatrisj\u00e4lvkritiska diskussionen. \u00c4ntligen n\u00e5gon som s\u00e4ger emot psykiatrikern <strong class=\"_strong_4anz0_32\">Anders Hansens<\/strong> tv-s\u00e4ljiga f\u00f6renklingar att \u201ddin hj\u00e4rna och dina gener best\u00e4mmer \u00f6ver dig\u201d. Ingenting \u00e4r fryst, inte din beg\u00e5vning, inte dina diagnoser, och absolut inte ditt IQ, menar Paulsen. Kanske kan boken l\u00e4sas som ett svar p\u00e5 psykiatrikern <strong class=\"_strong_4anz0_32\">Marcus Heiligs<\/strong> \u201dEtt utstakat \u00f6de?\u201d som kom i v\u00e5ras.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\"><strong class=\"_strong_4anz0_32\">Nej, generna i hj\u00e4rnan <\/strong>g\u00e5r runt i en kropp, i en m\u00e4nniska, i ett samh\u00e4lle. M\u00e4nniskan befinner sig i en materiell verklighet, och som Wolgast \u00f6vertygande visar i sin bok \u00e4r f\u00f6rsummelse och v\u00e5ld i barndomen, mobbning och fattigdom enormt starka riskfaktorer f\u00f6r ett psykiskt lidande som sk\u00e4r \u00f6ver alla diagnoskategorier, fr\u00e5n adhd till \u00e4tst\u00f6rning till psykos. Var \u00e4r diskussionen om detta?<strong class=\"_strong_4anz0_32\"> <\/strong>Hur kan man landa i att mer pengar till BUP ska vara bot f\u00f6r ledsna barn i socioekonomiskt utsatta omr\u00e5den?<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">I en kultur d\u00e4r m\u00e4nniskor alltmer har anammat psykiatrins lins p\u00e5 sig sj\u00e4lva vill h\u00f6stens f\u00f6rfattare avpsykiatrisera oss. Sveneaus tycker vi ska prata om existentiellt lidande och existentiell motst\u00e5ndskraft och f\u00f6r det beh\u00f6vs gemenskap och mening. R\u00fcck f\u00f6r en l\u00e5gm\u00e4ld och inte s\u00e4rskilt lyckad kamp mot det meningsl\u00f6sa begreppet \u201dpsykisk oh\u00e4lsa\u201d sedan flera \u00e5r, och menar att de flesta m\u00e4nniskor upplever hemska saker men kommer hela ut p\u00e5 andra sidan. Dehdari dyker p\u00e5 djupet i l\u00e4kemedelsbolagens studier och landar i samma slutsatser som Wolgast: Vi kan inte medicinera bort samh\u00e4llsproblem och livsf\u00f6rh\u00e5llanden. Vi kan inte ge alla ledsna antidepp, alla st\u00f6kiga ungar tjack.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\"><strong class=\"_strong_4anz0_32\">M\u00e5nga pratar nu<\/strong> om adhd som en kultursjukdom, \u00f6kningen \u00e4r orimlig \u2013 kan femton procent av alla barn (ett av sex!) verkligen ha \u201dfel p\u00e5 hj\u00e4rnan\u201d? Sveneaus beskriver diagnoserna som kometer \u00f6ver kulturens himmel \u2013 med en \u201dsann\u201d, inre, h\u00e5rd k\u00e4rna, som l\u00e4tt f\u00e5r en stor svans.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">Men vad skulle h\u00e4nda om den sj\u00e4lvkritiska psykiatrin faktiskt kommer fram till att skrota, eller omformulera, NPF-begreppet? Hur ska m\u00e4nniskor som identifierat sig, f\u00f6rst\u00e5tt sig sj\u00e4lva, k\u00e4nt sig sedda, accepterat f\u00f6rklaringen diagnosen erbjuder, kunna ta in en vetenskapsteoretisk diskussion om att diagnoser kommer och g\u00e5r?<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">F\u00f6rfattarna g\u00f6r varsitt tappert f\u00f6rs\u00f6k, men deras b\u00f6cker \u00e4r lika mycket riktade till k\u00e5ren. Och k\u00e5ren har svarat. De senaste veckorna har debattartiklarna st\u00e5tt som sp\u00f6n i backen och tonl\u00e4get \u00e4r h\u00f6gt, framf\u00f6r allt r\u00f6rande de olika aspekterna av adhd-diagnosen. Psykiatri v\u00e4cker minst sagt k\u00e4nslor. Men att avf\u00e4rda dessa f\u00f6rfattares f\u00f6rs\u00f6k till en nyanserad och sj\u00e4lvkritisk diskussion som ideologisk 70-talsflummig antipsykiatri \u00e4r bara dumt. Vi \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n en sann f\u00f6rst\u00e5else av det psykiska lidandet. Lite \u00f6dmjukhet och erk\u00e4nnande av okunskapens vida f\u00e4lt fr\u00e5n alla tv\u00e4rs\u00e4kra hade varit hederv\u00e4rt.<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 layout-component layout-normal layout-padded body-medium\">Fanny Nilsson \u00e4r l\u00e4kare och opinionsskribent.<\/p>\n<p class=\"color-accent label-medium _label_bv8db_22\">Fakta<\/p>\n<p>B\u00d6CKERNA<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 _paragraph_bv8db_65 layout-component layout-normal layout-padded body-small\">\u2022 Generation trauma: blir vi sk\u00f6rare i en tryggare v\u00e4rld? Christian R\u00fcck, Albert Bonniers f\u00f6rlag<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 _paragraph_bv8db_65 layout-component layout-normal layout-padded body-small\">\u2022 Vem \u00e4r normal?: s\u00e5 blev diagnoser v\u00e5r nya livsmening, Fredrik Sveneaus, Fri tanke<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 _paragraph_bv8db_65 layout-component layout-normal layout-padded body-small\">\u2022 Diagnosernas tid: hur psykiatrin format v\u00e5r syn p\u00e5 lidande \u2013 och oss sj\u00e4lva, Martin Wolgast, Norstedts<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 _paragraph_bv8db_65 layout-component layout-normal layout-padded body-small\">\u2022 Avbeg\u00e5vad: en ess\u00e4ber\u00e4ttelse om arv och milj\u00f6, Roland Paulsen, Albert Bonniers f\u00f6rlag<\/p>\n<p class=\"_textTheme_4io5p_1 _paragraph_4anz0_4 _paragraph_3ue4t_27 _paragraph_bv8db_65 layout-component layout-normal layout-padded body-small\">\u2022 \u00c4r jag sjuk i huvudet?: om diagnosens makt och maktens diagnoser, Behroz Dehdari, Viksj\u00f6 g\u00e5rd id\u00e9 och f\u00f6rlag<\/p>\n<p>L\u00e4s mer  Caf\u00e9 Bambino: Lena Dunhams bebis, surrogatindustrins brister och spr\u00e5ket \u00e4r en vild h\u00e4st              <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Jag f\u00f6rstod att n\u00e5got h\u00e5ller p\u00e5 att h\u00e4nda i psykiatrin n\u00e4r jag s\u00e5g den provokativa titeln p\u00e5 tidningen&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":396645,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[849,4455,22,23,26,27,17,3745,21,24,25,28,29,15,16,17511,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":["post-396644","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-adhd","tag-autism","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-hjarnan","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-psykiatrisk-vard","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117341918745561046","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/396644","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=396644"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/396644\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/396645"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=396644"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=396644"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=396644"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}