v\u00e4ldigt viktigt att f\u00e5 fram ny kunskap<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att f\u00e5 fram ny kunskap, s\u00e5 att vi l\u00e4ttare kan st\u00e4lla r\u00e4tt diagnos och hitta riskgrupper. De flesta med myokardit blir friska av sig sj\u00e4lva, men en del patienter utvecklar hj\u00e4rtkomplikationer. Om vi kan identifiera dessa patienter tidigt skulle vi kunna s\u00e4tta in f\u00f6rebyggande insatser, s\u00e4ger Anne Tuiskunen B\u00e4ck, ST-l\u00e4kare i kardiologi p\u00e5 Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n
Virus vanligaste orsaken<\/p>\n
Man h\u00f6r ofta att man ska undvika tr\u00e4ning n\u00e4r man \u00e4r f\u00f6rkyld \u2013 och det finns en god anledning: risken f\u00f6r hj\u00e4rtmuskelinflammation. I v\u00e4stv\u00e4rlden orsakas myokardit oftast av virus, men \u00e4ven bakterier, svamp, parasiter, biverkning av vissa cancerl\u00e4kemedel eller autoimmuna sjukdom kan ligga bakom. Vid sjukdomen \u00f6verreagerar immunf\u00f6rsvaret och angriper hj\u00e4rtmuskeln, vilket kan f\u00f6rs\u00e4mra hj\u00e4rtats f\u00f6rm\u00e5ga att pumpa runt blodet i kroppen.<\/p>\n
\u2013\u00a0 Inga specifika behandlingar finns och i de flesta fall \u00e4r sjukdomen mild och \u00f6verg\u00e5ende. Oftast sl\u00e4pper vi patienterna helt n\u00e4r hj\u00e4rtmuskelinflammationen ser ut att ha l\u00e4kt ut och alla tester har normaliserats. Vi uppmanar dem att undvika fysisk aktivitet under n\u00e5gra m\u00e5nader, vilket kan vara sv\u00e5rt s\u00e4rskilt f\u00f6r yngre att efterleva, s\u00e4ger Anne Tuiskunen B\u00e4ck.<\/p>\n
Myokardit kan dock ge l\u00e5ngsiktiga komplikationer och i vissa fall bli kronisk om inflammationen inte l\u00e4ker ut helt. Med tiden f\u00f6rlorar hj\u00e4rtat sin elasticitet och f\u00f6rstoras, eftersom hj\u00e4rtv\u00e4ggen tunnas ut n\u00e4r hj\u00e4rtmuskelceller ers\u00e4tts av \u00e4rrv\u00e4vnad. I de sv\u00e5raste fallen kan detta leda till terminal hj\u00e4rtsvikt, d\u00e4r en hj\u00e4rttransplantation blir n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att \u00f6verleva. I dag saknas kunskap om hur man tidigt kan identifiera vilka patienter som riskerar att drabbas.<\/p>\n
Brist p\u00e5 forskning<\/p>\n
Id\u00e9n till sitt forskningsprojekt fick Anne Tuiskunen B\u00e4ck f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan n\u00e4r hennes klinikchef bad henne titta igenom handl\u00e4ggningsplanen av myokarditpatienter, vilken baseras p\u00e5 de europeiska riktlinjerna.<\/p>\n
\u2013 Jag h\u00e4pnade, riktlinjerna var fr\u00e5n 2013! Till skillnad fr\u00e5n riktlinjerna f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt som uppdateras ungef\u00e4r vart femte \u00e5r. Avsaknaden p\u00e5 uppdaterade riktlinjer beror p\u00e5 att det saknas stora forskningsstudier om myokardit, s\u00e4ger Anne Tuiskunen B\u00e4ck.<\/p>\n
I den vetenskapliga litteraturen s\u00e5g Anne en tydlig brist p\u00e5 forskning kring hur infektioner p\u00e5verkar myokardit. Hon reagerade ocks\u00e5 p\u00e5 att det saknas kommunikation mellan virologi och kardiologi \u2013 tv\u00e5 f\u00e4lt som borde samarbeta mer. Det var d\u00e4r intresset v\u00e4cktes.<\/p>\n
\u2013 Jag blev engagerad i hur man skulle kunna f\u00f6rb\u00e4ttra rutinerna f\u00f6r l\u00e5ngsiktig uppf\u00f6ljning, f\u00f6r att f\u00e5nga upp patienter som riskerar att utveckla sv\u00e5ra komplikationer och ocks\u00e5 hur vi kan s\u00f6ka b\u00e4ttre verktyg f\u00f6r att st\u00e4lla diagnos vid misst\u00e4nkt myokardit, s\u00e4ger Anne.<\/p>\n
F\u00f6ljer upp patienter 25 \u00e5r<\/p>\n
Redan under f\u00f6rra \u00e5ret inledde Anne Tuiskunen B\u00e4ck det omfattande arbetet med att f\u00f6rbereda den kliniska studien \u2013 en process som kr\u00e4ver noggrann planering och omfattande administration. Eftersom studien involverar data fr\u00e5n m\u00e4nniskor, kr\u00e4vs godk\u00e4nnande fr\u00e5n Etikpr\u00f6vningsmyndigheten, en instans f\u00f6r all klinisk forskning i Sverige. Anne fick s\u00e5 sm\u00e5ningom tillst\u00e5nd att f\u00f6lja nyinsjuknade patienter \u00e4nda fram till \u00e5r 2050 och \u00e4ven tidigare fall av myokardit i V\u00e4sterbotten sedan 2009.<\/p>\n
Studien \u00e4r nu i full g\u00e5ng. De nyinsjuknade patienterna (akuta patientgruppen) f\u00e5r l\u00e4mna upprepade prover under dagarna de \u00e4r inlagda p\u00e5 sjukhus och sedan vid \u00e5terbes\u00f6ken. Den andra patientgruppen som haft myokardit tidigare l\u00e4mnar ett blodprov via sin v\u00e5rdcentral.<\/p>\n
\u2013 Vi kommer att f\u00f6lja varje patient riktigt l\u00e4nge genom journaluppf\u00f6ljning avseende deras hj\u00e4rth\u00e4lsa och j\u00e4mf\u00f6ra med vad vi ser i deras prov f\u00f6r att hitta nya diagnos- och riskmark\u00f6rer.<\/p>\n
Anne Tuiskunen B\u00e4ck har nyligen tilldelats 500 000 kronor fr\u00e5n Norrl\u00e4ndska Hj\u00e4rtfonden f\u00f6r forskningsprojektet, ett tillskott som ger arbetet ny skjuts. Hon har rekryterat Amina Hayat, specialist i kardiologi, som doktorand. Amina ansvarar bland annat f\u00f6r att ta kontakt med nya deltagare i studien. Till h\u00f6sten f\u00f6rst\u00e4rks forskargruppen ytterligare n\u00e4r tv\u00e5 postdoktorer ansluter f\u00f6r att arbeta med projektet.<\/p>\n
\u2013\u00a0 Uppslutningen av deltagare \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigande. En 20-\u00e5ring sa till och med att det k\u00e4ndes som ett privilegium att f\u00e5 vara med i studien \u2013 det g\u00f6r det extra roligt!<\/p>\n
Nya biomark\u00f6rer f\u00f6r diagnos<\/p>\n
Det \u00e4r sv\u00e5rt att st\u00e4lla diagnos p\u00e5 en misst\u00e4nkt myokardit. L\u00e4karen g\u00f6r kroppsunders\u00f6kning och tittar p\u00e5 patientens symptom, tar blodprover, EKG, hj\u00e4rtultraljud och g\u00f6r magnetkameraunders\u00f6kning av hj\u00e4rtat. En tidig biopsi \u2013 ett v\u00e4vnadsprov fr\u00e5n hj\u00e4rtat \u2013 \u00e4r det mest tillf\u00f6rlitliga s\u00e4ttet att st\u00e4lla diagnos, men \u00e4r ocks\u00e5 beh\u00e4ftat med flera begr\u00e4nsningar och os\u00e4kerhet.<\/p>\n
\u2013 Av denna anledning g\u00f6r vi ytterst s\u00e4llan det. S\u00e5 l\u00e4nge patienten inte \u00e4r d\u00f6dligt sjuk i sin hj\u00e4rtsjukdom \u00e4r det mycket liten vinst att sticka i hj\u00e4rtat. Det \u00e4r s\u00e5 man resonerar.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r blir diagnosen ofta en sannolikhetsbed\u00f6mning snarare \u00e4n ett definitivt besked. Att m\u00e5nga fall troligtvis ocks\u00e5 g\u00e5r under radarn \u00e4r \u00e4nnu en anledning till att det saknas tillf\u00f6rlitlig statistik \u00f6ver hur m\u00e5nga som drabbas av myokardit i Sverige varje \u00e5r.<\/p>\n
Den andra delen av projektet fokuserar p\u00e5 att hitta nya biomark\u00f6rer f\u00f6r att diagnostisera myokardit. Anne Tuiskunen B\u00e4ck unders\u00f6ker om ett blodprov kan ers\u00e4tta v\u00e4vnadsprov. Hon och hennes kollegor analyserar labbprover fr\u00e5n patienterna bland annat med hj\u00e4lp av metagenomik d\u00e4r man tar reda p\u00e5 vilket virus det \u00e4r fr\u00e5ga om, och kartl\u00e4gger arvsmassan hos patienterna f\u00f6r att se om genetiska faktorer \u00f6kar risken. I samarbete med andra forskargrupper kommer man i ett senare skede att studera immunsvar och metabolomik hos patienterna.<\/p>\n
Kardiologi och virologi i kombination<\/p>\n
Detta \u00e4r ett typexempel p\u00e5 ett translationellt projekt som betyder att grundforskning l\u00f6ser fr\u00e5gor st\u00e4llda p\u00e5 kliniken. Anne Tuiskunen B\u00e4ck har p\u00e5 det s\u00e4ttet anv\u00e4ndning b\u00e5de av sina kunskaper inom virologi och hennes kliniska kompetens som l\u00e4kare. Forskningen \u00e4r ocks\u00e5 tv\u00e4rvetenskapligt och sp\u00e4nner \u00f6ver virologi, kardiologi och genetik.<\/p>\n
Studien \u00e4r omfattande. Den involverar ett flertal kliniker, m\u00e5nga kollegor och patienter i alla \u00e5ldrar, fr\u00e5n sp\u00e4dbarn till \u00e4ldre. Det f\u00f6rs ocks\u00e5 diskussioner om att skala upp studien till andra sjukhus i Sverige.<\/p>\n
Kardiologi \u00e4r ett dynamiskt och forskningsintensivt omr\u00e5de som p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt samverkar med virologi, konstaterar Anne Tuiskunen B\u00e4ck.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r b\u00e5de sp\u00e4nnande och roligt att f\u00e5 kombinera tv\u00e5 f\u00e4lt. Att st\u00e5 med ett ben i virologin och ett i kardiologin fungerar utm\u00e4rkt \u2013 och k\u00e4nns riktigt nydanande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"v\u00e4ldigt viktigt att f\u00e5 fram ny kunskap \u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att f\u00e5 fram ny kunskap, s\u00e5…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":39035,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-40374","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40374","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=40374"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40374\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/39035"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=40374"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=40374"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=40374"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}