{"id":40827,"date":"2025-09-27T04:35:09","date_gmt":"2025-09-27T04:35:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/40827\/"},"modified":"2025-09-27T04:35:09","modified_gmt":"2025-09-27T04:35:09","slug":"efter-200-ar-slutet-narmar-sig-for-taget","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/40827\/","title":{"rendered":"Efter 200 \u00e5r \u2013\u00a0slutet n\u00e4rmar sig f\u00f6r t\u00e5get"},"content":{"rendered":"

ESS\u00c4.<\/strong> Det var p\u00e5 sensommaren \u00e5r 1825 som historiens allra f\u00f6rsta passagerart\u00e5g rullade ut fr\u00e5n Darlington i nord\u00f6stra England till Stockton.\u00a0<\/p>\n

En av sin tids stora uppfinnare, \u201dj\u00e4rnv\u00e4garnas fader\u201d George Stephenson<\/strong>, d\u00e5 44 \u00e5r gammal, \u00f6ppnade spj\u00e4llet \u2013 gasreglaget \u2013 p\u00e5 lokomotivet, en \u00e5ngmaskin p\u00e5 hjul. Sakta b\u00f6rjade det rulla \u00f6sterut p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsskenorna som till dess bara hade anv\u00e4nts med h\u00e4stdragna vagnar f\u00f6r att frakta kol fr\u00e5n grevskapet Durham till en hamn vid floden Tees.<\/p>\n

Stephenson hade vunnit \u00f6ver sina investerare, n\u00e4r han pekat p\u00e5 att han med sitt \u00e5ngmaskinsdrivna lokomotiv kunde dra en lika stor last som till dess fordrat 50 h\u00e4star.<\/p>\n

Lokomotivet drog vid invigningen 40 vagnar, varav 8 var lastade med kol f\u00f6r att mata \u00e5ngmaskinen. Ombord fanns 450 passagerare.<\/p>\n

Framf\u00f6r t\u00e5gs\u00e4ttet travade en h\u00e4st med en ryttare som h\u00f6jde en flagga med den latinska texten \u201dPericulum privatum utilitas publica\u201d, \u201dden privata faran \u00e4r det allm\u00e4nna b\u00e4sta\u201d.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

M\u00e5lning fr\u00e5n 1880-talet av landskapsm\u00e5laren John Dobbin f\u00f6rst\u00e4llande premi\u00e4rresan.<\/p>\n

Foto: Wikimedia commons<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm\"\"\/<\/p>\n

Stephensons \u201dLocomotion No. 1\u201d. 1825 rullade historiens allra f\u00f6rsta passagerart\u00e5g ut fr\u00e5n Darlington i nord\u00f6stra England till Stockton.<\/p>\n

Foto: Historic England \/ Mary Evans Picture \/ TT<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

Ryttaren l\u00e4mnade sp\u00e5ret fritt och Stephensons persont\u00e5g \u00e5ngade vidare \u2013 en centimeter p\u00e5 min Michelinkarta \u2013 p\u00e5 sin pionj\u00e4rf\u00e4rd, 46 kilometer l\u00e5ng och med en snitthastighet av 24 kilometer i timmen.\u00a0<\/p>\n

En revolutionerande uppfinning hade visat sig fungera och dagen var den 27 september 1825. Sedan gav han sig i kast med signalsystem och tidtabeller \u2013 och allt funkade.\u00a0<\/p>\n

Och det \u00e4r vad t\u00e5get har gjort: stannat!<\/p><\/blockquote>\n

Hyllningstalen blev m\u00e5nga. Det \u00e4r en rimlig f\u00f6rmodan, att i n\u00e5gra av dem h\u00f6rdes frasen: \u201dT\u00e5get har kommit f\u00f6r att stanna.\u201d<\/p>\n

Och det \u00e4r vad t\u00e5get har gjort: stannat!\u00a0<\/p>\n

Var helst i Sverige j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r \u00e4r lagda, p\u00e5 stambanor och bibanor, stannar t\u00e5gen. Dagligen uppst\u00e5r, enligt Trafikverket, \u00f6ver 200 fel. T\u00e5gen blir st\u00e5ende i timmar, ibland i hela dygn. Varje dag (i juni 2025<\/a>, reds anm.) anl\u00e4nder 40 procent av alla persont\u00e5g f\u00f6r sent \u2013 och d\u00e5 har verket \u00e4nd\u00e5 gett sig den gener\u00f6sa tolkningen att upp till 15 minuters f\u00f6rsening i statistiken anges som \u201dankommit i r\u00e4tt tid\u201d.<\/p>\n

Borde man inte, t\u00e4nker ni kanske, ha en speciell minister i regeringen som sysslar med fr\u00e5gor som dessa? Trafikminister eller\u2026 Ni s\u00e4ger: N\u00e5\u2019n s\u00e5n har jag aldrig h\u00f6rt namnet p\u00e5.\u00a0<\/p>\n

Jod\u00e5! De kallades kommunikationsminister fram till 1998. Fr\u00e5gorna lades sedan under n\u00e4ringsdepartementet och nu under infrastrukturdepartementet. Och ministrarna har varit politikens bj\u00e4ssar: Olof Palme, Ulf Adelsohn<\/strong>, Torsten Nilsson<\/strong>, Olof Johansson<\/strong>, Ulrika Messing<\/strong>, Bj\u00f6rn Rosengren<\/strong>, Anders Ygeman<\/strong> och en binge till. Den nuvarande heter Andreas Carlsson<\/strong>.\u00a0<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Olof Palme var kommunikationsminister 1965\u201367.<\/p>\n

Foto: Roger Tillberg\/TT<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

Man kanske skulle v\u00e4ntat sig att n\u00e5gon av dem vid n\u00e5got tillf\u00e4lle av dessa decennier av haverier med signaler, v\u00e4xlar och tidtabeller i SJ:s regi skyndat till katastrofplatsen \u2013 ungef\u00e4r som amerikanska presidenter g\u00f6r vid orkaner och franska vid jordskred \u2013 f\u00f6r att sk\u00e4nka lite sympati till dem som sitter fast och dela ut en flaska vatten. Det kanske har h\u00e4nt och undg\u00e5tt mig, men det kan inte vara vanligt.<\/p>\n

Annons<\/p>\n

\u00c4ven om Sverige i sin uselhet \u00e4r unikt.<\/p><\/blockquote>\n

Eller kanske n\u00e5gon fr\u00e5n SJ:s ledningsgrupp kunde ryckt ut f\u00f6r att efter elva timmar mellan Link\u00f6ping och Mj\u00f6lby bist\u00e5 en sv\u00e4ltande passagerare med en urs\u00e4kt och en macka. SJ-ledningen best\u00e5r av fem kvinnor och fyra m\u00e4n. Jag tittade p\u00e5 fotografier av dem. De s\u00e5g alla sn\u00e4lla ut. Men mesiga.<\/p>\n

\u00c4ven om Sverige i sin uselhet \u00e4r unikt \u00e4r det dags att \u00f6ver hela v\u00e4rlden konstatera att en revolutionerande uppfinning efter 200 \u00e5r ser slutet n\u00e4rma sig.\u00a0<\/p>\n

Det \u00e4r vad som alltid h\u00e4nder i teknik och kommunikation. Skrivmaskinen fasades ut p\u00e5 1980-talet n\u00e4r datorerna tog \u00f6ver. Propellerplanen landade n\u00e4r jetplanen lyfte fr\u00e5n flygplatserna p\u00e5 1970-talet. Tjocktv-apparaterna p\u00e5 17 tum skickades till Tekniska museet f\u00f6r att vi i en framtid ska veta hur sm\u00e5 och fula de var innan vi fick tunna storsk\u00e4rmar. Inte ens faxen \u00f6verlevde; nu g\u00e4ller mejl och sms.<\/p>\n

Och dagstidningar tryckta p\u00e5 papper, vilka i m\u00e4ngd grundades \u00f6ver hela Europa och i Amerika i samma era som Stephenson mixtrade med j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r och \u00e5ngmaskiner, blir dag f\u00f6r dag i stigande grad distribuerade p\u00e5 n\u00e4tet och l\u00e4sta p\u00e5 sk\u00e4rm.<\/p>\n

Inte ens v\u00e5r ungdoms saligg\u00f6rande n\u00f6jesteknik \u2013 pinballmaskinen och jukeboxen \u2013 har \u00f6verlevt.<\/p>\n

Oundvikligen beskriver j\u00e4rnv\u00e4gar och t\u00e5g samma bana som all annan teknik. Till skroten.<\/p>\n

Det kallas utveckling.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Pendelt\u00e5gen rullar p\u00e5 \u00e4ven i framtiden, sp\u00e5r Heimerson.<\/p>\n

Foto: Janerik Henriksson \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

I framtiden finns det kvar t\u00e5g av tre typer:\u00a0<\/p>\n

1. Pendelt\u00e5g som kan sk\u00f6ta sig v\u00e4l i lokaltrafiken.<\/p>\n

2. H\u00f6ghastighetst\u00e5g i t\u00e4tbebyggda l\u00e4nder som Japan, d\u00e4r t\u00e5gen mellan landets motsvarighet till Stockholm och G\u00f6teborg (Tokyo och Osaka) rusar i v\u00e4g i 300 kilometer i timmen var sjunde minut. I Europa fungerar de i Frankrike, Italien och Spanien men \u00e4r dyra. En ny bana genom hela Baltikum \u00e4r intressant f\u00f6r att den knyter samman tre stater med Europas hj\u00e4rta. I det glesbefolkade Sverige \u00e4r tanken p\u00e5 h\u00f6ghastighetst\u00e5g stollig. I Storbritannien skulle det byggas en linje mellan London och Manchester, rikets n\u00e4st viktigaste stad. Men pengarna \u00e4r slut. Linjen kommer att sluta vid Old Oak Common. Det \u00e4r som att planera en h\u00f6ghastighetslinje fr\u00e5n Stockholm till G\u00f6teborg men att l\u00e5ta den sluta i V\u00e5rg\u00e5rda.<\/p>\n

3. Lyxt\u00e5g, inspirerade av Orientexpressen, rullar runt i Italien och Skottland, med sina rika och sysslol\u00f6sa turister, landbaserade svar p\u00e5 V\u00e4stindienkryssningar till havs, eller som alternativ till golf- eller spahotell.<\/p>\n

Har ni n\u00e5nsin h\u00f6rt en tjockmagad l\u00e5ngtradarchaffis i linne i neonf\u00e4rger gn\u00e4lla \u00f6ver signalfel, v\u00e4xelstrul eller solkurvor?<\/p><\/blockquote>\n

Men godst\u00e5g, gl\u00f6m dem. De \u00e4r f\u00f6r dyra. De rullar fr\u00e5n en j\u00e4rnv\u00e4gsstation till en annan men inte direkt fr\u00e5n tillverkaren till konsumenten. Inom \u00f6versk\u00e5dlig tid kan inget sl\u00e5 l\u00e5ngtradare. I tiotusental rullar de dag och natt, punktligt, s\u00e4kert och lagenligt, och snart, n\u00e4r de blir f\u00f6rarfria, \u00e4nnu billigare.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Vackra vyer. Glenfinnan railway i Skottland.<\/p>\n

Foto: SHUTTERSTOCK<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

Har ni n\u00e5nsin h\u00f6rt en tjockmagad l\u00e5ngtradarchaffis i linne i neonf\u00e4rger gn\u00e4lla \u00f6ver signalfel, v\u00e4xelstrul eller solkurvor?<\/p>\n

Inte. De bara g\u00f6r sina jobb. Apelsinerna fr\u00e5n Murcia kommer fram till \u00c5rstahallarna n\u00e4r de ska. Det g\u00e5r \u2013 f\u00f6rl\u00e5t \u2013 som t\u00e5get. K\u00e4rvar det till sig st\u00e5r \u00e5karen genast redo med en provisorisk l\u00f6sning.<\/p>\n

Annons<\/p>\n

\u201dVanliga\u201d t\u00e5g och internationella linjer. Gl\u00f6m dem ocks\u00e5. De har politiker som arbetsgivare. Det nationella g\u00e4ller. En svensk j\u00e4rnv\u00e4gsvagn \u00e4r \u201dfel\u201d redan i Danmark. Jag l\u00e4ste just att p\u00e5 de lyckade linjerna mellan London och Paris, respektive Bryssel och Amsterdam finns en konkurrent redo med nya t\u00e5g. Men personalbrist r\u00e5der.<\/p>\n

Ty av lokf\u00f6rarna kr\u00e4vs att de ska vara fyrspr\u00e5kiga! I luftfartens v\u00e4rld \u00e4r det internationella spr\u00e5ket ett och det samma: redan 1951 rekommenderade Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) att \u201dflygengelska\u201d anv\u00e4nds universellt av piloter och flygledare i kommunikation inom flygtrafiken\u201d. Men en lokf\u00f6rare som n\u00e4rmar sig huvudstaden i Nederl\u00e4nderna m\u00e5ste kunna snacka flaml\u00e4ndska med stinsen.<\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 att ett vanligt tales\u00e4tt lyder: \u201dDummare \u00e4n t\u00e5get.\u201d<\/p>\n

Staffan Heimerson b\u00f6rjade som journalist i mitten av 1950-talet, och har under sitt sju decennier l\u00e5nga arbetsliv bland annat varit utrikeskorrespondent, kolumnist och programledare. Han har skrivit ett flertal b\u00f6cker och f\u00f6r sin rapportering fr\u00e5n krigen i det forna Jugoslavien bel\u00f6nades han med Stora journalistpriset. Sedan i somras \u00e4r Heimerson medarbetare p\u00e5 Expressens kultursida. Hans senaste bok \u00e4r \u201dOj, oj Europa!\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"ESS\u00c4. Det var p\u00e5 sensommaren \u00e5r 1825 som historiens allra f\u00f6rsta passagerart\u00e5g rullade ut fr\u00e5n Darlington i nord\u00f6stra…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":40828,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,3755,18,34,31,33,32,30,19,1368,437,654,435,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-40827","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-organization-expressen-kultur","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topic-infrastruktur","29":"tag-topic-kollektivtrafik","30":"tag-topic-tagtrafik","31":"tag-topic-trafik","32":"tag-topstories","33":"tag-varlden","34":"tag-world","35":"tag-world-news","36":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40827","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=40827"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40827\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/40828"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=40827"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=40827"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=40827"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}