G\u00f6ran Eriksson visar med fingrarna p\u00e5 sin hals. H\u00e4r uppt\u00e4ckte han 2001 den lymfk\u00f6rtelcancer som sedan pr\u00e4glat hans liv. Samma blodcancerform tog livet av hans far n\u00e4r G\u00f6ran var ett \u00e5r.<\/p>\n
<\/p>\n
G\u00f6ran Eriksson \u00e4r gammal elitspelare i bandy. Men den tuffaste matchen har varit mot cancern.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
\u2013 De sa att min cancer kanske var obotlig, s\u00e4ger G\u00f6ran n\u00e4r han ber\u00e4ttar sin sjukdomshistoria.\u00a0<\/p>\n
Den handlar om cellgifter, str\u00e5lning och stamcellsbyten, och om hur han p\u00e5 grund av medicinernas effekter f\u00e5tt diabetes och livshotande blodf\u00f6rgiftning.<\/p>\n
N\u00e4r cancern f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r kom tillbaka ytterligare en g\u00e5ng, kanske den tionde, fick han ett val: Ville han ta en tablett dagligen resten av livet \u2013 en cancermedicin han l\u00e4st om inte hade s\u00e5 bra effekt? Eller ville han delta i en ny studie av forskare fr\u00e5n Uppsala universitet?\u00a0<\/p>\n
Hittills var behandlingen bara testad p\u00e5 m\u00f6ss. G\u00f6ran skulle bli den f\u00f6rsta m\u00e4nniskan.<\/p>\n
\u2013 Valet var enkelt. Jag gick med i studien, s\u00e4ger han.<\/p>\n
H\u00f6sten 2024, en m\u00e5nad efter behandlingen, \u00e5ker G\u00f6ran fr\u00e5n s\u00f6rml\u00e4ndska Oxel\u00f6sund till Uppsala, en resa han gjort m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rr som elitspelare i bandy. Men nu ska han f\u00e5 sin f\u00f6rsta dom av professor Gunilla Enblad, \u00f6verl\u00e4kare p\u00e5 cancerkliniken som ansvarar f\u00f6r genomf\u00f6randet av studien.\u00a0<\/p>\n
Hon har tittat p\u00e5 de f\u00e4rska bilderna av G\u00f6rans kropp.<\/p>\n
\u2013 Gunilla satt n\u00e4stan och hoppade vid bordet n\u00e4r jag kom, hon var bara ett enda stort smil. F\u00f6r det var tomt p\u00e5 bilden, ingen cancer fanns kvar. Allt var borta, minns G\u00f6ran.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
Gunilla Enblad \u00e4r professor och \u00f6verl\u00e4kare p\u00e5 onkologkliniken p\u00e5 Akademiska sjukhuset. D\u00e4r har hon och Mats Hellstr\u00f6m, l\u00e4kare, f\u00f6ljt G\u00f6ran Eriksson.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
UNT tr\u00e4ffar honom och Gunilla Enblad p\u00e5 Akademiska tillsammans med professor Magnus Essand och forskaren Di Yu, som ligger bakom behandlingen.<\/p>\n
Hon ber\u00e4ttar om hur hon bara inte kunde h\u00e5lla tillbaka k\u00e4nslorna den d\u00e4r dagen. Di Yu minns i sin tur telefonsamtalet d\u00e4r Gunilla ber\u00e4ttade att cancern i G\u00f6ran var puts v\u00e4ck.<\/p>\n
<\/p>\n
Magnus Essand, Mats Hellstr\u00f6m och Di Yu kunde konstatera att l\u00e4tt feber var den enda biverkning G\u00f6ran k\u00e4nt av.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
\u2013 Vi har lagt mer \u00e4n tio \u00e5r i laboratoriet f\u00f6r att utveckla det h\u00e4r, och det finaste man kan f\u00e5 tillbaka som forskare \u00e4r att en patient blir hj\u00e4lpt. Nu verkade det ha h\u00e4nt. Jag b\u00f6rjade n\u00e4stan gr\u00e5ta, s\u00e4ger Di Yu.<\/p>\n
Han blev s\u00e5 glad att han rusade till Magnus Essands kontor.<\/p>\n
\u2013 Jag satt i m\u00f6te men han hoppade bara rakt in. F\u00f6rst\u00e5s var det ett supersk\u00f6nt besked, s\u00e4ger Magnus Essand.<\/p>\n
<\/p>\n
Di Yu och Magnus Essand \u00e4r Uppsalaforskarna bakom den nya lovande behandlingstekniken. De har bildat f\u00f6retaget Elicera Therapeutics som i dag bekostar modifieringen av cellerna i studien.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
Och det var inte bara det att cancern s\u00e5g ut att ha bek\u00e4mpats p\u00e5 kort tid, med l\u00e4gsta dosen. F\u00f6rutom lite l\u00e4tt feber de f\u00f6rsta dagarna efter behandling har G\u00f6ran inte haft n\u00e5gra biverkningar. Och det \u00e4r framf\u00f6rallt s\u00e4kerheten som testas i en f\u00f6rsta studie.<\/p>\n
\u2013 Vi var r\u00e4dda f\u00f6r biverkningar och s\u00e5g till att intensivv\u00e5rden var beredda. S\u00e5 att cancern helt f\u00f6rsvann var en j\u00e4ttebonus, s\u00e4ger Magnus Essand. \u00a0<\/p>\n
Nu har det g\u00e5tt mer \u00e4n nio m\u00e5nader.<\/p>\n
\u2013 Cancern \u00e4r fortfarande borta. Det k\u00e4nns som ett mirakel, \u00e4ven om jag vet att det \u00e4r forskning, s\u00e4ger han. \u00a0<\/p>\n
Jag b\u00f6rjade n\u00e4stan gr\u00e5ta<\/p>\n
Di Yu<\/p>\n
Forskare<\/p>\n
Ja, vad \u00e4r det egentligen Magnus Essand och Di Yu har gjort?\u00a0<\/p>\n
Jo, de har hittat ett s\u00e4tt att plocka ut en viss sorts celler ur kroppen, modifiera deras DNA och utrusta dem med s\u00e4rskilda egenskaper. Det g\u00f6rs genom att ett virus tillf\u00f6rs till cellen. S\u00e5 n\u00e4r de virusarmerade cellerna f\u00f6rs tillbaka in i kroppen hittar de cancercellerna och b\u00f6rjar bek\u00e4mpa dem, f\u00f6rinta dem.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
S\u00e5 g\u00e5r Car-t-cellsterapi till i praktiken.<\/p>\n
Foto: Uppsala universitet\/Bio render<\/p>\n
\u2013 F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag h\u00f6rde om det h\u00e4r k\u00e4ndes det som science fiction; att plocka ut patientens egna celler och utrusta dem f\u00f6r att de ska hitta och bek\u00e4mpa cancercellerna. Men nu \u00e4r vi h\u00e4r. G\u00f6ran \u00e4r ju inte science fiction, han \u00e4r h\u00f6gst verklig, s\u00e4ger Gunilla Enblad.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
”G\u00f6ran \u00e4r inte science fiction. Han \u00e4r h\u00f6gst verklig”, s\u00e4ger \u00f6verl\u00e4kare Gunilla Enblad.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
Det \u00e4r en perfekt arm\u00e9 av m\u00e5ls\u00f6kande anticancerkrigare Uppsalaforskarna utvecklat, f\u00f6r de delar sig snabbt och blir en chock f\u00f6r cancern.<\/p>\n
\u2013 Efter kort tid s\u00e5g vi att 25 procent av alla celler av den typ vi plockat ut fr\u00e5n dig G\u00f6ran var s\u00e5dana som bek\u00e4mpade din cancer. Antalet hade v\u00e4xt enormt, f\u00f6rklarar Magnus Essand.<\/p>\n
Det speciella h\u00e4r \u00e4r att hela processen med att plocka ut cellerna ur blodet, modifiera dem och ge dem tillbaka, g\u00f6rs av sjukhuset sj\u00e4lv. Tekniken finns redan, men modifieringen k\u00f6ps av kommersiella akt\u00f6rer, i dag en firma i Nederl\u00e4nderna. Behandlingen kostar drygt 3 miljoner kronor.\u00a0<\/p>\n
Cancern \u00e4r \u00e4nnu borta. Det k\u00e4nns som ett mirakel.<\/p>\n
G\u00f6ran Eriksson<\/p>\n
\u00c4ven med den teknik som pr\u00f6vas i Uppsalastudien \u00e4r behandlingen kostsam. Men kostnaden kommer bli v\u00e4sentligt l\u00e4gre, uppskattar Magnus Essand.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Vi har inte r\u00e4knat p\u00e5 n\u00e5got pris, men det \u00e4r rimligt att tro att vi skulle kunna halvera kostnaden.<\/p>\n
Dessutom ska hans och Di Yu:s design av cellerna g\u00f6ra dem starkare i kriget mot cancern.<\/p>\n
\u2013 Vi g\u00f6r ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6ka \u00f6verlevnaden. \u00d6ver l\u00e5ng tid \u00f6verlever ungef\u00e4r h\u00e4lften av dem som f\u00e5tt kommersiellt modifierade celler, s\u00e4ger Magnus Essand.<\/p>\n
<\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r en av kroppens egna t-celler som plockats ut och modifierats med car-molekyler (det r\u00f6da) f\u00f6r att hitta och angripa cancerceller.<\/p>\n
Foto: Paula Mart\u00ec Torrell<\/p>\n
\u00c4n \u00e5terst\u00e5r mycket forskning och pr\u00f6vning. Dosen ska h\u00f6jas, fler patienter testas, risker utv\u00e4rderas och resultat j\u00e4mf\u00f6ras. Men det ser lovande ut. F\u00f6rutom G\u00f6ran har fem patienter till g\u00e5tt med i studien. Hos fyra av sex var cancern borta efter en m\u00e5nad, och hos tre av dem har cancern inte kommit tillbaka. Resultaten har Magnus Essand i h\u00f6st redovisat p\u00e5 vetenskapliga konferenser.<\/p>\n
De speciella blodceller som plockas ur kroppen kallas T-celler och \u00e4r en del av immunf\u00f6rsvaret. Efter modifieringarna kallas de Car-T-celler. Redan har l\u00e4karna behandling med kommersiellt modifierade T-celler i sin verktygsl\u00e5da, men behandlingen \u00e4r bara godk\u00e4nd f\u00f6r ett par blodcancertyper.<\/p>\n
<\/p>\n
Christina Kawati Stenberg, Frida Nyberg, Magnus Essand, Di Yu, Gunilla Enblad, Mats Hellstr\u00f6m, Fredrik Lid\u00e9n, Sofia Wir\u00e9n, Jenny Falkerby \u2013 en del av teamet runt pr\u00f6vningen d\u00e4r G\u00f6ran Eriksson ing\u00e5r.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
\u2013 Men jag tror att vi bara \u00e4r precis i b\u00f6rjan av utvecklingen. Det kommer behandlingar f\u00f6r ovanliga leukemier, \u00e4ven f\u00f6r barn, och ett myelom, en benm\u00e4rgssjukdom. Vi kommer se det \u00e4ven f\u00f6r helt andra cancertyper i framtiden, och mot autoimmuna sjukdomar, s\u00e4ger Gunilla Enblad.\u00a0<\/p>\n
Magnus Essand och Di Yu har bildat ett f\u00f6retaget Elicera therapeutics f\u00f6r att ta sina forskningsuppt\u00e4ckter till godk\u00e4nda behandlingar p\u00e5 cancerkliniker. F\u00f6rhoppningarna \u00e4r stora. Cancersjuka v\u00e4rlden \u00f6ver dr\u00f6mmer om nya mediciner. Magnus Essand ber\u00e4ttar om kollegor i USA som startade en studie med 12 patienter. 4\u00a0000 h\u00f6rde av sig och ville vara med.<\/p>\n
<\/p>\n
H\u00e4r p\u00e5 Akademiska sjukhuset pr\u00f6vas nu Uppsalaforskarnas behandling d\u00e4r celler i kroppens eget immunf\u00f6rsvar f\u00f6rg\u00f6r cancern.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
Men att lyckas med den h\u00e4r typen av m\u00e5ls\u00f6kande cancerf\u00f6rg\u00f6rare \u00e4r sv\u00e5rare n\u00e4r det g\u00e4ller s\u00e5 kallade solida tum\u00f6rer med fysisk massa, som v\u00e4xer som en kn\u00f6l, \u00e4n n\u00e4r cancercellerna finns i blodet. I en solid tum\u00f6r ser cancercellerna s\u00e5 olika ut. De m\u00e5ls\u00f6kande cellerna skulle helt enkelt missa f\u00f6r m\u00e5nga cancerceller. Och d\u00e5 blir tum\u00f6ren kvar.<\/p>\n
\u2013 Men vi jobbar p\u00e5 det. Inom n\u00e5got \u00e5r hoppas vi vara i g\u00e5ng med en studie om en hj\u00e4rntum\u00f6r, s\u00e4ger Magnus Essand.<\/p>\n
<\/p>\n
2001 uppt\u00e4ckte G\u00f6ran Eriksson kn\u00f6lar p\u00e5 halsen. Det var lymfom, en cancer i blodet.<\/p>\n
Foto: Adam Wrafter<\/p>\n
G\u00f6ran Eriksson andas inte ut helt \u00e4n. Han vet av bitter erfarenhet att cancer \u00e4r en sv\u00e5rbesegrad motst\u00e5ndare. \u00c4ven om allt k\u00e4nns bra i dag uppskattar han sina chanser att bli kvitt sjukdomen till 50-50.<\/p>\n
\u2013 Men kanske \u00e4r den borta nu, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Och \u00e4r den inte det har \u00f6verl\u00e4karen Gunilla Enblad en plan.<\/p>\n
\u2013 D\u00e5 ger vi dig en dos till. Vi har dina celler sparade i frysen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"G\u00f6ran Eriksson visar med fingrarna p\u00e5 sin hals. H\u00e4r uppt\u00e4ckte han 2001 den lymfk\u00f6rtelcancer som sedan pr\u00e4glat hans…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":42865,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-42864","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42864","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=42864"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42864\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/42865"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=42864"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=42864"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=42864"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}