{"id":43394,"date":"2025-09-30T11:08:13","date_gmt":"2025-09-30T11:08:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/43394\/"},"modified":"2025-09-30T11:08:13","modified_gmt":"2025-09-30T11:08:13","slug":"enklare-for-personer-med-adhd-att-fa-korkortstillstand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/43394\/","title":{"rendered":"Enklare f\u00f6r personer med adhd att f\u00e5 k\u00f6rkortstillst\u00e5nd"},"content":{"rendered":"<p>&#13;<br \/>\n            Transportstyrelsen har p\u00e5 uppdrag av regeringen sett \u00f6ver sina f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d om medicinska krav f\u00f6r k\u00f6rkortsinnehav f\u00f6r personer med adhd och autism. Foto: Adobe Stock&#13;\n        <\/p>\n<p>Fr\u00e5n och med den 15 januari 2026 tas de medicinska kraven vid adhd och autismspektrumtillst\u00e5nd bort. \u201dDet h\u00e4r underl\u00e4ttar f\u00f6r en stor grupp m\u00e4nniskor n\u00e4r de ska ans\u00f6ka om k\u00f6rkortstillst\u00e5nd,\u201d s\u00e4ger Josefin Hallenberg, utredare vid Transportstyrelsen.<\/p>\n<p>Antalet barn och unga som diagnostiseras med adhd och autismspektrumtillst\u00e5nd (forts\u00e4ttningsvis bara kallat autism) har \u00f6kat. Socialstyrelsen uppskattar att 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna hade en adhd-diagnos 2022. Enligt myndighetens prognos f\u00f6rv\u00e4ntas en fortsatt \u00f6kning ske under de kommande \u00e5ren.\u00a0<\/p>\n<p>Utvecklingen har gjort att efterfr\u00e5gan p\u00e5 l\u00e4karintyg f\u00f6r pr\u00f6vning av k\u00f6rkortstillst\u00e5nd har \u00f6kat rej\u00e4lt, vilket lett till en h\u00f6g belastning p\u00e5 h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.<\/p>\n<p>P\u00e5 uppdrag av regeringen har Transportstyrelsen d\u00e4rf\u00f6r sett \u00f6ver sina f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d om medicinska krav f\u00f6r k\u00f6rkortsinnehav f\u00f6r personer med adhd, autism och likartade tillst\u00e5nd. Det f\u00f6r\u00e4ndrade kunskapsl\u00e4get och diagnospanoramat har gjort att reglerna beh\u00f6ver moderniseras.<\/p>\n<p>De medicinska kraven tas bort<\/p>\n<p>I dag f\u00e5r mer \u00e4n 99 procent av de som pr\u00f6vas medicinskt f\u00f6r adhd eller autism bifall n\u00e4r de ans\u00f6ker om k\u00f6rkortstillst\u00e5nd. Aktuellt forskningsl\u00e4ge ger heller inget entydigt svar om den h\u00e4r gruppen n\u00e4r det g\u00e4ller olycksrisk och k\u00f6rf\u00f6rm\u00e5ga. Ofta \u00e4r det andra samtidiga medicinska tillst\u00e5nd som \u00e4r det som p\u00e5verkar k\u00f6rf\u00f6rm\u00e5gan negativt. Dessa tillst\u00e5nd kommer \u00e4ven i forts\u00e4ttningen att pr\u00f6vas utifr\u00e5n kraven i medicinf\u00f6reskrifterna.<\/p>\n<p>\u2013 Sammantaget ser vi d\u00e4rf\u00f6r att de medicinska kraven f\u00f6r adhd och autism som vi har i dag inte kan motiveras, s\u00e4ger Josefin Hallenberg.<\/p>\n<p>\u00c4ndringen inneb\u00e4r att personer med adhd och autism som ans\u00f6ker om k\u00f6rkortstillst\u00e5nd inte kommer att pr\u00f6vas utifr\u00e5n n\u00e4mnda diagnoser. I dessa fall f\u00f6rsvinner kravet p\u00e5 l\u00e4karintyg.<\/p>\n<p>F\u00f6r\u00e4ndringen kommer att b\u00f6rja g\u00e4lla fr\u00e5n och med 15 januari 2026. Nuvarande kapitel 15 i medicinf\u00f6reskrifter kommer ers\u00e4ttas med ett nytt kapitel som endast inneh\u00e5ller medicinska krav vid intellektuell funktionsneds\u00e4ttning.<\/p>\n<p>I dag slutredovisas regeringsuppdraget.<\/p>\n<p>Rapport: <a href=\"https:\/\/www.transportstyrelsen.se\/EPiServer\/CMS\/Sveriges%20handelsflotta f\u00f6r liten \u2013 m\u00e5ste dubblas Uppdaterad 2025-09-03 Publicerad 2025-09-02 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i samspr\u00e5k med en av de poliser som under m\u00e5ndagen bordade rederiet Sirius Shippings fartyg Mercurius. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i samspr\u00e5k med en av de poliser som under m\u00e5ndagen bordade rederiet Sirius Shippings fartyg Mercurius. Foto: Bj\u00f6rn Larsson Rosvall\/TT DONS\u00d6. I G\u00f6teborgs sk\u00e4rg\u00e5rd \u00f6vas nu hur Sverige ska klara att transportera soldater och varor i en krigssituation. Men den svenska handelsflottan p\u00e5 kring 100 lastfartyg \u00e4r f\u00f6r liten f\u00f6r uppgiften.  \u2013 Det f\u00f6rsta m\u00e5let \u00e4r att f\u00f6rdubbla handelsflottan, s\u00e4ger ansvarige ministern Andreas Carlson (KD).    Text och foto Lars N\u00e4slund och Tomas Ohlsson  Spara  Dela Nyhetsbrev G\u00f6teborg   Prenumerera Upp med kroken \u00f6ver relingen med ett l\u00e5ngt kast. Antagonisten \u2013 fienderna kallas s\u00e5 \u2013 i maskinrummet p\u00e5 Fure Val\u00f6 \u00e4r \u201domh\u00e4ndertagen\u201d.  P\u00e5 l\u00e5g h\u00f6jd cirklar ett av Kustbevakningens flygplan medan bordningstroppen fr\u00e5n regementet Amf 4 med n\u00e5gra skottsalvor \u00e5tertar kontrollen \u00f6ver tankfartyget.  P\u00e5 m\u00e5ndagen en \u00f6vning \u2013 men som skulle kunna vara en verklig krigssituation. Det insk\u00e4rptes hos de 200 inblandade i den totalf\u00f6rsvars\u00f6vning som inledde det som kallas Dons\u00f6 Shipping Meet, ett slags Almedalen f\u00f6r sj\u00f6farten.  H\u00e4r tar sig poliser upp f\u00f6r fartyget Mercurius sida fr\u00e5n Kustbevakningens b\u00e5t. Bild 1 av 3 H\u00e4r tar sig poliser upp f\u00f6r fartyget Mercurius sida fr\u00e5n Kustbevakningens b\u00e5t. Foto: Tomas Ohlsson Under \u00f6vervakning fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l f\u00f6rsvarsmaktens som polisens b\u00e5tar \u00f6vades bordning. Infrastrukturminister Andreas Carlson i f\u00f6rgrunden. Bild 2 av 3 Under \u00f6vervakning fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l f\u00f6rsvarsmaktens som polisens b\u00e5tar \u00f6vades bordning. Infrastrukturminister Andreas Carlson i f\u00f6rgrunden. Foto: Bj\u00f6rn Larsson Rosvall\/TT Styrs\u00f6bolagets Kungs\u00f6 fick ocks\u00e5 bes\u00f6k av poliser som bordade. Bild 3 av 3 Styrs\u00f6bolagets Kungs\u00f6 fick ocks\u00e5 bes\u00f6k av poliser som bordade. Foto: Tomas Ohlsson   Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) sa:  \u2013 Det som sker nu \u00e4r den st\u00f6rsta \u00f6vningen i sitt slag sedan andra v\u00e4rldskriget och sk\u00e4let k\u00e4nner vi tyv\u00e4rr alla till.   Bordnings\u00f6vningen i Dons\u00f6 hamn, bas f\u00f6r elva rederier som driver halva Sveriges handelsflotta, skedde inf\u00f6r \u00e5tskilliga av de knappt 1 500 inv\u00e5narna p\u00e5 \u00f6n i G\u00f6teborgs s\u00f6dra sk\u00e4rg\u00e5rd som kikade fr\u00e5n klipporna.  Totalf\u00f6rsvars\u00f6vningens s\u00e5 kallade spelledare Martin Hidefj\u00e4ll gav instruktioner. Totalf\u00f6rsvars\u00f6vningens s\u00e5 kallade spelledare Martin Hidefj\u00e4ll gav instruktioner. Foto: Tomas Ohlsson Sen st\u00e4ngdes d\u00f6rrarna. Spelledaren Martin Hidefj\u00e4ll satte ramen: Civila fartyg dras in i en krigssituation och d\u00e4r rederiernas ledningar tillsammans med F\u00f6rsvarsmakten, Trafikverket och en rad andra myndigheter ska \u00f6va exakt vem som g\u00f6r exakt vad. Som n\u00e4r:  \u25cf Ett av rederiet Furetanks fartyg f\u00f6rsvaret rekvirerat f\u00f6r att skeppa flygbr\u00e4nsle till Finland uts\u00e4tts f\u00f6r sabotage i en hamn.  \u25cf Ett annat rederi \u00e4r i f\u00e4rd frakta drivmedel \u00e5t Preem n\u00e4r F\u00f6rsvarsmakten fattar ett s\u00e5 kallat f\u00f6rfogandebeslut f\u00f6r att sj\u00e4lv ta hand om s\u00e5v\u00e4l br\u00e4nsle som fartyg.  \u2013 Det handlar om rutiner och juridik som vi egentligen inte anv\u00e4nt oss av sedan andra v\u00e4rldskriget, sa spelledare Hidefj\u00e4ll inf\u00f6r \u00f6vningsdeltagarna, samlade i Missionskyrkans b\u00e4nkar.  \u2013 Vem har mandaten? Vi har Arbetsf\u00f6rmedlingen h\u00e4r f\u00f6r fr\u00e5gor om bemanningen, vi har Krigsf\u00f6rs\u00e4kringsn\u00e4mnden h\u00e4r f\u00f6r fr\u00e5gor om just fartygens f\u00f6rs\u00e4kringar, och s\u00e5 vidare.   Men: Finns fartygspersonal s\u00e5 det r\u00e4cker? Finns fartygen som beh\u00f6vs? Det korta svaret p\u00e5 b\u00e5da fr\u00e5gorna som h\u00f6rdes bland deltagarna p\u00e5 \u00f6vningen var nej.  Marinchefen, konteramiral Johan Norl\u00e9n talade p\u00e5 Dons\u00f6 om totalf\u00f6rsvars\u00f6vningen. Marinchefen, konteramiral Johan Norl\u00e9n talade p\u00e5 Dons\u00f6 om totalf\u00f6rsvars\u00f6vningen. Foto: Tomas Ohlsson Marinchefen, konteramiral Johan Norl\u00e9n, illustrerade behoven:  \u2013 Vi pratar om att behovet att frakta \u00f6ver havet under en tv\u00e5veckorsperiod, vid ett krig i Baltikum, \u00e4r 400 000-500 000 ton drivmedel och mat.  Larmen om brist p\u00e5 svenska fartygsbef\u00e4l och bes\u00e4ttningar i handelsflottan har h\u00f6rts under m\u00e5nga \u00e5r.  \u2013 Fr\u00e5gan om hur vi ska bemanna fartygen med svenska bes\u00e4ttningar \u00e4r en av dem vi ska titta p\u00e5 h\u00e4r, s\u00e4ger Trafikverkets Susanne Aristegui Adolphi, vice ordf\u00f6rande i det som kallas Beredskapssektor Transporter Privat Offentlig Samverkan.  Det \u00e4r endast svenskflaggade fartyg som staten kan kr\u00e4va att f\u00e5 anv\u00e4nda och f\u00f6r att v\u00e4nda trenden med den decimerade handelsflottan. 2008 fanns 209 lastfartyg med svensk flagga i aktern, i fjol var de 117, vilket \u00e4nd\u00e5 var en liten \u00f6kning.  Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson och Trafikverkets Susanne Aristegui Adolphi, vice ordf\u00f6rande i det som kallas Beredskapssektor Transporter Privat Offentlig Samverkan framf\u00f6r fartyget Fure Val\u00f6. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson och Trafikverkets Susanne Aristegui Adolphi, vice ordf\u00f6rande i det som kallas Beredskapssektor Transporter Privat Offentlig Samverkan framf\u00f6r fartyget Fure Val\u00f6. Foto: Tomas Ohlsson Infrastrukturminister Andreas Carlson pekade p\u00e5 reformerna med den nyss borttagna st\u00e4mpelskatten och det kommande s\u00e5 kallade bareboat-registret f\u00f6r att \u00f6ka inflaggningen. Men f\u00f6r att n\u00e5 det ber\u00e4knade behovet beh\u00f6vs mer.  \u2013 Det handlar ocks\u00e5 om vilken sorts fartyg, inte minst fler som kan ta containrar och transportera gods. Vi vet vad vi beh\u00f6ver och det f\u00f6rsta m\u00e5let \u00e4r att f\u00f6rdubbla handelsflottan, s\u00e4ger Carlson till DN.   Fartyget som ligger f\u00f6rt\u00f6jt bakom ministern \u00e4gs av Dons\u00f6rederiet Furetank, \u00e4gt av familjen H\u00f6glund. Styrelseordf\u00f6randen Lars H\u00f6glund s\u00e4ger att han visserligen tycker att det blivit fart p\u00e5 fr\u00e5gorna sedan Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina.  Lars H\u00f6glund \u00e4r styrelseordf\u00f6rande i familje\u00e4gda tankerrederiet Furetank p\u00e5 Dons\u00f6. Bakom honom syns tankern Fure Val\u00f6. Bild 1 av 2 Lars H\u00f6glund \u00e4r styrelseordf\u00f6rande i familje\u00e4gda tankerrederiet Furetank p\u00e5 Dons\u00f6. Bakom honom syns tankern Fure Val\u00f6. Foto: Tomas Ohlsson En bild fr\u00e5n h\u00e4rom \u00e5ret. N\u00e4rmast syns fartyg vid Dons\u00f6s djuphamn. P\u00e5 \u00f6n bor knappt 1 500 personer \u2013 en stor del \u00e4r knutna till n\u00e5got av alla rederier som \u00e4r verksamma d\u00e4r. Bild 2 av 2 En bild fr\u00e5n h\u00e4rom \u00e5ret. N\u00e4rmast syns fartyg vid Dons\u00f6s djuphamn. P\u00e5 \u00f6n bor knappt 1 500 personer \u2013 en stor del \u00e4r knutna till n\u00e5got av alla rederier som \u00e4r verksamma d\u00e4r. Foto: Benjamin Fhager\/Dons\u00f6 Shipping Meet   Men han \u00e4r \u00e4nd\u00e5 bekymrad \u00f6ver l\u00e4get. Om m\u00f6jligheten att bemanna med svensk personal tar han fartyget, Fure Val\u00f6, som exempel.  \u2013 Av kring femton i bes\u00e4ttningen \u00e4r tre svenskar. Det har h\u00e4nt att jag sj\u00e4lv har f\u00e5tt hoppa in. Nu \u00f6kar m\u00f6jligheterna, vi har inte n\u00e5gon ekonomisk nackdel l\u00e4ngre som svenskflaggade, men det \u00e4r inte l\u00e4tt.   N\u00e4r det kommer till antalet fartyg upplever Lars H\u00f6glund att det \u00e4r \u201dr\u00e4tt s\u00e5 v\u00e4lf\u00f6rsett\u201d med tankfartyg.  \u2013 Men vi har mycket f\u00e5 bulkb\u00e5tar och s\u00e5vitt jag vet inte en enda svensk f\u00f6r att transportera malm. Vi har knappt en kustflotta f\u00f6r att flytta vete och annat fr\u00e5n jordbruket. Det \u00e4r katastrof, egentligen.  Vad ser du som f\u00f6rklaringar?  \u2013 Vi beh\u00f6ver f\u00e5 r\u00e4tt ekonomiska villkor. Jag skulle till exempel s\u00e4ga att Sverige ibland tolkar de internationella regelverken p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt \u00e4n andra sj\u00f6fartsnationer i Europa, och det minskar v\u00e5r konkurrenskraft.  Fakta.Det g\u00e4ller vid krigsl\u00e4ge F\u00f6r att s\u00e4kra behovet av fartygskapacitet kan staten genom tv\u00e5ng f\u00f6rfoga \u00f6ver fartyg och annan privat egendom med st\u00f6d av den s\u00e5 kallade f\u00f6rfogandelagen. Det \u00e4r en av de mest ingripande s\u00e5 kallade fullmaktslagarna.  Syftet \u00e4r att \u201dtillgodose totalf\u00f6rsvarets eller folkf\u00f6rs\u00f6rjningens ofr\u00e5nkomliga behov av egendom eller tj\u00e4nster, som inte utan ol\u00e4genhet kan tillgodoses p\u00e5 annat s\u00e4tt\u201d.  I fredstid f\u00f6rbereds det h\u00e4r genom att F\u00f6rsvarsmakten g\u00f6r s\u00e5 kallad uttagning.  K\u00e4lla; F\u00f6rsvarsmakten och MSB.  \u00c4mnen i artikeln G\u00f6teborg  F\u00f6lj S\u00e5 h\u00e4r jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten r\u00e4cker inte. Vi str\u00e4var efter f\u00f6rstahandsk\u00e4llor och att vara p\u00e5 plats d\u00e4r det h\u00e4nder. Trov\u00e4rdighet och opartiskhet \u00e4r centrala v\u00e4rden f\u00f6r v\u00e5r nyhetsjournalistik. L\u00e4s mer h\u00e4r.   Text och foto Lars N\u00e4slund och Tomas Ohlsson\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">\u00d6versyn av medicinska krav f\u00f6r k\u00f6rkort vid neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"&#13; Transportstyrelsen har p\u00e5 uppdrag av regeringen sett \u00f6ver sina f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d om medicinska krav f\u00f6r&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":43395,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[849,4455,4470,22,23,26,27,17,21,4469,4472,4474,24,25,28,29,4471,15,16,4473,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-43394","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-adhd","9":"tag-autism","10":"tag-autismspektrumtillstnd","11":"tag-breaking-news","12":"tag-breakingnews","13":"tag-featured-news","14":"tag-featurednews","15":"tag-headlines","16":"tag-huvudnyheter","17":"tag-krkortstillstnd","18":"tag-krav","19":"tag-lkarintyg-ta-krkort","20":"tag-latest-news","21":"tag-latestnews","22":"tag-main-news","23":"tag-mainnews","24":"tag-medicinska","25":"tag-news","26":"tag-nyheter","27":"tag-regler","28":"tag-rubriker","29":"tag-se","30":"tag-svenska","31":"tag-sverige","32":"tag-sweden","33":"tag-swedish","34":"tag-top-stories","35":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43394","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=43394"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43394\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/43395"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=43394"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=43394"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=43394"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}