SLE \u00e4r en autoimmun sjukdom som cirka 7 000 personer i Sverige lever med \u2013 m\u00e5nga av dem kvinnor. P\u00e5 latin heter sjukdomen ”systemisk lupus erythematosus”. Det betyder \u201dspridd r\u00f6d varg\u201d och syftar p\u00e5 de r\u00f6da utslag som patienterna ofta f\u00e5r.<\/p>\n
Forskare vid Uppsala universitet var tidigt ute med att forska om sjukdomen, under ledning av Lars R\u00f6nnblom, professor i reumatologi.<\/p>\n
Det b\u00f6rjade egentligen med uppt\u00e4ckten av en biverkan hos cancerpatienter som behandlades med interferon p\u00e5 Akademiska sjukhuset under 1980-talet.<\/p>\n
\u2013 Interferon \u00e4r ett protein som g\u00f6rs av virusinfekterade celler och har antivirala effekter. Det skyddar allts\u00e5 andra celler mot att bli infekterade. Det \u00e4r interferonet som g\u00f6r att vi f\u00e5r feber och muskelv\u00e4rk och blir tr\u00f6tta n\u00e4r vi till exempel f\u00e5r influensa, ber\u00e4ttar Lars R\u00f6nnblom.<\/p>\n
Behandling f\u00f6r cancerpatienter<\/p>\n
Redan i slutet p\u00e5 70-talet b\u00f6rjade man tillverka interferon p\u00e5 Biomedicinskt centrum i Uppsala (BMC). Efter att ha uppt\u00e4ckt att interferonet inte bara skyddar mot virus utan ocks\u00e5 stimulerar immunsystemet, b\u00f6rjade man behandla cancerpatienter med interferonet p\u00e5 Akademiska sjukhuset.<\/p>\n
Lars R\u00f6nnblom var doktorand och fick till uppgift att ta reda p\u00e5 vilka celler det var som gjorde interferonet. Resultatet presenterades i hans avhandling.<\/p>\n
\u2013 Det var en v\u00e4ldigt speciell celltyp som jag kallade f\u00f6r naturligt interferonproducerande celler. De var extremt ovanliga, en p\u00e5 tusen bland de cirkulerande vita blodkropparna, och en s\u00e5dan cell kunde producera hundra miljoner proteiner p\u00e5 24 timmar. S\u00e5 det var en formidabel fabrik.<\/p>\n
M\u00f6tte patienter med SLE<\/p>\n
Efter doktorsexamen b\u00f6rjade Lars R\u00f6nnblom jobba kliniskt. Som l\u00e4kare kom han i kontakt med cancerpatienter som hade behandlats med interferon och flera av dem hade drabbats av autoimmuna eller reumatiska sjukdomar.<\/p>\n
Bland de mer dramatiska patientfallen var en ung kvinna som hade en spridd cancer i buken. Efter behandlingen fick hon SLE, samtidigt som tum\u00f6ren f\u00f6rsvann.<\/p>\n
\u2013 N\u00e4r jag s\u00e5g det t\u00e4nkte jag att jag m\u00e5ste ju se hur det \u00e4r med de vanliga patienterna p\u00e5 reumatologmottagningen som spontant har f\u00e5tt SLE, s\u00e4ger Lars R\u00f6nnblom.<\/p>\n
\u00c5r 1995 hade han n\u00e4mligen b\u00f6rjat som reumatolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.<\/p>\n
Det visade sig att patienterna med SLE hade kraftigt aktiverat interferon i kroppens celler \u2013 och dessutom var det samma celler som Lars R\u00f6nnblom hade beskrivit i sin avhandling.<\/p>\n
Stimulerade produktionen<\/p>\n
Genom experiment kunde forskarna visa att SLE-patienterna hade kroppsegna molekyler som stimulerade produktionen av interferon. Cellerna vandrade ut i v\u00e4vnaderna och producerade en massa interferon som drev sjukdomsprocessen.<\/p>\n
\u2013 Vi kunde visa vilka molekyler som var inblandade och hur det fungerade. Fast det var n\u00e4stan om\u00f6jligt att f\u00e5 forskningsresultaten publicerade, f\u00f6r att ingen trodde riktigt p\u00e5 det, s\u00e4ger Lars R\u00f6nnblom.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"SLE \u00e4r en autoimmun sjukdom som cirka 7 000 personer i Sverige lever med \u2013 m\u00e5nga av dem…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":43540,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-43539","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43539","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=43539"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43539\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/43540"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=43539"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=43539"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=43539"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}