{"id":438833,"date":"2026-10-30T07:53:40","date_gmt":"2026-10-30T07:53:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/438833\/"},"modified":"2026-10-30T07:53:40","modified_gmt":"2026-10-30T07:53:40","slug":"2026-ed138-mojlig-dvargplanet-bortom-pluto","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/438833\/","title":{"rendered":"2026 ED138 \u2013 m\u00f6jlig dv\u00e4rgplanet bortom Pluto"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\">En tidigare ok\u00e4nd himlakropp l\u00e5ngt bortom Neptunus kan vara en av de st\u00f6rre dv\u00e4rgplanetkandidaterna i solsystemets yttre delar. Objektet, som f\u00e5tt beteckningen 2026 ED138, har identifierats i bilder fr\u00e5n Rubinobservatoriet. Men forskarna vet \u00e4nnu inte hur stort det \u00e4r \u2013 och d\u00e4rmed inte heller om det verkligen \u00e4r en dv\u00e4rgplanet.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Uppt\u00e4ckten <a href=\"https:\/\/rubinobservatory.org\/news\/rubin-first-dwarf-planet-candidate\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">offentliggjordes av Vera C. Rubin-observatoriet<\/a> den 27 oktober 2026. Det \u00e4r observatoriets f\u00f6rsta identifierade dv\u00e4rgplanetkandidat och ett exempel p\u00e5 hur nya metoder kan avsl\u00f6ja himlakroppar som tidigare varit sv\u00e5ra att uppt\u00e4cka.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">2026 ED138 befinner sig omkring 6,9 miljarder kilometer fr\u00e5n solen, motsvarande 46 g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan jorden och solen. Det \u00e4r l\u00e4ngre bort \u00e4n Plutos genomsnittliga avst\u00e5nd, \u00e4ven om de b\u00e5da himlakropparnas banor delvis \u00f6verlappar sett till avst\u00e5ndet fr\u00e5n solen.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Enligt de prelimin\u00e4ra ber\u00e4kningarna tar det ungef\u00e4r 280 jord\u00e5r f\u00f6r objektet att fullborda ett varv runt solen.<\/p>\n<p>Kan vara upp till 1 500 kilometer stort<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det som g\u00f6r 2026 ED138 s\u00e4rskilt intressant \u00e4r dess m\u00f6jliga storlek.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Forskarna uppskattar att diametern ligger n\u00e5gonstans mellan 600 och 1 500 kilometer. Det \u00e4r ett stort intervall, men \u00e4ven den l\u00e4gre uppskattningen inneb\u00e4r att det handlar om en betydande himlakropp i solsystemets yttre delar.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Som j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4r Pluto ungef\u00e4r 2 380 kilometer i diameter.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Varf\u00f6r \u00e4r d\u00e5 os\u00e4kerheten s\u00e5 stor?<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Svaret handlar om hur astronomer m\u00e4ter avl\u00e4gsna objekt. Forskarna kan registrera hur mycket solljus en himlakropp reflekterar, men ljusstyrkan avsl\u00f6jar inte direkt hur stor den \u00e4r.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En relativt liten kropp t\u00e4ckt av ljus, reflekterande is kan se lika ljusstark ut som en betydligt st\u00f6rre kropp med m\u00f6rk yta.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Om forskarna antar att 2026 ED138 reflekterar tio procent av det infallande solljuset blir den uppskattade diametern omkring 970 kilometer. Men eftersom ytans egenskaper \u00e4nnu \u00e4r ok\u00e4nda g\u00e5r det inte att fastst\u00e4lla storleken med n\u00e5gon st\u00f6rre precision.<\/p>\n<p>Uppt\u00e4ckten gjordes i flera m\u00e5nader gamla bilder<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En s\u00e4rskilt intressant detalj \u00e4r att objektet inte uppt\u00e4cktes genom en ny observation i oktober.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rubinobservatoriets teleskop fotograferade omr\u00e5det redan mellan den 4 mars och den 11 juli 2026. Under den perioden registrerades objektet vid 30 tillf\u00e4llen f\u00f6rdelade \u00f6ver 20 n\u00e4tter.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rst den 13 oktober kunde astrofysikern Matthew Holman identifiera den tidigare ok\u00e4nda himlakroppen genom att analysera materialet med s\u00e4rskilt utvecklad programvara.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ytterligare granskningar visade sedan att objektet \u00e4ven gick att hitta i \u00e4ldre arkivbilder fr\u00e5n 2016.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det inneb\u00e4r att 2026 ED138 funnits i astronomernas observationsmaterial i flera \u00e5r utan att ha blivit identifierat som ett eget objekt.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En f\u00f6rklaring \u00e4r dess position framf\u00f6r ett omr\u00e5de av himlen som \u00e4r mycket rikt p\u00e5 stj\u00e4rnor. Mot en s\u00e5dan bakgrund \u00e4r det sv\u00e5rt att urskilja en svag ljuspunkt som l\u00e5ngsamt f\u00f6rflyttar sig mellan observationerna.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rubinobservatoriets upprepade fotograferingar g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r forskarna att j\u00e4mf\u00f6ra bilder och uppt\u00e4cka just s\u00e5dana r\u00f6relser.<\/p>\n<p>Vad kr\u00e4vs f\u00f6r att bli en dv\u00e4rgplanet?<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Att en himlakropp \u00e4r stor och kretsar kring solen betyder inte automatiskt att den klassificeras som en dv\u00e4rgplanet.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Enligt <a href=\"https:\/\/www.iau.org\/IAU\/Iau\/News\/PR2006\/iau-2006-general-assembly-resolution-votes.aspx\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Internationella astronomiska unionens definition<\/a> ska en dv\u00e4rgplanet bland annat vara tillr\u00e4ckligt massiv f\u00f6r att den egna gravitationen ska ge den en n\u00e4stan rund form. Den ska kretsa kring solen, inte vara en m\u00e5ne och inte ha rensat sitt banomr\u00e5de fr\u00e5n andra himlakroppar.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r 2026 ED138 \u00e5terst\u00e5r framf\u00f6r allt att unders\u00f6ka om objektet \u00e4r tillr\u00e4ckligt stort och har de fysikaliska egenskaper som kr\u00e4vs f\u00f6r en s\u00e5dan form.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I dag finns fem officiellt erk\u00e4nda dv\u00e4rgplaneter: Pluto, Ceres, Eris, Haumea och Makemake.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det nya fyndet kan bli ytterligare en, men n\u00e5gon s\u00e5dan klassificering har \u00e4nnu inte gjorts.<\/p>\n<p>Nya m\u00e4tningar kan avsl\u00f6ja storleken<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r att komma vidare beh\u00f6ver astronomerna samla mer information om 2026 ED138.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Observationer i infrar\u00f6tt ljus kan hj\u00e4lpa forskarna att avg\u00f6ra hur stor kroppen \u00e4r och hur mycket solljus dess yta reflekterar. Genom att f\u00f6lja f\u00f6r\u00e4ndringar i ljusstyrkan kan de ocks\u00e5 unders\u00f6ka hur objektet roterar.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En annan m\u00f6jlig metod \u00e4r att observera n\u00e4r himlakroppen passerar framf\u00f6r en avl\u00e4gsen stj\u00e4rna. En s\u00e5dan passage, en s\u00e5 kallad stj\u00e4rnockultation, kan ge betydligt mer precisa uppgifter om objektets storlek och form.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Uppt\u00e4ckten har ocks\u00e5 ett bredare vetenskapligt v\u00e4rde. Genom att unders\u00f6ka omloppsbanor hos avl\u00e4gsna himlakroppar kan astronomerna f\u00e5 fler ledtr\u00e5dar om hur solsystemets yttre delar utvecklades och hur Neptunus gravitation har p\u00e5verkat mindre objekt.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">2026 ED138 \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r intressant \u00e4ven om det till slut visar sig vara f\u00f6r litet f\u00f6r att r\u00e4knas som en dv\u00e4rgplanet.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fyndet visar framf\u00f6r allt hur mycket som fortfarande kan finnas ouppt\u00e4ckt l\u00e5ngt bortom de \u00e5tta planeterna \u2013 och hur viktiga nya teleskop och analyser av \u00e4ldre observationer \u00e4r f\u00f6r att kartl\u00e4gga solsystemet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En tidigare ok\u00e4nd himlakropp l\u00e5ngt bortom Neptunus kan vara en av de st\u00f6rre dv\u00e4rgplanetkandidaterna i solsystemets yttre delar.&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":438834,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[66],"tags":[54699,54700,46516,54701,80,78,79,34,7675,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":["post-438833","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-vetenskap-och-teknik","tag-2026-ed138","tag-dvargplanet","tag-pluto","tag-rubinobservatoriet","tag-science","tag-science-and-technology","tag-scienceandtechnology","tag-se","tag-solsystemet","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-technology","tag-teknik","tag-vetenskap","tag-vetenskapteknik"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117528782972641801","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/438833","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=438833"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/438833\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/438834"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=438833"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=438833"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=438833"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}