{"id":439725,"date":"2026-10-31T02:22:33","date_gmt":"2026-10-31T02:22:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/439725\/"},"modified":"2026-10-31T02:22:33","modified_gmt":"2026-10-31T02:22:33","slug":"rubinobservatoriet-hittade-en-mojlig-sjatte-dvargplanet-upp-till-1-500-km-bred-martin-cid-magazine-sv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/439725\/","title":{"rendered":"Rubinobservatoriet hittade en m\u00f6jlig sj\u00e4tte dv\u00e4rgplanet, upp till 1 500 km bred \u2013 Martin Cid Magazine SV"},"content":{"rendered":"<p>Vera C. Rubin Observatory har uppt\u00e4ckt en isig v\u00e4rld bortom Pluto som kan vara tillr\u00e4ckligt stor f\u00f6r att r\u00e4knas som en dv\u00e4rgplanet. De f\u00f6rsta uppskattningarna placerar dess diameter n\u00e5gonstans mellan 600 och 1\u00a0500 kilometer, vilket skulle g\u00f6ra den till en av de st\u00f6rsta himlakropparna som n\u00e5gonsin uppt\u00e4ckts bortom Neptunus.<\/p>\n<p>Om den klarar de \u00e5terst\u00e5ende testerna skulle solsystemet f\u00e5 en sj\u00e4tte erk\u00e4nd dv\u00e4rgplanet, vid sidan av Pluto, Eris, Haumea, Makemake och Ceres. Fyndet visar ocks\u00e5 vad Rubin byggdes f\u00f6r. Objektet hade funnits mitt framf\u00f6r \u00f6gonen i \u00e5ratal, f\u00f6rlorat i en m\u00e4ngd stj\u00e4rnor, tills programvara som konstruerats f\u00f6r att hitta svaga r\u00f6rliga punkter plockade ut det.<\/p>\n<p>Objektet har den provisoriska beteckningen 2026 ED138, och Internationella astronomiska unionens Minor Planet Center offentliggjorde fyndet. Dess uppt\u00e4ckare, Matthew Holman vid Harvard &amp; Smithsonian Center for Astrophysics, presenterade det tillsammans med Mario Juri\u0107 vid University of Washington, som leder Rubins forskning om solsystemet, vid American Astronomical Society\u2019s Division for Planetary Sciences \u00e5rliga m\u00f6te i Spokane i Washington.<\/p>\n<p>\u201dMin f\u00f6rsta reaktion var en blandning av upphetsning och misstro\u201d, sade Holman. \u201dObjekt som detta \u00e4r mycket s\u00e4llsynta, s\u00e5 jag b\u00f6rjade genast kontrollera om jag eller koden hade gjort n\u00e5got fel.\u201d<\/p>\n<p>Juri\u0107 satte fyndet i ett generationsperspektiv. \u201dAtt hitta ett s\u00e5 h\u00e4r stort objekt, omkring 1\u00a0000 kilometer i diameter, \u00e4r n\u00e5got som kanske h\u00e4nder en g\u00e5ng per generation\u201d, sade han till GeekWire. \u201dDet \u00e4r det st\u00f6rsta transneptunska objekt som har hittats p\u00e5 omkring 20 \u00e5r, och Rubin uppt\u00e4ckte det medan vi fortfarande tog teleskopet i drift.\u201d<\/p>\n<p>S\u00e5 plockade Rubin ut en l\u00e5ngsam punkt ur en m\u00e4ngd stj\u00e4rnor<\/p>\n<p>Objekt bortom Neptunus r\u00f6r sig s\u00e5 l\u00e5ngsamt \u00f6ver himlen att en enskild bild inte kan skilja dem fr\u00e5n stj\u00e4rnor. Holman hittade ED138 genom att k\u00f6ra Rubin-data genom s\u00f6kkod som han skrivit tillsammans med sin kollega Kevin Napier vid Center for Astrophysics. Koden j\u00e4mf\u00f6r miljarder registreringar av r\u00f6rliga ljuspunkter och kopplar ihop dem som tillh\u00f6r samma objekt fr\u00e5n natt till natt.<\/p>\n<p>N\u00e4r ED138 stack ut genom sin ljusstyrka och sitt avst\u00e5nd gick Juri\u0107 tillbaka genom Rubins kataloger och bilder och hittade ytterligare 20 observationer. Totalt hade Rubins Simonyi Survey Telescope i Chile registrerat objektet 30 g\u00e5nger under 20 n\u00e4tter. Asteroid Institute\u2019s ADAM Precovery service hittade sedan objektet i arkivbilder fr\u00e5n Dark Energy Camera p\u00e5 Victor M. Blanco 4-metre telescope vid Cerro Tololo, vilket f\u00f6rl\u00e4ngde observationshistoriken omkring ett decennium bak\u00e5t i tiden.<\/p>\n<p>Varf\u00f6r uppt\u00e4ckte ingen det tidigare? ED138 ligger n\u00e4ra Vintergatans plan, en remsa av himlen fylld med miljontals stj\u00e4rnor d\u00e4r ett svagt, l\u00e5ngsamt objekt l\u00e4tt f\u00f6rsvinner bland bakgrundsk\u00e4llorna. Rubin avbildar hela den s\u00f6dra himlen g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, och dess programvara sorterar igenom miljontals till miljarder ljuspunkter, s\u00e5 en punkt som f\u00f6rflyttar sig mot den bakgrunden avsl\u00f6jar sig till slut. Juri\u0107 sade att teamet nu kan blicka bak\u00e5t s\u00e5v\u00e4l som fram\u00e5t: \u201dn\u00e4r vi har identifierat ett nytt objekt kan vi s\u00f6ka m\u00e5nader, och ibland till och med \u00e5rtionden, bak\u00e5t och hitta det i bilder d\u00e4r ingen visste att man skulle leta.\u201d<\/p>\n<p>Var den kretsar<\/p>\n<p>ED138 befinner sig nu omkring 46 astronomiska enheter fr\u00e5n solen, ungef\u00e4r 6,9 miljarder kilometer, eller 46 g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan jorden och solen. Solljuset beh\u00f6ver mer \u00e4n sex timmar f\u00f6r att n\u00e5 dit. Plutos genomsnittliga avst\u00e5nd \u00e4r 40 astronomiska enheter.<\/p>\n<p>En prelimin\u00e4r omloppsbana fr\u00e5n NASA:s Jet Propulsion Laboratory anger ED138:s genomsnittliga avst\u00e5nd till omkring 43 astronomiska enheter, med variationer mellan ungef\u00e4r 37 och 49. P\u00e5 det avst\u00e5ndet tar ett varv runt solen omkring 280 \u00e5r. Dess bana kommer aldrig innanf\u00f6r Neptunus bana, som ligger p\u00e5 omkring 30 astronomiska enheter.<\/p>\n<p>Omloppsbanan lutar n\u00e4stan 25 grader i f\u00f6rh\u00e5llande till planeternas plan. Den lutningen g\u00f6r ED138 till vad astronomer kallar ett hett klassiskt objekt, och den antyder att Neptunus gravitation n\u00e5gon g\u00e5ng i solsystemets historia knuffade bort objektet fr\u00e5n dess ursprungliga bana.<\/p>\n<p>Hur stort \u00e4r det egentligen?<\/p>\n<p>Ingen har m\u00e4tt ED138:s storlek. Teamet har ber\u00e4knat den utifr\u00e5n tre faktorer: dess avst\u00e5nd, hur ljust det ser ut och en uppskattning av hur mycket ljus ytan reflekterar. Den sista faktorn st\u00e5r f\u00f6r merparten av os\u00e4kerheten. En m\u00f6rk yta m\u00e5ste vara stor f\u00f6r att lysa lika starkt som ED138 g\u00f6r, medan ny, reflekterande is skulle beh\u00f6va betydligt mindre yta. D\u00e4rf\u00f6r str\u00e4cker sig uppskattningen fr\u00e5n 600 till 1\u00a0500 kilometer.<\/p>\n<p>De tv\u00e5 \u00e4ndarna av intervallet beskriver ganska olika v\u00e4rldar. Med en diameter p\u00e5 600 kilometer skulle ED138 vara mindre \u00e4n Ceres, dv\u00e4rgplaneten i asteroidb\u00e4ltet, som m\u00e4ter omkring 950 kilometer. Vid 1\u00a0500 kilometer skulle den m\u00e4ta sig med Makemake, som \u00e4r omkring 1\u00a0430 kilometer, och Haumea, som \u00e4r omkring 1\u00a0540 kilometer. Juri\u0107s arbetsv\u00e4rde p\u00e5 ungef\u00e4r 1\u00a0000 kilometer placerar den i samma klass som Quaoar, som har en diameter p\u00e5 omkring 1\u00a0100 kilometer. Pluto och Eris, med omkring 2\u00a0380 respektive 2\u00a0330 kilometer, ligger fortfarande klart f\u00f6re.<\/p>\n<p>J\u00e4mf\u00f6relsen med \u201dst\u00f6rst p\u00e5 omkring 20 \u00e5r\u201d h\u00e5ller ocks\u00e5. Gonggong, med en diameter p\u00e5 omkring 1\u00a0230 kilometer, uppt\u00e4cktes 2007. De flesta av de stora namnen d\u00e4r ute, d\u00e4ribland Quaoar, Sedna, Haumea, Orcus, Makemake och Eris, uppt\u00e4cktes mellan 2002 och 2005.<\/p>\n<p>Vad fyndet inte avg\u00f6r<\/p>\n<p>ED138 \u00e4r en kandidat till dv\u00e4rgplanet, inte en dv\u00e4rgplanet. Enligt den definition som Internationella astronomiska unionen antog 2006 m\u00e5ste en dv\u00e4rgplanet kretsa kring solen och ha tillr\u00e4cklig gravitation f\u00f6r att dra ihop sig till en rund form, ett tillst\u00e5nd som kallas hydrostatisk j\u00e4mvikt, utan att ha rensat sitt omloppsomr\u00e5de. Isiga kroppar i den storlek som uppskattas f\u00f6r ED138 f\u00f6rv\u00e4ntas vara runda, men ingen har \u00e4nnu visat att just denna \u00e4r det.<\/p>\n<p>Dess massa \u00e4r ocks\u00e5 ok\u00e4nd. F\u00f6r en v\u00e4rld s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt bort v\u00e4ger astronomer den vanligtvis genom att m\u00e4ta omloppsbanan f\u00f6r en m\u00e5ne, och tillk\u00e4nnagivandet n\u00e4mner ingen s\u00e5dan. Sj\u00e4lva omloppsbanan \u00e4r fortfarande prelimin\u00e4r och kommer att f\u00f6rfinas n\u00e4r fler observationer tillkommer.<\/p>\n<p>\u00c4ven en rund ED138 kanske inte snabbt hamnar p\u00e5 den officiella listan. \u201dDen officiella listan har inte f\u00f6r\u00e4ndrats sedan 2008\u201d, sade Juri\u0107 till GeekWire och tillade att han inte var s\u00e4ker p\u00e5 om n\u00e5gon aktiv process granskar kandidater. Flera kroppar av liknande storlek, d\u00e4ribland Quaoar och Gonggong, behandlas allm\u00e4nt som dv\u00e4rgplaneter i forskningsartiklar men st\u00e5r fortfarande utanf\u00f6r unionens lista \u00f6ver fem.<\/p>\n<p>Vanliga fr\u00e5gor om 2026 ED138<\/p>\n<p><strong>Vad \u00e4r 2026 ED138?<\/strong><\/p>\n<p>Det \u00e4r ett isigt objekt som kretsar kring solen bortom Neptunus, f\u00f6r n\u00e4rvarande omkring 46 g\u00e5nger l\u00e4ngre fr\u00e5n solen \u00e4n jorden. Vera C. Rubin Observatory uppt\u00e4ckte det, och med en uppskattad diameter p\u00e5 600 till 1\u00a0500 kilometer \u00e4r det ett av de st\u00f6rsta k\u00e4nda transneptunska objekten.<\/p>\n<p><strong>\u00c4r 2026 ED138 en dv\u00e4rgplanet?<\/strong><\/p>\n<p>Inte officiellt. Det \u00e4r en kandidat. F\u00f6r att kvalificera sig m\u00e5ste det visas att objektet \u00e4r runt, och det kr\u00e4ver fortsatta observationer s\u00e5som stj\u00e4rnockultationer och termiska m\u00e4tningar. \u00c4ven d\u00e5 skulle Internationella astronomiska unionen beh\u00f6va l\u00e4gga till det p\u00e5 sin lista.<\/p>\n<p><strong>Hur m\u00e5nga dv\u00e4rgplaneter finns det?<\/strong><\/p>\n<p>Internationella astronomiska unionen erk\u00e4nner fem: Ceres i asteroidb\u00e4ltet samt Pluto, Eris, Haumea och Makemake bortom Neptunus. Astronomer anser att flera andra stora kroppar, s\u00e5som Quaoar, Gonggong och Sedna, sannolikt \u00e4r dv\u00e4rgplaneter, men de finns inte p\u00e5 den officiella listan.<\/p>\n<p><strong>Hur hittade Rubin Observatory objektet?<\/strong><\/p>\n<p>Programvara skriven av Matthew Holman och Kevin Napier kopplade samman upprepade registreringar av samma svaga r\u00f6rliga punkt i Rubins bilder. Ytterligare s\u00f6kningar gav 30 Rubin-observationer och \u00e4ldre bilder fr\u00e5n Dark Energy Camera som f\u00f6rl\u00e4nger dess sp\u00e5r omkring ett decennium bak\u00e5t i tiden.<\/p>\n<p>Vad h\u00e4nder h\u00e4rn\u00e4st<\/p>\n<p>Holman hittade ED138 p\u00e5 kv\u00e4llen den 13 oktober 2026, i data som Rubin hade samlat in mellan den 4 mars och den 11 juli, och Minor Planet Center offentliggjorde fyndet den 27 oktober. Arkivbilder g\u00e5r tillbaka till 2016. Rubins tio\u00e5riga Legacy Survey of Space and Time inleddes formellt i juni 2026. I april, innan unders\u00f6kningen startade, hade teamet redan skickat in mer \u00e4n 11\u00a0000 nya asteroider till Minor Planet Center, d\u00e4ribland ungef\u00e4r 380 nya transneptunska objekt.<\/p>\n<p>N\u00e4sta uppgift \u00e4r att bevisa att ED138 \u00e4r rund. Juri\u0107 sade till GeekWire att den mest direkta v\u00e4gen \u00e4r en stj\u00e4rnockultation, \u00f6gonblicket d\u00e5 objektet passerar framf\u00f6r en bakgrundsstj\u00e4rna och kortvarigt blockerar dess ljus, och att chanserna att f\u00e5nga en s\u00e5dan \u00e4r goda \u201dmed tanke p\u00e5 att det befinner sig i ett t\u00e4tt stj\u00e4rnf\u00e4lt\u201d. Termiska m\u00e4tningar, modellering och ljuskurvor skulle f\u00f6lja, och infrar\u00f6da observationer beh\u00f6vs f\u00f6r att begr\u00e4nsa storleken. Samma ockultationsteknik gav Eris dess exakta storlek, och nu n\u00e4r ED138:s bana \u00e4r k\u00e4nd kan observat\u00f6rer var som helst planera f\u00f6r den. Allm\u00e4nheten kan f\u00f6lja objektets bana i Rubins Orbitviewer-app.<\/p>\n<p>\u201dOm ED138 bekr\u00e4ftas som en dv\u00e4rgplanet skulle den ansluta sig till en mycket liten familj av v\u00e4rldar\u201d, sade Holman. \u201dRubin kommer att avbilda hela den s\u00f6dra himlen om och om igen under tio \u00e5r, s\u00e5 alla andra som g\u00f6mmer sig p\u00e5 de platser som tidigare kartl\u00e4ggningar hoppade \u00f6ver \u00e4r nu inom r\u00e4ckh\u00e5ll.\u201d<\/p>\n<p class=\"mcm-tags\">Taggar: <a class=\"mcm-tag\" href=\"https:\/\/sv.martincid.com\/tag\/astronomy-sv\/\" rel=\"tag nofollow noopener\" target=\"_blank\">astronomi<\/a>, <a class=\"mcm-tag\" href=\"https:\/\/sv.martincid.com\/tag\/pluto-sv\/\" rel=\"tag nofollow noopener\" target=\"_blank\">Pluto<\/a>, <a class=\"mcm-tag\" href=\"https:\/\/sv.martincid.com\/tag\/solsystemet-sv\/\" rel=\"tag nofollow noopener\" target=\"_blank\">solsystemet<\/a>, <a class=\"mcm-tag\" href=\"https:\/\/sv.martincid.com\/tag\/transneptunska-objekt-sv\/\" rel=\"tag nofollow noopener\" target=\"_blank\">transneptunska objekt<\/a>, <a class=\"mcm-tag\" href=\"https:\/\/sv.martincid.com\/tag\/2026-ed138-sv\/\" rel=\"tag nofollow noopener\" target=\"_blank\">2026 ED138<\/a>, <a class=\"mcm-tag\" href=\"https:\/\/sv.martincid.com\/tag\/dvargplaneter-sv\/\" rel=\"tag nofollow noopener\" target=\"_blank\">dv\u00e4rgplaneter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vera C. Rubin Observatory har uppt\u00e4ckt en isig v\u00e4rld bortom Pluto som kan vara tillr\u00e4ckligt stor f\u00f6r att&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":439726,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[66],"tags":[54699,54757,36292,54760,46516,80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,54759,54758,83,82],"class_list":["post-439725","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-vetenskap-och-teknik","tag-2026-ed138","tag-dwarf-planet-candidate","tag-lsst","tag-minor-planet-center","tag-pluto","tag-science","tag-science-and-technology","tag-scienceandtechnology","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-technology","tag-teknik","tag-trans-neptunian-object","tag-vera-c-rubin-observatory","tag-vetenskap","tag-vetenskapteknik"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117533143569663249","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439725","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=439725"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439725\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/439726"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=439725"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=439725"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=439725"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}