\u201dTack. Att f\u00e5 detta pris \u00e4r en s\u00e5 underbar \u00e4ra! F\u00f6rel\u00e4sningen var ocks\u00e5 ett fantastiskt tillf\u00e4lle att presentera min forskning med mer kontext \u00e4n jag vanligtvis kan g\u00f6ra vid en vetenskaplig konferens.\u201d<\/p>\n
![\"Gita](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/image.JPG\"\/)
<\/p>\n
Foto: Alex Summerfield<\/p>\n
\u201dMin forskning i Australien bygger huvudsakligen p\u00e5 data fr\u00e5n Australian Longitudinal Study on Women\u2019s Health (ALSWH), som \u00e4r en nationell flaggskeppsstudie som har p\u00e5g\u00e5tt sedan 1996. Den inneh\u00e5ller regelbundna enk\u00e4tdata f\u00f6r mer \u00e4n 50 000 kvinnor i fyra \u00e5lderskohorter. Den \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4nkad till administrativa sjukv\u00e5rdsregister, till exempel sjukhusinl\u00e4ggningar och l\u00e4kemedelsf\u00f6rskrivningar. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ALSWH \u00e4r en s\u00e5 viktig och enast\u00e5ende forskningsresurs f\u00f6r att informera policy och praxis.\u201d<\/p>\n
\u201dVi har nu data fr\u00e5n kvinnor i \u00e5ldrarna 18 till \u00f6ver 90 \u00e5r. Kohorterna \u00f6verlappar delvis s\u00e5 vi kan inte bara se f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6ver \u00e5lder (till exempel vikt\u00f6kning under medel\u00e5ldern) utan \u00e4ven skillnader mellan kohorter vid samma \u00e5lder. Till exempel har omkring en tredjedel av kvinnorna som idag \u00e4r i tidiga 30-\u00e5rs\u00e5ldern fetma; i den tidigare kohorten s\u00e5g vi inte den f\u00f6rekomsten f\u00f6rr\u00e4n kvinnorna var i mitten av 40-\u00e5rs\u00e5ldern. \u00c4ven f\u00f6r den kohorten var f\u00f6rekomsten mycket h\u00f6gre \u00e4n i n\u00e4sta \u00e4ldre kohort. Att visuellt se denna oroande trend, ist\u00e4llet f\u00f6r att bara l\u00e4sa statistik, kan verkligen hj\u00e4lpa beslutsfattare att f\u00f6rst\u00e5 konsekvenserna f\u00f6r \u00f6kat v\u00e5rdbehov och f\u00f6r risker f\u00f6r kroniska sjukdomar i framtiden. Denna typ av evidens \u00e4r viktig inte bara f\u00f6r Australien, utan \u00e4ven internationellt d\u00e5 vi ser samma allm\u00e4nna trender i m\u00e5nga l\u00e4nder.\u201d<\/p>\n
\u201dEtt mer positivt exempel med internationell relevans \u00e4r minskningen av antalet nuvarande r\u00f6kare bland australiska kvinnor, b\u00e5de med \u00e5lder och mellan kohorter. Det finns vissa indikationer p\u00e5 att denna minskning motsvarar specifika policys i Australien f\u00f6r att minska r\u00f6kning, till exempel anv\u00e4ndningen av neutrala cigarettpaket. Andra l\u00e4nder kan ta h\u00e4nsyn till denna evidens n\u00e4r de utvecklar sina egna h\u00e4lsopolitiska initiativ p\u00e5 detta omr\u00e5de.\u201d<\/p>\n
Du leder ett omfattande internationellt samarbetsprojekt om j\u00e4mf\u00f6relser av kvinnors h\u00e4lsa mellan l\u00e4nder, InterLACE. Vad ser du som det st\u00f6rsta merv\u00e4rdet av detta internationella samarbete och vilka resultat fr\u00e5n InterLACE har varit mest betydelsefulla f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra praxis eller policy?<\/strong><\/p>\n \u201dJag startade InterLACE f\u00f6r att hantera n\u00e5gra av de nyckelproblem jag s\u00e5g med befintliga studier. Anledningen till att InterLACE \u00e4r ett s\u00e5 kraftfullt samarbete \u00e4r att vi kombinerar individdata fr\u00e5n m\u00e5nga olika studier \u2013 vi har nu individdata fr\u00e5n 1,2 miljoner kvinnor fr\u00e5n 35 studier i 19 l\u00e4nder. InterLACE ger den skala och omfattning som kr\u00e4vs f\u00f6r att unders\u00f6ka \u00e4mnen och generera robust evidens som inte \u00e4r m\u00f6jlig i en enskild studie. Till exempel, om man ser samma resultat i olika etniska grupper, \u00e4r det sannolikt en gemensam biologisk mekanism som verkar. Alternativt, om ett land skiljer sig \u00e5t, kan det bero p\u00e5 en specifik policy. Sammantaget v\u00e4ger resultaten mycket tyngre f\u00f6r professionella och internationella organisationer, som WHO, \u00e4n en studie fr\u00e5n ett enskilt land.\u201d<\/p>\n \u201dEtt av de b\u00e4sta exemplen \u00e4r v\u00e5rt arbete om prim\u00e4r ovarialsvikt (POI) och tidig menopaus. Det \u00e4r vanligtvis utmanande att g\u00f6ra epidemiologisk forskning p\u00e5 de 1\u20132 % av kvinnorna med POI, d\u00e4r menopaus intr\u00e4ffar f\u00f6re 40 \u00e5rs \u00e5lder. Med InterLACE har vi tillr\u00e4ckligt med data f\u00f6r att visa att tidig menark (f\u00f6rsta menstruation, red. anm.), nulliparitet (en medicinsk term som beskriver en kvinna som aldrig har f\u00f6tt barn, red. anm.) samt en historia av infertilitet eller upprepade graviditetsf\u00f6rluster alla \u00e4r riskfaktorer f\u00f6r POI och tidig menopaus, vilka i sin tur b\u00e5da \u00e4r kopplade till \u00f6kad risk f\u00f6r hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom, osteoporos och multimorbiditet. Dessa resultat var de f\u00f6rsta som avsl\u00f6jade robust evidens kring POI och tidig menopaus. Det \u00e4r en l\u00e5ngsam process, men dessa resultat b\u00f6rjar nu \u00e5terspeglas i det \u00f6kade fokus som l\u00e4ggs p\u00e5 POI och tidig menopaus i kliniska riktlinjer (till exempel NICE i Storbritannien) och i positionsdokument (till exempel fr\u00e5n European Menopause and Andropause Society).\u201d<\/p>\n Ditt arbete med att utveckla metoder f\u00f6r livsloppsepidemiologi \u00e4r mycket v\u00e4lk\u00e4nt och du har \u00e4ven publicerat ett stort antal \u00f6versiktsartiklar, kapitel och redigerat en bok om livsloppsperspektiv p\u00e5 kvinnors h\u00e4lsa. Vilka \u00e4r de st\u00f6rsta f\u00f6rdelarna med detta perspektiv f\u00f6r att informera policy och f\u00f6rb\u00e4ttra kvinnors h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande? Kan du ge n\u00e5gra exempel?<\/strong><\/p>\n \u201dDe olika publikationerna har olika roller ut\u00f6ver forskningen. De vetenskapliga artiklarna utg\u00f6r evidensbasen, men vi har \u00e4ven \u00f6versikter eller kommentarer om deras implikationer i publikationer som \u00e4r specifikt riktade till kliniker. Boken ger en grundl\u00e4ggande text i \u00e4mnet f\u00f6r studenter och f\u00f6r dem som vill ha en mer omfattande bakgrund. En annan viktig form av output \u00e4r evidens\u00f6versikter som anv\u00e4nds som st\u00f6d i policyutveckling. I Australien har detta varit avg\u00f6rande f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att livsloppsperspektivet \u00e4r centralt i kvinnors h\u00e4lsostrategi b\u00e5de p\u00e5 nationell och delstatlig niv\u00e5.\u201d<\/p>\n Samskapande av forskning, erk\u00e4nnande av vikten av levda erfarenheter och interaktioner med anv\u00e4ndare och intressenter \u00e4r mycket viktigt f\u00f6r att hantera komplexa samh\u00e4llsfr\u00e5gor s\u00e5som kvinnors r\u00e4ttigheter, v\u00e5ld eller tillg\u00e5ng till effektiv v\u00e5rd. Vad \u00e4r din erfarenhet av att arbeta med olika akt\u00f6rer inom det specifika omr\u00e5det kvinnors och flickors h\u00e4lsa och vilka ser du som omedelbara forskningsprioriteringar inom omr\u00e5det kvinnors och flickors h\u00e4lsa i h\u00f6ginkomstl\u00e4nder respektive i medel- och l\u00e5ginkomstl\u00e4nder?<\/strong><\/p>\n \u201dDetta f\u00f6ljer p\u00e5 svaret ovan, d\u00e4r det \u00e4r avg\u00f6rande att vi engagerar oss med intressenter och samh\u00e4llet i varje steg. Det \u00e4r en \u00f6msesidig process d\u00e4r vi kan lyssna p\u00e5 deras perspektiv och det samarbetet inte bara informerar forskningsfr\u00e5gorna utan \u00e4ven utformar v\u00e5ra aktiviteter f\u00f6r kunskaps\u00f6verf\u00f6ring.\u201d<\/p>\n \u201dJag tror att den viktigaste prioriteringen i h\u00f6ginkomstl\u00e4nder \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla fullt deltagande av kvinnor fr\u00e5n olika bakgrunder eftersom dessa grupper ofta kan f\u00f6rbises i dataset, s\u00e4rskilt de som g\u00e5r flera decennier tillbaka. Vi b\u00f6rjar se betydande framsteg i InterLACE med den v\u00e4xande tillg\u00e5ngen till data fr\u00e5n l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder. Ett av de intressanta omr\u00e5dena som v\u00e4xer fram \u00e4r j\u00e4mf\u00f6relser av specifika samh\u00e4llen som lever i h\u00f6ginkomstl\u00e4nder, till exempel sydasiatiska kvinnor i Australien med kvinnor i Indien.\u201d<\/p>\n Din \u00f6ppna f\u00f6rel\u00e4sning vid Stockholms universitet var v\u00e4lbes\u00f6kt, med m\u00e5nga studenter och yngre forskare som deltog i diskussionerna. F\u00f6r studenter och yngre forskare som vill g\u00e5 in i detta specifika forskningsf\u00e4lt och bidra till att f\u00f6rb\u00e4ttra kvinnors h\u00e4lsa globalt, vilket \u00e4r ditt viktigaste r\u00e5d?<\/strong><\/p>\n \u201dJag tror att det viktigaste \u00e4r att utveckla ett eller tv\u00e5 specifika kompetensomr\u00e5den, det kan vara biostatistik, artikel\u00acskrivande eller organisatoriska och sociala f\u00e4rdigheter f\u00f6r samarbete och kunskaps\u00f6verf\u00f6ring. Kombinera sedan dessa med ett forsknings\u00e4mne som du brinner f\u00f6r och d\u00e4r du vill g\u00f6ra skillnad. Det inneb\u00e4r att du alltid kommer att sticka ut och ha n\u00e5got av v\u00e4rde och entusiasm att bidra med till ett team.\u201d<\/p>\n Vi har precis f\u00e5tt veta att du har tilldelats The Officer of the Order of Australia f\u00f6r din framst\u00e5ende tj\u00e4nst till Australien och m\u00e4nskligheten i stort. Kan du ber\u00e4tta mer om betydelsen av denna utm\u00e4rkelse och hur den kommer att hj\u00e4lpa dig att driva arbetet f\u00f6r kvinnors och flickors h\u00e4lsa och r\u00e4ttigheter fram\u00f6ver?<\/strong><\/p>\n \u201dDetta \u00e5r har varit v\u00e4ldigt speciellt. Utm\u00e4rkelsen i Australien \u00e4r ett underbart erk\u00e4nnande av det bredare samh\u00e4llet och ett kvitto p\u00e5 allt h\u00e5rt arbete. Det \u00e4r en v\u00e4lk\u00e4nd nationell hedersbetygelse och den ger en p\u00e5g\u00e5ende m\u00f6jlighet och ett inflytelserikt n\u00e4tverk f\u00f6r att lyfta fram v\u00e5r forskning.\u201d<\/p>\n Senast uppdaterad: 2 oktober 2025<\/p>\n Sidansvarig: Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsovetenskap<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"F\u00f6rra veckan bes\u00f6kte Gita Mishra AO, professor vid University of Queensland, Australien, Stockholm f\u00f6r att ta emot sin…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":45295,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-45294","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45294","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45294"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45294\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/45295"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45294"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=45294"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=45294"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}