![\"Portr\u00e4tt](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Zheng-Chang-foto-Gunilla-Sonnebring.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Zheng Chang.
Foto: Gunilla Sonnebring<\/p>\n
”En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken f\u00f6r kriminalitet genom att d\u00e4mpa aggressivt beteende.”<\/p>\n
Adhd-l\u00e4kemedel minskar risken f\u00f6r sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet. \u2013 En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken f\u00f6r kriminalitet genom att d\u00e4mpa aggressivt beteende, samt f\u00f6rb\u00e4ttrad uppm\u00e4rksamhet som kan minska risken f\u00f6r trafikolyckor genom att minska distraktioner, s\u00e4ger en av studiens f\u00f6rfattare, Zheng Chang, vid institutionen f\u00f6r medicinsk epidemiologi och biostatistik, i ett pressmeddelande<\/a>.<\/p>\n Adhd-l\u00e4kemedel g\u00f6r stor skillnad<\/p>\n Studien, som bygger p\u00e5 svenska nationella registerdata fr\u00e5n \u00e5ren 2007 till 2020, omfattar 148\u2009581 personer som nyligen f\u00e5tt diagnosen adhd.<\/p>\n De var mellan<\/strong> 6 och 64 \u00e5r gamla. Drygt h\u00e4lften b\u00f6rjade ta adhd-l\u00e4kemedel, oftast metylfenidat, som bland annat finns i l\u00e4kemedlen Concerta och Ritalin.<\/p>\n Forskarna s\u00e5g tydliga skillnader under de tv\u00e5 \u00e5r som personerna f\u00f6ljdes upp \u2013 beroende p\u00e5 om de behandlades med adhd-l\u00e4kemedel eller inte.<\/p>\n Minskar risken att d\u00f6mas f\u00f6r brott<\/p>\n Forskarna f\u00f6ljde personerna i studien genom flera stora svenska register. De m\u00e4tte sj\u00e4lvskadebeteende, sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k och sj\u00e4lvmord via v\u00e5rdkontakter och d\u00f6dsorsaksregistret, samt identifierade missbruk genom sjukv\u00e5rdsdiagnoser kopplade till alkohol- eller narkotikabruk. De registrerade \u00e4ven trafikolyckor och andra skador via h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden, och anv\u00e4nde belastningsregistret f\u00f6r att m\u00e4ta kriminalitet.<\/p>\n Personerna som behandlades <\/strong>med adhd-l\u00e4kemedel hade l\u00e4gre risk f\u00f6r flera allvarliga h\u00e4ndelser j\u00e4mf\u00f6rt med dem som inte medicinerades. De hade 17 procents l\u00e4gre risk f\u00f6r sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k, 15 procents l\u00e4gre risk f\u00f6r missbruk, 12 procents l\u00e4gre risk f\u00f6r trafikolyckor och 13 procents l\u00e4gre risk f\u00f6r att d\u00f6mas f\u00f6r brott.<\/p>\n Ger b\u00e4ttre effekt p\u00e5 riskpersoner<\/p>\n Effekten var s\u00e4rskilt tydlig hos personer med en tidigare historik av problem. Exempelvis minskade risken f\u00f6r missbruk och kriminalitet med 25 procent hos personer som \u00e5terkommande haft problem med det.<\/p>\n De allra flesta<\/strong> som b\u00f6rjade l\u00e4kemedelsbehandling fick centralstimulerande adhd-l\u00e4kemedel, som \u00e4r narkotikaklassade. Dessa l\u00e4kemedel visade ocks\u00e5 st\u00f6rst effekt. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt metylfenidat, som var det vanligaste l\u00e4kemedlet i studien.<\/p>\n Icke-centralstimulerande adhd-l\u00e4kemedel, som atomoxetin och guanfancin, hade\u00a0mindre tydliga effekter.<\/p>\n L\u00e4kemedelsbehandling\u00a0minskade risken<\/strong> f\u00f6r allvarliga h\u00e4ndelser i alla grupper \u2013 kvinnor, m\u00e4n, barn och vuxna. Men det varierade n\u00e5got beroende p\u00e5 k\u00f6n och \u00e5lder.<\/p>\n Skillnader mellan k\u00f6nen<\/p>\n Drygt 40 procent av personerna i studien var kvinnor. Resultaten visar att kvinnor tycks ha n\u00e5got st\u00f6rre nytta av behandlingen n\u00e4r det g\u00e4ller att minska risken f\u00f6r kriminalitet, m\u00e4tt utifr\u00e5n risken att d\u00f6mas f\u00f6r brott f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n Sett i f\u00f6rh\u00e5llande<\/strong> till hur vanligt det \u00e4r att beg\u00e5 brott inom respektive k\u00f6nsgrupp, s\u00e5 \u00e4r \u00f6kningen i risk st\u00f6rre hos kvinnor med adhd. Det betyder att adhd-diagnosen \u00f6kar risken f\u00f6r kriminalitet mer hos kvinnor \u00e4n hos m\u00e4n \u2013 relativt sett \u2013 \u00e4ven om det totala antalet brott \u00e4r h\u00f6gre bland m\u00e4n.<\/p>\n Forskarna anser att det \u00e4r en m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till att effekten p\u00e5 kriminalitet var tydligare hos kvinnorna.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller<\/strong> missbruk och andra negativa utfall forskarna m\u00e4tte var effekten likartad mellan k\u00f6nen.<\/p>\n Forskarna uppmanar till mer forskning om k\u00f6nsskillnader. Detta eftersom tidigare studier visar att kvinnor med adhd ofta f\u00e5r diagnos senare \u00e4n m\u00e4n, har en annan symtombild och i vissa fall underbehandlas.<\/p>\n Forskarna s\u00e5g ocks\u00e5<\/strong> att att vuxna med adhd tycktes ha st\u00f6rre nytta av l\u00e4kemedelsbehandling \u00e4n barn och unga, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller att minska missbruk och kriminalitet.<\/p>\n Studien \u00e4r den f\u00f6rsta i sitt slag<\/p>\n Studien har flera styrkor. Underlaget med patienter som f\u00e5r adhd-l\u00e4kemedel \u00e4r brett och representativt.<\/p>\n Forskarna \u00f6kade tillf\u00f6rlitligheten<\/strong> i resultaten genom att anv\u00e4nda en modern statistisk metod kallad \u201dtarget trial emulation\u201d. Det inneb\u00e4r att de med hj\u00e4lp av registerdata f\u00f6rs\u00f6ker efterlikna en klinisk l\u00e4kemedelsstudie \u2013 som om man hade lottat personer till att f\u00e5 eller inte f\u00e5 adhd-l\u00e4kemedel.<\/p>\n Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen effekten av adhd-l\u00e4kemedel p\u00e5 en bred patientgrupp studerats med den metoden.<\/p>\n Samtidigt lyfter forskarna<\/strong> flera begr\u00e4nsningar, som att data om andra behandlingar saknas och att resultaten fr\u00e4mst speglar svenska v\u00e5rdf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n Het debatt om adhd-l\u00e4kemedel<\/p>\n Studien kommer mitt i en intensiv debatt om den \u00f6kande anv\u00e4ndningen av adhd-l\u00e4kemedel i Sverige.<\/p>\n Som L\u00e4kemedelsv\u00e4rlden ber\u00e4ttat<\/a> <\/strong>har f\u00f6rskrivningen av adhd-l\u00e4kemedel \u00f6kat dramatiskt. N\u00e4stan 190 000 svenskar h\u00e4mtade ut adhd-l\u00e4kemed 2022.<\/p>\n
Det visar en<\/strong> ny stor registerstudie<\/a> fr\u00e5n Karolinska institutet och University of Southampton som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ under torsdagen.<\/p>\n