Byggsektorn bidrar till en betydande del av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen. Men n\u00e4r klimatdeklarationer g\u00f6rs f\u00f6r nya byggnader tas inte grundl\u00e4ggningen med.<\/p>\n
\u2013\u00a0<\/strong>Det \u00e4r bara byggnaden ovan mark som redovisas i klimatdeklarationen, trots att arbetet under mark \u00e4r betydande. I Sverige \u00e4r grundl\u00e4ggning s\u00e4rskilt viktig att ta med, d\u00e5 stora delar av landets befolkning bor och bygger p\u00e5 mjuka lerjordar som kr\u00e4ver omfattande geotekniska l\u00f6sningar, s\u00e4ger Christel Carlsson, forskningssamordnare f\u00f6r fysisk planering och byggbarhet, vid Statens geotekniska institut, SGI.<\/p>\n Hon \u00e4r medf\u00f6rfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften\u00a0Building Research & Information.<\/p>\n Studien bygger p\u00e5 en litteratur\u00f6versikt samt en fallstudie av byggnaden Citygate i G\u00f6teborg. P\u00e5 detta 36 v\u00e5ningar h\u00f6ga kontorshus har forskarna gjort en livscykelanalys (LCA) d\u00e4r \u00e4ven mark- och grundl\u00e4ggningsarbeten analyserades. N\u00e5got som \u00e4r ovanligt d\u00e5 LCA-studier ofta fokuserar p\u00e5 byggnaders stomme, material och drift. Syftet med studien var att fylla denna kunskapslucka.<\/p>\n St\u00e5l och betong st\u00f6rsta utsl\u00e4ppsk\u00e4llorna<\/p>\n Resultaten visar att st\u00e5lp\u00e5lar, betongp\u00e5lar och spontv\u00e4ggar, som anv\u00e4nds i grundl\u00e4ggning, \u00e4r de st\u00f6rsta k\u00e4llorna till utsl\u00e4pp. Eftersom b\u00e5de st\u00e5l och cement \u00e4r koldioxidintensiva f\u00e5r materialvalet en avg\u00f6rande roll f\u00f6r resultatet. Transporter och maskinarbeten d\u00e4remot har en mer begr\u00e4nsad p\u00e5verkan.<\/p>\n \u2013 Vi kan inte l\u00e4ngre bortse fr\u00e5n grundl\u00e4ggningsarbetens klimatp\u00e5verkan. Om vi vill n\u00e5 byggsektorns klimatm\u00e5l m\u00e5ste vi fundera p\u00e5 var vi placerar v\u00e5ra byggnader, men ocks\u00e5 utveckla mer h\u00e5llbara l\u00f6sningar f\u00f6r st\u00e5l- och betonganv\u00e4ndningen i marken, s\u00e4ger Christel Carlsson.<\/p>\n I artikeln pekar forskarna ut m\u00f6jliga v\u00e4gar f\u00f6r att minska klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n grundl\u00e4ggning. Bland annat att man i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning ska anv\u00e4nd \u00e5tervunnet st\u00e5l och klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong. De f\u00f6resl\u00e5r ocks\u00e5 nya konstruktionsl\u00f6sningar som kr\u00e4ver mindre material. Att nya metoder tas fram f\u00f6r att minska behovet av djupgrundl\u00e4ggning \u00e4r ocks\u00e5 en m\u00f6jlig v\u00e4g fram\u00e5t.<\/p>\n Kontaktperson: Vetenskaplig artikel:
<\/strong>Christel Carlsson, forskningssamordnare vid SGI, christel.carlsson@sgi.se<\/a>, tel: 040 – 35 67 78.<\/p>\n
<\/strong>Song, X., Carlsson, C., & Nguyen, D. (2025). Life cycle assessment of geotechnical works for high-rise building construction on soft clay in Sweden<\/a>.\u00a0Building Research & Information,\u00a053(6), 717\u2013733. https:\/\/doi.org\/10.1080\/09613218.2025.2487829<\/a><\/p>\n