{"id":47655,"date":"2025-10-05T08:58:14","date_gmt":"2025-10-05T08:58:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/47655\/"},"modified":"2025-10-05T08:58:14","modified_gmt":"2025-10-05T08:58:14","slug":"krigen-i-jugoslavien-ar-inte-avslutade-an","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/47655\/","title":{"rendered":"Krigen i Jugoslavien \u00e4r inte avslutade \u00e4n"},"content":{"rendered":"<p><strong>ESS\u00c4.<\/strong> \u201dNajgore je biti stranac u svome plemenu\u201d. Det v\u00e4rsta av allt \u00e4r att vara en fr\u00e4mling i sin egen stam.\u00a0<\/p>\n<p>En l\u00e5t av bandet Major, som kom 1990 om jag inte missminner mig. Unga m\u00e4n, som f\u00f6rs\u00f6kte undvika milit\u00e4rmobilisering och att smulas s\u00f6nder av kanonerna som f\u00f6rbereddes f\u00f6r det stundande kriget i Bosnien och Hercegovina, lyssnade p\u00e5 l\u00e5ten medan de g\u00f6mde sig hos sl\u00e4kt och v\u00e4nner. De kidnappades \u00e4nd\u00e5 av d\u00f6dens s\u00e4ndebud f\u00f6rkl\u00e4dda till politiker och krigsk\u00e5ta generaler, haffades in i det milit\u00e4ra maskineriet, dog f\u00f6r andras ideal, eller brist p\u00e5 ideal. Men l\u00e5ten har best\u00e5tt. Jag lyssnar krampaktigt p\u00e5 den varje g\u00e5ng jag vandrar hemstadens knubbiga gatstenar. Flyger tidskarusellen \u00f6ver utbr\u00e4nda f\u00e4lt och d\u00f6dade gatuhundar med p\u00e4lsar som p\u00e5minde om de tjocka mattor som grannarna tv\u00e4ttade p\u00e5 s\u00f6ndagar. P\u00e4lsar smutsiga av blod och lera onaturligt utstr\u00e4ckta \u00f6ver den heta asfalten, sommaren 1992.<\/p>\n<p>Allt vi har och \u00e4ger och allt det vi inte l\u00e4ngre \u00e4ger beror p\u00e5 ett nu trettio \u00e5r gammalt krig. Alla trauman trettio \u00e5r gamla. M\u00e5nga pojkar och flickor som \u00f6verlevt \u00e4r numera medel\u00e5lders vandrande martyrer, fr\u00e4mlingar i sina egna dr\u00f6mmar. Skuggor utan avtryck, darrande h\u00e4nder och flackande blickar, bara lojt och l\u00f6st f\u00f6rbundna med sin egen samtid som inte k\u00e4nner igen dem.<\/p>\n<p>I \u00e5r \u00e4r det trettio \u00e5r sedan krigen i Bosnien och <a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/tagg\/location\/kroatien\/\" class=\"\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Kroatien<\/a> avslutades. Kriget i Bosnien avslutades genom v\u00e4stmakternas ingripande efter folkmordet i Srebrenica, som f\u00f6rsatte landet i ett evigt eko av status quo, med ett Daytonavtal som cementerade de etniska uppdelningarna.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Sanjin Pejkovi\u0107 (mitten) som barn i hemstaden Jajce.<\/p>\n<p>Foto: PRIVAT<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Jajce, i nuvarande Republika Srpska, som det ser ut i dag.<\/p>\n<p>Foto: PRIVAT<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Avtalet satte visserligen stopp f\u00f6r kriget men landets konstitution och den politiska strukturen \u2013 som snarare liknar en Monty Python-sketch med inslag av apartheid \u00e4n en verklig politisk l\u00f6sning \u2013 har lett till att Bosnien befinner sig i ett inrikespolitiskt komatillst\u00e5nd. Patienten lever enbart tack vare konstgjord andning. De politiska eliterna p\u00e5 alla sidor njuter av den n\u00e4rmast kompletta uppdelningen utefter etniska skiljelinjer, vilka g\u00f6r att de kommer kunna styra obehindrat i ett par sekel om inget radikalt intr\u00e4ffar. De f\u00e5 som g\u00e5r och r\u00f6star, l\u00e4gger sina r\u00f6ster p\u00e5 \u201dde egna\u201d, eftersom n\u00e4stan allt l\u00e4ses genom en etniskt betingad optik.<\/p>\n<p>Jag inbillar mig att vi som inte bek\u00e4nner oss till n\u00e5gon av de tre etniska grupperna, vi som r\u00e4knas som \u201d\u00f6vriga\u201d, ser nyktrare p\u00e5 den allomfattande nationalismen som genomsyrar varenda samh\u00e4llssf\u00e4r. Eller s\u00e5 \u00e4r vi bara oanpassningsbara.<\/p>\n<p>De senaste \u00e5ren har jag mer frekvent f\u00f6rs\u00f6kt hitta ro i post-Jugoslavien. I Bosnien bes\u00f6ker jag hemstaden och barndomsv\u00e4nnerna, i Kroatien havet med sonen, i Serbien familj och v\u00e4nner, i Kosovo \u00e5ker jag p\u00e5 den b\u00e4sta filmfestivalen jag k\u00e4nner till.<\/p>\n<p>Sommaren 2025 var het i post-Jugoslavien.<\/p>\n<p>I Kroatien upptr\u00e4dde den enormt popul\u00e4ra <strong>Marko Perkovi\u0107 Thompson<\/strong> inf\u00f6r n\u00e4stan en halv miljon m\u00e4nniskor. Thompson, som har f\u00e5tt konserter f\u00f6rbjudna i flera europeiska l\u00e4nder, brukar fl\u00f6rta med ideologin och symboliken fr\u00e5n Kroatiens nazistst\u00f6dda Usta\u0161a-regering under andra v\u00e4rldskriget.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>En del av de n\u00e4ra 500 000 kroater som s\u00e5g Thompsons konsert i Zagreb i somras.<\/p>\n<p>Foto: PIXSELL \/ IGOR KRALJ\/PIXSELL\/SIPA USA SIPA USA<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>I b\u00f6rjan av l\u00e5ten \u201dBojna \u010cavoglave\u201d (&#8217;\u010cavoglave-bataljonen), ropade Thompson \u201dZa dom!\u201d (F\u00f6r fosterlandet!), varp\u00e5 publiken h\u00f6gljutt svarade \u201dSpremni!\u201d (Redo!), en h\u00e4lsning som representerar hatretorik och fascistisk ideologi. P\u00e5 konserten s\u00e5gs ocks\u00e5 fascistiska symboler i publiken. Den spektakul\u00e4ra kitschorgien inneh\u00f6ll \u00e4ven 1000 dr\u00f6nare som formade religi\u00f6sa symboler, en duva, landets flagga, samt ordet \u201dOluja\u201d (\u201dOperation storm\u201d) i himlen.\u00a0<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>\u201dOperation storm\u201d genomf\u00f6rdes 1995 och h\u00f6gtidligh\u00e5lls den 5 augusti varje \u00e5r som \u201dSegerns och fosterlandets tacks\u00e4gelsedag\u201d och \u201dDe kroatiska f\u00f6rsvararnas dag\u201d. Under \u201dOperation storm\u201d drev 200 000 kroatiska serber p\u00e5 flykt, byar br\u00e4ndes ner och \u00f6ver 1000 civila d\u00f6dades. I Kroatien \u00e4r \u201dStormen\u201d en r\u00e4ttf\u00e4rdig och heroisk f\u00f6rsvarsinsats. I Serbien en synonym f\u00f6r massflykt, \u00f6vergrepp och f\u00f6rst\u00f6relse.<\/p>\n<p>Thompsons konsert visar att fascistisk symbolik inte l\u00e4ngre ses som problematiska av mainstream eller politiska eliter. Det som under 1990-talet kunde diskuteras kritiskt \u2013 <strong>Franjo Tu\u0111mans <\/strong>arv, kriget och nationalismen \u2013 har i dag f\u00f6rvandlats till odelat positiva myter, inskrivna i landets kulturarv.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>Polisen har systematiskt anv\u00e4nt v\u00e5ld, t\u00e5rgas och \u00e4ven ljudvapen.<\/p><\/blockquote>\n<p>Man kan \u2013 om man \u00e4r lagd \u00e5t det h\u00e5llet \u2013 avf\u00e4rda fascismen och desavouera dem som ser kritiskt p\u00e5 utvecklingen; men man kan inte ignorera det v\u00e4xande v\u00e5ldet som huliganer och fascistiska grupper utf\u00f6r p\u00e5 kroatiska gator med j\u00e4mna mellanrum. N\u00e5gon dag efter Thompsons spelning misshandlades min v\u00e4n, en ansedd aktivist, intellektuell och redakt\u00f6r \u00e5t bland andra Dubravka Ugre\u0161i\u0107 n\u00e4r han protesterade mot att ett g\u00e4ng unga m\u00e4n lyssnade och sj\u00f6ng med i l\u00e5tar om att sk\u00e4ra halsarna av serber och muslimer.<\/p>\n<p>Serbien d\u00e5? Protesterna som inleddes h\u00f6sten 2024, efter takraset vid Novi Sads j\u00e4rnv\u00e4gsstation d\u00e4r 16 personer dog, har utvecklats till den st\u00f6rsta folkliga mobiliseringen sedan <strong>Milo\u0161evi\u0107s<\/strong> fall. Polisen har systematiskt anv\u00e4nt v\u00e5ld, t\u00e5rgas och \u00e4ven ljudvapen. Landets president <strong>Aleksandar Vu\u010di\u0107<\/strong> har avf\u00e4rdat demonstrationerna och beskrivit r\u00f6relsen som v\u00e5ldsam och styrd av utl\u00e4ndska krafter. Vu\u010di\u0107, i mitten p\u00e5 1990-talet radikalnationalistisk informationsminister i Milo\u0161evi\u0107s regering och \u00f6k\u00e4nd f\u00f6r att bland annat sagt att hundra muslimer kommer att avr\u00e4ttas f\u00f6r varje d\u00f6dad serb i krigets Bosnien, har klamrat sig fast vid makten, ocks\u00e5 han i \u00f6ver tre decennier.<\/p>\n<p>Serbien \u00e4r regionens st\u00f6rsta och viktigaste land. Samtidigt som den ultranationalistiska regeringen underbl\u00e5ser storserbisk retorik, s\u00e4ljer man ut landets naturtillg\u00e5ngar, hela bostadsomr\u00e5den och till\u00e5ter sig sj\u00e4lv att mer och mer likna en vasallstat.<\/p>\n<p>I Bosnien och Hercegovina \u00e4r juli en sorgem\u00e5nad. 1995, efter att Srebrenica hade fallit i h\u00e4nderna p\u00e5 bosnienserbiska styrkor, inleddes det planerade folkmordet. \u00d6ver 8000 m\u00e4nniskor d\u00f6dades; inte som en isolerad h\u00e4ndelse, utan som slutakt i en bredare kampanj av etnisk rensning under kriget. Massmord genomf\u00f6rdes p\u00e5 flera platser. M\u00e5nga offer saknas fortfarande. I Bosnien och Hercegovina, liksom i delar av regionen, f\u00f6rnekas och f\u00f6rvr\u00e4ngs fortfarande folkmordet, och glorifiering av d\u00f6mda krigsf\u00f6rbrytare \u00e4r fortfarande vanligt.<\/p>\n<blockquote><p>I Bosnien, Kosovo och Nordmakedonien har krigen och konflikterna f\u00f6rblivit oavslutade.<\/p><\/blockquote>\n<p>Krigen i det forna Jugoslavien \u00e4r helt enkelt inte \u00e4r avslutade, menar den kosovariske journalisten <strong>Veton Surroi<\/strong>. Jag m\u00f6ter honom under ett panelsamtal p\u00e5 filmfestivalen Dokufest i Prizren, Kosovo. Temat \u00e4r \u201dDealing with the past\u201d och vi har samlats f\u00f6r att diskutera det f\u00f6rflutnas inblandning i de s\u00e5 kallade f\u00f6rsoningsprocesserna i regionen.\u00a0<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>Surroi menar att det enda landet som lyckats avsluta sitt krig \u00e4r Kroatien, genom att anv\u00e4nda v\u00e5ld mot egna medborgare och f\u00f6rdriva dem till Serbien. I Bosnien, Kosovo och Nordmakedonien har krigen och konflikterna f\u00f6rblivit oavslutade. \u201dF\u00f6rsoning\u201d blir d\u00e4rmed en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. EU:s mantra om att marknadsekonomi och fritt infl\u00f6de av varor, tj\u00e4nster och kapital skulle f\u00f6ra m\u00e4nniskorna n\u00e4rmare varandra har inte fungerat.\u00a0<\/p>\n<p>Prizren \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt mitt andra hem. Hit kommer jag varje \u00e5r, v\u00e4ljer filmer till Dokufest och deltar i samtal som ofta handlar om politik, identitet, nationalism. Filmerna visas utomhus, b\u00f6ner fr\u00e5n de omgivande mosk\u00e9erna blandas s\u00f6ml\u00f6st med h\u00f6gljudd musik fr\u00e5n utest\u00e4llen, samtidigt som vi dricker \u00f6l och ser mer eller mindre ok\u00e4nda dokument\u00e4rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. Kullerstenar p\u00e5minner om min hemstad, doften av k\u00f6tt och rakija likas\u00e5.\u00a0<\/p>\n<p>Men \u00f6verallt vajar albanska flaggor, en viktig identit\u00e4r skiljelinje. Mina kompisars aktivistiska och humanistiska filmfestival \u00e4r tyv\u00e4rr inte en mainstreamf\u00f6reteelse i ett Kosovo som pr\u00e4glas av nationalism och fortsatt uppdelning mellan de serbiska enklaverna och resten av landet. \u00c4ven stora delar av Kosovos politiska och mediala offentlighet h\u00e4rstammar fr\u00e5n tiden f\u00f6re socialismens fall. Som i resten av landet har de ideologiska kavajerna bytts ut men metoderna har best\u00e5tt.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Sanjin Pejkovi\u0107 som barn. Han hittade det i ruinerna efter sin s\u00f6nderbombade skola, en kvart efter att den tr\u00e4ffats av en flygplansraket.<\/p>\n<p>Foto: PRIVAT<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Flaggor vajar \u00f6verallt i post-Jugoslavien. M\u00e5nga i Kosovo, fler i Serbien, lika m\u00e5nga i Kroatien, men kanske flest i den serbiska delen av Bosnien och Hercegovina. Jag vandrar runt i staden Banja Luka, Republika Srpskas mittpunkt, tillsammans med min partner. En skugga som \u00e4r jag i Banja Luka, i omr\u00e5det d\u00e4r jag v\u00e4xte upp och som mina sl\u00e4ktingar f\u00f6rdrevs fr\u00e5n.\u00a0<\/p>\n<p>\u00d6verallt serbiska flaggor, banala p\u00e5minnelser om vilka som \u00e4r v\u00e4lkomna tillbaka till staden och om vem som \u00e4ger det offentliga rummet. Bredvid huset d\u00e4r min gammelmoster <strong>Marina<\/strong> kastades nerf\u00f6r en trappa av en bosnienserbisk milit\u00e4r som stal hennes l\u00e4genhet, pryds f\u00f6nstren av otaliga organisationer knutna till Republika Srpskas politiska och milit\u00e4ra ledning.\u00a0<\/p>\n<p>N\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara hur jag som liten brukade sparka boll i husets tr\u00e4dg\u00e5rd och plocka k\u00f6rsb\u00e4r f\u00f6rm\u00e5r jag inte st\u00e5 emot. Ber\u00e4ttelserna \u00e4r inte l\u00e4ngre f\u00e5ngna i mina djupaste vr\u00e5r, de ramas in i uttalade ord. Skuggorna springer ut ur mig och blir till verkliga vittnesm\u00e5l och den pl\u00f6tsliga \u00f6verg\u00e5ngen mellan tanken och det f\u00f6r alltid uttalade och d\u00e4rmed verkliga, chockar mig s\u00e5 pass mycket att jag inte kan kontrollera mig l\u00e4ngre.\u00a0<\/p>\n<p>Jag bryter ihop p\u00e5 hennes axel. I detta \u00f6gonblick, p\u00e5 denna plats, samexisterar alla mina livsh\u00e4ndelser samtidigt. Min verklighet p\u00e5 hennes axel, det f\u00f6rflutna och samtiden i en st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende tidslinje utan avbrott. Mitt traumavr\u00e5l p\u00e5 spr\u00e5ket vi kallar f\u00f6r bosniska f\u00f6rs\u00f6ker jag formulera, \u00f6vers\u00e4tta, transkribera till ett annat spr\u00e5k, som jag i stunden inte beh\u00e4rskar.\u00a0<\/p>\n<p>Jag \u00e4r f\u00f6r alltid \u201dstranac u svome plemenu\u201d, oavsett var.\u00a0<\/p>\n<p><strong>Av Sanjin Pejkovi\u0107<\/strong><\/p>\n<p>Sanjin Pejkovi\u0107 \u00e4r filmvetare och kulturskribent.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"ESS\u00c4. \u201dNajgore je biti stranac u svome plemenu\u201d. Det v\u00e4rsta av allt \u00e4r att vara en fr\u00e4mling i&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":47656,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,4765,4764,4766,2838,4763,28,29,15,16,3755,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-47655","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-location-bosnien-hercegovina","17":"tag-location-jugoslavien","18":"tag-location-kosovo","19":"tag-location-kroatien","20":"tag-location-serbien","21":"tag-main-news","22":"tag-mainnews","23":"tag-news","24":"tag-nyheter","25":"tag-organization-expressen-kultur","26":"tag-rubriker","27":"tag-se","28":"tag-svenska","29":"tag-sverige","30":"tag-sweden","31":"tag-swedish","32":"tag-top-stories","33":"tag-topstories","34":"tag-varlden","35":"tag-world","36":"tag-world-news","37":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47655","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47655"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47655\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/47656"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47655"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47655"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47655"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}