{"id":47809,"date":"2025-10-05T13:26:52","date_gmt":"2025-10-05T13:26:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/47809\/"},"modified":"2025-10-05T13:26:52","modified_gmt":"2025-10-05T13:26:52","slug":"allt-du-vill-veta-om-vaxthusgaser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/47809\/","title":{"rendered":"Allt du vill veta om v\u00e4xthusgaser"},"content":{"rendered":"

\u00c5r 1958 b\u00f6rjade Charles David Keeling vid Mauna Loa Observatoriet i Hawaii m\u00e4ta koldioxidhalten i atmosf\u00e4ren. M\u00e4tningarna har skett kontinuerligt sedan dess och resultat visar p\u00e5 en tydlig bild. Koldioxidhalten har fortsatt att stiga, \u00e5r efter \u00e5r. <\/p>\n

Figuren (se nedan) har n\u00e4rmast blivit ikonisk genom att den tydligt visar m\u00e4nniskors p\u00e5verkan p\u00e5 atmosf\u00e4ren och i f\u00f6rl\u00e4ngningen klimatet (data finns tillg\u00e4nglig h\u00e4r<\/a>, ppm st\u00e5r f\u00f6r parts per miljon, allts\u00e5 miljondelar). Att \u00f6kningen beror p\u00e5 m\u00e4nskliga aktiviteter, huvudsakligen f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen, men \u00e4ven avskogning i tropikerna, \u00e4r otvetydigt. D\u00e5 koldioxid blandas om i atmosf\u00e4ren v\u00e4l ger m\u00e4tningarna vid Mauna Loa en mycket god bild av vad som h\u00e4nder med atmosf\u00e4rens koldioxidhalt generellt. <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Men nu har Trump-administrationen beslutat att strypa anslagen till observatoriet i sin budget till National Oceanic and Atmospheric Adminstration, NOAA, rapporterar b\u00e5de CNN<\/a> (1\/7) och New York T<\/a>imes (17\/7). <\/p>\n

Verksamheten vid observatoriet \u00e4r d\u00e4rmed direkt hotad. Mauna Loa \u00e4r inte den enda m\u00e4tstationen NOAA driver, det finns \u00e4ven observatorier p\u00e5 Antarktis, i Alaska och p\u00e5 amerikanska Samoa-\u00f6arna. Trump avser \u00e4ven dra in anslagen till dessa. <\/p>\n

M\u00e5nga forskare \u00e4r kritiska.\u00a0\u201dOm\u00a0Mauna\u00a0Loa st\u00e4ngdes,\u00a0skulle det ha en oproportionerlig effekt i j\u00e4mf\u00f6relse med om andra observationer skulle plockas bort,\u201d s\u00e4ger\u00a0milj\u00f6forskaren och chefen f\u00f6r Global\u00a0Carbon\u00a0Project,\u00a0Josep\u00a0Canadell\u00a0till\u00a0Deutsche\u00a0Welle<\/a>\u00a0(4\/4).\u00a0\u00a0<\/p>\n

Det h\u00e4r kommer dock inte inneb\u00e4ra att forskare och andra inte l\u00e4ngre m\u00e4ter koldioxidhalten i atmosf\u00e4ren. Det finns satelliter och andra m\u00e4tstationer, men det \u00e4r olyckligt att man vill avbryta verksamheten i det observatorium med l\u00e4ngst serie av data. <\/p>\n

Observationerna p\u00e5 Mauna Loa ger \u00e4ven annan intressant information. I figuren ovan visas den \u00e5rliga genomsnittskoncentrationen av koldioxid, men en av de f\u00f6rsta sakerna forskarna vid observatoriet uppt\u00e4ckte n\u00e4r de p\u00e5b\u00f6rjade sin verksamhet p\u00e5 50-talet var att halten under \u00e5ret varierar. I figuren<\/a> nedan visas genomsnittet f\u00f6r varje m\u00e5nad. Man ser p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tydligt hur halterna i b\u00f6rjan av varje \u00e5r stiger, f\u00f6r att d\u00e4refter faktiskt b\u00f6rja minska i maj\/juni, och minskningen forts\u00e4tter hela v\u00e4gen till november, d\u00e5 halterna \u00e5terigen v\u00e4nder upp\u00e5t igen. <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Notera dock att n\u00e4r man \u00e4r tillbaka i maj n\u00e4stf\u00f6ljande \u00e5r, d\u00e5 \u00e4r halterna h\u00f6gre \u00e4n vad de var ett \u00e5r tidigare. Den \u00e5rliga cykeln av pulserande koldioxidhalter ligger allts\u00e5 \u00f6verlagrad p\u00e5 den l\u00e5ngsiktiga upp\u00e5tg\u00e5ende trenden (den som syns i b\u00e5da figurerna, men i svart i den nedersta som \u00e4r ett slags l\u00f6pande medelv\u00e4rde d\u00e4r effekter av \u00e5rstidsvariationer tagits bort). Det \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rt att notera att variationerna under ett givet \u00e5r \u00e4r sm\u00e5, n\u00e5gon procent av den totala halten p\u00e5 ca 420 ppm. <\/p>\n

\nF\u00f6ljer samma m\u00f6nster\n<\/p>\n

Vad \u00e4r det d\u00e5 som h\u00e4nder under varje\u00a0enskilt\u00a0\u00e5r? Jo, i april kommer v\u00e5ren till norra halvklotet, och d\u00e5\u00a0tar fotosyntesen fart,\u00a0tr\u00e4d\u00a0b\u00f6rjar\u00a0v\u00e4xa och tar d\u00e4rmed upp en massa koldioxid. Denna effekt \u00e4r allts\u00e5 s\u00e5 stor att den \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n utsl\u00e4ppen av koldioxid fr\u00e5n f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen. Men det \u00e4r bara tempor\u00e4rt. Under h\u00f6sten faller l\u00f6ven igen,\u00a0respiration blir st\u00f6rre \u00e4n fotosyntes,\u00a0och koldioxiden avges till atmosf\u00e4ren.\u00a0Mauna Loa ligger p\u00e5 norra halvklotet\u00a0och denna effekt syns d\u00e4rf\u00f6r tydligt i figuren.\u00a0Eftersom\u00a0huvuddelen av v\u00e4rldens landmassa\u00a0ligger p\u00e5 norra halvklotet. Det\u00a0h\u00e4r inneb\u00e4r att den variationen\u00a0av\u00a0den globala genomsnittshalten av\u00a0koldioxid\u00a0fr\u00e5n m\u00e5nad till m\u00e5nad f\u00f6ljer samma m\u00f6nster som\u00a0det\u00a0man observerar p\u00e5 Mauna Loa.\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n

Tittar man p\u00e5 data fr\u00e5n NOAA:s m\u00e4tstation vid Antarktis<\/a>, s\u00e5 ser man det omv\u00e4nda, eftersom vintern p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet intr\u00e4ffar n\u00e4r det \u00e4r sommar h\u00e4r i norr, och vice versa. Men sv\u00e4ngningarna \u00e4r betydligt mindre \u00e4n p\u00e5 norra halvklotet. <\/p>\n

Man observerar \u00e4ven olika isotoper av kol vilket hj\u00e4lper forskarna att avg\u00f6ra vilka k\u00e4llorna \u00e4r till de \u00f6kade halterna av koldioxid. Kol-14 har en halveringstid p\u00e5 cirka 5700 \u00e5r, vilket g\u00f6r att denna isotop \u00e4r helt borta ur fossilt kol. D\u00e5 vi br\u00e4nner fossila br\u00e4nslen inneb\u00e4r det allts\u00e5 att halterna av kol-14 minskar i atmosf\u00e4ren, vilket ocks\u00e5 \u00e4r i linje med observationer<\/a>. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u00c5r 1958 b\u00f6rjade Charles David Keeling vid Mauna Loa Observatoriet i Hawaii m\u00e4ta koldioxidhalten i atmosf\u00e4ren. M\u00e4tningarna har…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":47810,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[4775,80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,4776,83,82],"class_list":{"0":"post-47809","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-koldioxid","9":"tag-science","10":"tag-science-and-technology","11":"tag-scienceandtechnology","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish","17":"tag-technology","18":"tag-teknik","19":"tag-vaxthusgaser","20":"tag-vetenskap","21":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47809","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47809"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47809\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/47810"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47809"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47809"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47809"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}