{"id":48103,"date":"2025-10-06T02:48:09","date_gmt":"2025-10-06T02:48:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/48103\/"},"modified":"2025-10-06T02:48:09","modified_gmt":"2025-10-06T02:48:09","slug":"dina-brost-kan-radda-liv-donerad-brostvavnad-ger-forskarna-nya-svar-om-cancer-aboland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/48103\/","title":{"rendered":"Dina br\u00f6st kan r\u00e4dda liv \u2013 donerad br\u00f6stv\u00e4vnad ger forskarna nya svar om cancer | \u00c5boland"},"content":{"rendered":"

Br\u00f6stcancer \u00e4r den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Finland, och varje \u00e5r insjuknar runt 5\u00a0000 kvinnor. Forskare i \u00c5bo har l\u00e4rt sig mycket om br\u00f6stcancer genom att studera br\u00f6st som donerats av patienter.<\/p>\n

\"tv\u00e5<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

Emilia Peuhu och Pauliina Hartiala har i flera \u00e5r samarbetat kring en klinisk studie, d\u00e4r man anv\u00e4nder sig av donerad br\u00f6stv\u00e4nad f\u00f6r att l\u00e4ra sig mer om hur br\u00f6stcancer sprider sig. Bild: Arash Matin \/ YleLyssna (du h\u00f6r en artificiell r\u00f6st) 5:04<\/p>\n

F\u00f6r en utomst\u00e5ende som stiger in i Emilia Peuhus<\/strong> laboratorium i \u00c5bo kan det ta en stund att f\u00f6rst\u00e5 vilken typ av forskning man h\u00e5ller p\u00e5 med h\u00e4r, men d\u00e5 man f\u00e5r syn p\u00e5 de br\u00f6stformade krukorna p\u00e5 hyllan inser man vad det handlar om. I laboratoriet arbetar ett team forskare med att l\u00e4ra sig allt de kan om hur br\u00f6stcancer och br\u00f6stv\u00e4vnad fungerar.<\/p>\n

Peuhu \u00e4r Sigrid Jus\u00e9lius seniorforskare och gruppledare vid institutet f\u00f6r biomedicin vid \u00c5bo universitet. Hon har l\u00e4nge arbetat med just br\u00f6stcancerforskning. Eftersom br\u00f6stcancer \u00e4r s\u00e5 pass vanligt s\u00e5 k\u00e4nns det ocks\u00e5 meningsfullt att kunna hj\u00e4lpa till p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt, s\u00e4ger Peuhu.<\/p>\n

\u2013 Vi \u00e4r till exempel intresserade av hur br\u00f6stv\u00e4vnadens uppbyggnad p\u00e5verkar hur cancer v\u00e4xer i den. Vi tittar ocks\u00e5 n\u00e4rmare p\u00e5 varf\u00f6r cancer sprider sig, och hur den g\u00f6r det.<\/p>\n

En viktig del av Peuhus forskning handlar i dag om att unders\u00f6ka donerad br\u00f6stv\u00e4vnad. Det h\u00e4r \u00e4r en del av en klinisk studie som forskarna har arbetat med i ungef\u00e4r sex \u00e5r, och studien har gett resultat. Till exempel har man tagit fram nya detaljer i hur br\u00f6stens anatomi fungerar, och hur v\u00e4vnaden p\u00e5verkar hur cancer sprider sig.<\/a> Forskningen visade att fettv\u00e4vnad i br\u00f6sten kan hindra cancertillv\u00e4xt och spridning som kan leda till metastaser, det vill s\u00e4ga nya tum\u00f6rer p\u00e5 andra st\u00e4llen i kroppen.<\/p>\n

Emilia Peuhu leder en forskningsgrupp som tittar n\u00e4rmare p\u00e5 hur br\u00f6stcancer sprider sig och hur br\u00f6stv\u00e4vnad \u00e4r uppbyggd.<\/p>\n

V\u00e4vnaden har donerats av br\u00f6stcancerpatienter eller patienter som genomg\u00e5tt en br\u00f6stf\u00f6rminskning. Inom studien samarbetar man med andra avdelningar, till exempel plastikkirurgiska avdelningen vid \u00c5UCS och patologen.<\/p>\n

Peuhu ber\u00e4ttar att br\u00f6stv\u00e4vnad \u00e4r intressant att studera ocks\u00e5 ur en biologisk synvinkel. Br\u00f6st f\u00f6r\u00e4ndras flera g\u00e5nger under livet, till exempel under puberteten och om man blir gravid och ammar, och v\u00e4vnaden har en fantastisk f\u00f6rm\u00e5ga att omforma sig.<\/p>\n

\u2013 Den h\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan kan ocks\u00e5 vara en akillesh\u00e4l som leder till att det l\u00e4ttare kan uppst\u00e5 cancer, s\u00e4ger Peuhu.<\/p>\n

\"en<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

I Emilia Peuhus laboratorium arbetar flera forskare. Bild: Arash Matin \/ YleTacksamma patienter<\/p>\n

Pauliina Hartiala<\/strong>, \u00f6verl\u00e4kare vid den kirurgiska avdelningen vid \u00c5UCS, tr\u00e4ffar regelbundet br\u00f6stcancerpatienter. En del av hennes jobb \u00e4r att operera kvinnor som redan har f\u00e5tt behandling mot br\u00f6stcancer och ska genomg\u00e5 en br\u00f6strekonstruktion. Hartiala \u00e4r ocks\u00e5 en av dem som samarbetar med Peuhus labb kring br\u00f6stcancerforskning, och hon driver ocks\u00e5 en forskningsgrupp vid \u00c5bo universitet d\u00e4r man till exempel studerar biverkningar som kan uppst\u00e5 vid br\u00f6stcancerbehandling.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r vi opererar st\u00f6ter vi p\u00e5 mycket \u00e4rrv\u00e4vnad som bildats efter behandling, ibland s\u00e5 mycket att patienten inte kan lyfta armen ordentligt. Det \u00e4r precis den h\u00e4r typen av v\u00e4vnad som unders\u00f6ks h\u00e4r i laboratoriet, och ju mer vi l\u00e4r oss desto b\u00e4ttre kan vi behandla det, s\u00e4ger Hartiala.<\/p>\n

Pauliina Hartiala g\u00f6r regelbundet br\u00f6strekonstruktioner, och ber\u00e4ttar att alla patienter man fr\u00e5gat har velat donera \u00f6verbliven br\u00f6stv\u00e4vnad till forskningen. <\/p>\n

Hartiala ber\u00e4ttar att de patienter hon tr\u00e4ffar oftast \u00e4r n\u00f6jda med v\u00e5rden de har f\u00e5tt. D\u00e5 man hunnit s\u00e5 l\u00e5ngt att man tr\u00e4ffar plastikkirurgen f\u00f6r att diskutera en rekonstruktion kan det \u00e4nd\u00e5 vara f\u00f6rsta g\u00e5ngen man p\u00e5 allvar hinner fundera p\u00e5 vad man egentligen har g\u00e5tt igenom, ber\u00e4ttar Hartiala.<\/p>\n

\u2013 En del blir lite st\u00e4llda i det h\u00e4r skedet. D\u00e5 man f\u00e5r en cancerdiagnos \u00e4r det som att hoppa p\u00e5 ett t\u00e5g, man hinner inte t\u00e4nka s\u00e5 mycket, och d\u00e5 man sedan ska b\u00f6rja hoppa av t\u00e5get kan det v\u00e4cka m\u00e5nga k\u00e4nslor. En del upplever r\u00e4dsla f\u00f6r att cancern ska komma tillbaka, och vissa kan ha biverkningar efter behandlingen. Men m\u00e5nga k\u00e4nner \u00e4nd\u00e5 stor tacksamhet.<\/p>\n

\"En<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

Ju mer man f\u00f6rst\u00e5r om olika typer av cancer desto b\u00e4ttre kan v\u00e5rden anpassas till varje patient. Bild: Arash Matin \/ YleNya behandlingsformer tr\u00e4der fram<\/p>\n

\u00c4ven om d\u00f6dligheten har sjunkit n\u00e4r det g\u00e4ller br\u00f6stcancer, och forskningen hela tiden g\u00e5r fram\u00e5t, s\u00e5 finns det s\u00e5klart fortfarande utmaningar att l\u00f6sa. Det som g\u00f6r cancer till en farlig sjukdom \u00e4r att den sprider sig och skapar metastaser p\u00e5 flera st\u00e4llen i kroppen, s\u00e4ger Peuhu.<\/p>\n

\u2013 Om vi l\u00e4r oss att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r och n\u00e4r vissa tum\u00f6rer sprider sig s\u00e5 kan vi erbjuda v\u00e5rd som passar just f\u00f6r den typen av cancer som patienten har drabbats av. En del av det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra diagnostiken, om vi hittar cancern i ett tidigare skede \u00e4r risken mindre att den hinner sprida sig.<\/p>\n

B\u00e5de Peuhu och Hartiala betonar att det \u00e4r viktigt att patienter f\u00e5r den v\u00e5rd som passar just deras typ av cancer, och forskare utvecklar tiden nya behandlingsformer. N\u00e4r det g\u00e4ller br\u00f6stcancer s\u00e5 utvecklas till exempel s\u00e5 kallade immunonkologiska behandlingar, som kan fungera effektivt f\u00f6r vissa patienter, men inte f\u00f6r alla. Tanken med behandlingen \u00e4r att st\u00e4rka kroppens egna skyddsmekanismer mot cancer.<\/p>\n

\u2013 I framtiden kommer vi ocks\u00e5 f\u00f6rhoppningsvis kunna g\u00f6ra mera tester f\u00f6r att kunna skr\u00e4ddarsy behandling, s\u00e4ger Hartiala.<\/p>\n

\u2013 Den h\u00e4r typen av omfattande genprofilering testar vi redan i ett biobankprojekt tillsammans med andra cancercenter i Finland. Det tar \u00e4nnu tid innan den h\u00e4r metoden kan anv\u00e4ndas kliniskt, men det \u00e4r den riktningen vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g i, till\u00e4gger Peuhu.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Br\u00f6stcancer \u00e4r den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Finland, och varje \u00e5r insjuknar runt 5\u00a0000 kvinnor. Forskare i…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":48104,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[4793,4792,1793,4794,4795,4791,1761,3216,2296,684,113,3287,112,683,4358,4105,34,31,33,32,30,4796,83],"class_list":{"0":"post-48103","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-abo-universitet","9":"tag-abo-universitetscentralsjukhus","10":"tag-aboland","11":"tag-biomedicin","12":"tag-brost-brostet","13":"tag-brostcancer","14":"tag-cancer","15":"tag-cancerbehandlingar","16":"tag-cancersjukdomar","17":"tag-finland","18":"tag-halsa","19":"tag-halso-och-sjukvard","20":"tag-health","21":"tag-inrikes","22":"tag-onkologi","23":"tag-patienter","24":"tag-se","25":"tag-svenska","26":"tag-sverige","27":"tag-sweden","28":"tag-swedish","29":"tag-tumorer","30":"tag-vetenskap"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48103","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48103"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48103\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/48104"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48103"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48103"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48103"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}