{"id":48165,"date":"2025-10-06T05:02:13","date_gmt":"2025-10-06T05:02:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/48165\/"},"modified":"2025-10-06T05:02:13","modified_gmt":"2025-10-06T05:02:13","slug":"det-ar-nobelprisetsallra-storsta-skandal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/48165\/","title":{"rendered":"Det \u00e4r Nobelprisets\nallra st\u00f6rsta skandal"},"content":{"rendered":"<p><strong>RECENSION. <\/strong>\u201dDet \u00e4r trots allt bara ett pris.\u201d S\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte <strong>Peter Englund<\/strong> lugna sig sj\u00e4lv, n\u00e4r han som ny st\u00e4ndig sekreterare nerv\u00f6st tassade ut i B\u00f6rssalen f\u00f6r att meddela v\u00e4rlden att Nobelpriset i litteratur 2009 tilldelats <strong>Herta M\u00fcller<\/strong>.<\/p>\n<p>Bara ett pris, men vilket! Man kan se <strong>Nobels<\/strong> ber\u00f6mda testamente som en deckarupptakt. Arvingar har m\u00f6rdat f\u00f6r mindre. Det blev skandal direkt, vilket donatorn f\u00f6rutsett:<\/p>\n<p>\u201dJag gl\u00e4der mig i f\u00f6rskott \u00f6ver alla uppsp\u00e4rrade \u00f6gon och de m\u00e5nga sv\u00e4rord avsaknaden av pengar kommer att f\u00f6rorsaka.\u201d<\/p>\n<p>Men pengar talar, ocks\u00e5 \u201ddynamitpengar\u201d, som <strong>Strindberg<\/strong> beskt sade. Vi st\u00e5r alla p\u00e5 t\u00e5 f\u00f6r st\u00e5larna \u00e4n i dag, trots att Nobel pratat sig varm f\u00f6r litteratur i \u201didealisk riktning\u201d. Idealismen satte myror i huvudet p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/tagg\/organization\/svenska-akademien\/\" class=\"\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Svenska Akademien<\/a> fr\u00e5n b\u00f6rjan. Vad menade Alfred? Och hur har Svenska Akademien resonerat? Alla protokoll \u00e4r hemligst\u00e4mplade i femtio \u00e5r innan man f\u00e5r veta n\u00e5got.<\/p>\n<p>Den som vill grotta ner sig i detta har gyllene tider i h\u00f6st. Nu kommer tre b\u00f6cker om Nobelpriset i litteratur. Nestorn i \u00e4mnet var <strong>Kjell Espmark<\/strong>, professor och poet som i n\u00e4stan fyrtio \u00e5r som ordf\u00f6rande i Nobelkommitt\u00e9n best\u00e4mt vem som ska f\u00e5 bel\u00f6nas. Hans \u201dLitteraturpriset\u201d kommer i uppdaterad utg\u00e5va. Lundaforskaren <strong>Paul Tenngart<\/strong> ger ut tegelstenen \u201dDet litter\u00e4ra Nobelpriset\u201d och SvD-journalisten <strong>Kaj Schueler<\/strong> har f\u00f6r sin bok l\u00e5nat titeln av Peter Englund: \u201dDet \u00e4r trots allt bara ett pris\u201d.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Nobel trio: Paul Tenngart, Kjell Espmark och Kaj Schuelers nya b\u00f6cker.<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Tenngart skriver fl\u00f6digt, ibland underh\u00e5llande. Att han ger en samh\u00e4llsram till litteraturen \u00e4r bra, men hans referat av prisb\u00f6ckerna skiftar i kvalitet. Beskrivningen av <strong>Imre Kert\u00e9sz <\/strong>\u201dMannen utan \u00f6de\u201d \u00e4r genant slarvig. Kaj Schueler \u00e4r mer av samvetsgrann reporter. I m\u00e5nga \u00e5r har han h\u00e4ngt p\u00e5 l\u00e5set till Akademiens arkiv, f\u00f6r att kunna l\u00e4gga det f\u00f6rflutnas pussel. Han blir aldrig tr\u00e5kig, men aktar sig f\u00f6r svepande generaliseringar.\u00a0<\/p>\n<p>Alla som skriver om priset m\u00e5ste f\u00f6rh\u00e5lla sig till Kjell Espmark. Han var f\u00f6rst, skarpast och roligast, men talar f\u00f6rst\u00e5s alltid i egen sak. Allts\u00e5 beh\u00f6vs fler \u00f6gon p\u00e5 det f\u00f6rflutnas hemliga samtal.\u00a0<\/p>\n<p>L\u00e5t oss g\u00e5 rakt p\u00e5 Akademiens v\u00e4rsta fad\u00e4s genom tiderna. Det handlar inte om att man missade <strong>Tolstoj<\/strong>,<strong> Ibsen <\/strong>eller <strong>Strindberg<\/strong>. D\u00e5varande sekreteraren <strong>Carl David af Wirs\u00e9n<\/strong> satt som en stoppkloss mot alla typer av radikalism. Nej, skandalen heter <strong>Karen Blixen<\/strong>.\u00a0<\/p>\n<p>1959 \u00e4r alla \u00f6verens om att hon ska f\u00e5 priset. D\u00e5 kommer <strong>Eyvind Johnson<\/strong> p\u00e5 att det \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga skandinaver som bel\u00f6nats, och han baxar in sin kompromiss: den italienske poeten <strong>Quasimodo<\/strong>. Karen Blixen f\u00e5r stanna hemma p\u00e5 Rungstedlund.<\/p>\n<blockquote><p>Omv\u00e4rlden blir i regel mer positiv till prisen efter hand.<\/p><\/blockquote>\n<p>Espmark kr\u00e4lar i stoftet, men tycker \u00e4nd\u00e5 att Johnsons inv\u00e4ndning var rimlig. Men han \u201dgl\u00f6mmer\u201d att ber\u00e4tta att Eyvind Johnson tidigare och senare of\u00f6rtrutet f\u00f6rordat (v\u00e4nnen) <strong>Aksel Sandemose<\/strong>. Detta g\u00e5r Kaj Schueler igenom ordentligt. Men Akademien gjorde det igen, struntade i att ge priset till en annan f\u00f6rtj\u00e4nt danska, poeten <strong>Inger Christensen<\/strong>, som dog 2009. Schueler tittar ocks\u00e5 p\u00e5 hur l\u00e5ngsamt det g\u00e5tt med inval av kvinnor i Akademien. N\u00e4r s\u00e4llskapets andra kvinna <strong>Elin W\u00e4gner<\/strong> d\u00f6r 1949, dr\u00f6jer det n\u00e4stan trettio \u00e5r innan <strong>Kerstin Ekman<\/strong> kliver in. F\u00f6rsta g\u00e5ngen <strong>Birgitta Trotzig<\/strong> kommer p\u00e5 f\u00f6rslag \u00e4r 1969, men hon blir inte invald f\u00f6rr\u00e4n 1993.<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>I ett f\u00e5gelperspektiv \u2013 hur har Akademien egentligen lyckats med sin uppgift? Tjugotalet \u00e4r stiligt: <strong>Hamsun<\/strong>, <strong>Anatole France<\/strong>, <strong>Yeats<\/strong>, <strong>Shaw<\/strong>, <strong>Sigrid Undset<\/strong> och <strong>Thomas Mann<\/strong>. Hatten av! I j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4r trettiotalet en \u00f6ken, tycker Espmark. Akademien \u201dsaknade redskap f\u00f6r att orientera sig i ett av de mest dynamiska skedena i den v\u00e4sterl\u00e4ndska litteraturen\u201d. Ingen <strong>Joyce<\/strong>, ingen<strong> Woolf<\/strong>. \u00a0Efter kriget steppar man upp med <strong>Hesse<\/strong>, <strong>Gide<\/strong>, <strong>Eliot<\/strong> och \u2013 inte minst \u2013 <strong>Faulkner<\/strong>, nominerad av en framsynt prins <strong>Wilhelm<\/strong>.<\/p>\n<p>Omv\u00e4rlden blir i regel mer positiv till prisen efter hand. Amerikanska kritiker har granskat prislistan 1951, 1967 och 1984. 1951 f\u00e5r tv\u00e5 tredjedelar av prisen godk\u00e4nt, vilket d\u00e5varande sekreteraren <strong>Anders \u00d6sterling<\/strong> s\u00e5g som ett \u201dganska hyggligt\u201d betyg. Bed\u00f6mningarna skiftar med tidsandan. <strong>Kipling<\/strong> blir f\u00f6rst underk\u00e4nd, men hans aktier stiger och 1984 tillh\u00f6r han de stora. <strong>O&#8217;Neill<\/strong> fick priset 1936, utan appl\u00e5der, men i dag \u00e4r all familjedramatik beroende av hans \u201dL\u00e5ng dags f\u00e4rd mot natt\u201d.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>Motiveringar \u00e4r en sv\u00e5r genre.<\/p><\/blockquote>\n<p>N\u00e4r det kommer till politiken l\u00e5ter alla akademiledam\u00f6ter som papegojor: de st\u00e5r \u00f6ver politiken. Det \u00e4r inte sant, visar det sig \u00f6verallt. Skr\u00e4cken f\u00f6r att priset ska tolkas politiskt ligger som en v\u00e5t filt \u00f6ver alla beslut. Det kr\u00e4vdes ett visst mod att alls besluta sig, b\u00e5de f\u00f6r dissidenten <strong>Solsjenitsyn<\/strong> och <strong>Chrusjtjovs<\/strong> \u00e4lskling <strong>Sjolochov<\/strong>. Liksom marxisten <strong>Pablo Neruda<\/strong>. <strong>Artur Lundkvist<\/strong> uttryckte det b\u00e4st: \u201dAlla pris \u00e4r politiska till sin verkan, om inte till sin avsikt.\u201d<\/p>\n<p>Motiveringar \u00e4r en sv\u00e5r genre. Den utsupne <strong>Hemingway <\/strong>hade gjort ov\u00e4ntad comeback med \u201dDen gamle och havet\u201d, och 1954 fick Ernest pris f\u00f6r visad \u201dmanlig k\u00e4rlek till faran och \u00e4ventyret\u201d. Det \u00e4r ju betydligt roligare \u00e4n nutidens abstrakta famlande, visar Kaj Schueler i sin f\u00f6rsynta genomg\u00e5ng. I Nobelkommitt\u00e9ns motiveringar blir f\u00f6rfattarskapen allt mer \u201dblottst\u00e4llande\u201d (<strong>Beckett<\/strong>) \u201df\u00f6rt\u00e4tade\u201d (<strong>Transtr\u00f6mer <\/strong>och Herta M\u00fcller) spr\u00e5ket allt mer \u201dsparsmakat\u201d, ja, \u201drenskrapat\u201d (<strong>Annie Ernaux<\/strong>). \u00c5terst\u00e5r bara barskrapat.<\/p>\n<p>Hur annorlunda l\u00e5ter det inte n\u00e4r ledam\u00f6terna \u00e4r f\u00f6rbannade och l\u00e4ser lusen av kandidaterna och varandra. I det l\u00e4ngsta protesterade Anders \u00d6sterling mot att ge priset till Samuel Beckett. Hans svartsyn avskr\u00e4ckte. \u201dEn artistiskt iscensatt sp\u00f6kdiktning, pr\u00e4glat av ett bottenl\u00f6st f\u00f6rakt f\u00f6r m\u00e4nniskans villkor\u201d. Den passionerade varningen ligger ju snubblande n\u00e4ra en perfekt motivering f\u00f6r Beckett, som fick priset 1969.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>Lessing blev sur, men listan var r\u00e4ddad.<\/p><\/blockquote>\n<p><strong>Knut Ahnlund<\/strong> st\u00e4llde sig i s\u00e4rklass, n\u00e4r han offentligt spydde galla \u00f6ver valet av <strong>Elfriede Jelinek<\/strong> 2004: textmassa \u201dhopskyfflad utan sp\u00e5r av konstn\u00e4rlig strukturering\u201d. Priset till Jelinek hade \u201d\u00f6delagt utm\u00e4rkelsens v\u00e4rde f\u00f6r \u00f6versk\u00e5dlig framtid.\u201d D\u00e4r hade Ahnlund fel, f\u00f6r vid det laget kunde pristagaren se ut hursomhelst. I modern tid har Akademien jobbat h\u00e5rt p\u00e5 att frisera sin lista f\u00f6r efterv\u00e4rlden. Som att i sista minuten bel\u00f6na <strong>Doris Lessing<\/strong>, f\u00f6reslagen redan p\u00e5 sjuttiotalet. Lessing blev sur, men listan var r\u00e4ddad.<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>Ett genidrag av Akademien var att 1997 bel\u00f6na den italienske dramatikern <strong>Dario Fo<\/strong>, \u201den medeltida gycklare som gisslar makten\u201d. Ett lyckat val i mina \u00f6gon; mycket \u00e4lskat, mycket utsk\u00e4llt. Att ge priset till Dario Fo, som byggde sin dramatik p\u00e5 muntligt ber\u00e4ttande, var verkligen att vidga litteraturens f\u00e4lt. Att sen kunna bel\u00f6na <strong>Bob Dylan<\/strong> var inte s\u00e4rskilt \u201dmodigt\u201d, mest logiskt. Det \u00e4r inte bara enskilda ledam\u00f6ter som skriver kanon. Tidsandan har alltid ett ord med i laget.\u00a0<\/p>\n<p>P\u00e5 senare \u00e5r har Akademien blivit litter\u00e4rt friare men f\u00f6rlorat handlingsutrymme p\u00e5 annat h\u00e5ll. Hemlighetsmakeriet har b\u00e5de sin charm och sina risker, och kraven p\u00e5 transparens \u00f6kar hela tiden. L\u00e5ngt f\u00f6re skandalernas \u00e5r 2017 f\u00f6rs\u00f6kte Nobelstiftelsen f\u00e5 Svenska \u00a0Akademien att g\u00e5 fot, visar Kaj Schueler i sin bok. Sj\u00e4lva varum\u00e4rket Nobel skulle prioriteras, och i den ambitionen var det mediala strategier och bolagsintresse som g\u00e4llde, medan \u201didealisk riktning\u201d v\u00e4gde l\u00e4tt. Ocks\u00e5 p\u00e5 denna punkt sitter Tidsandan i baks\u00e4tet och styr. \u00a0<\/p>\n<p>SAKPROSA<\/p>\n<p>KJELL ESPMARK<\/p>\n<p>Litteraturpriset. 120 \u00e5r med Nobels uppdrag<\/p>\n<p>Norstedts, 353 s.\u00a0<\/p>\n<p>KAJ SCHUELER<\/p>\n<p>Det \u00e4r trots allt bara ett pris. Nobelpriset i litteratur \u2013 pristagare, kontroverser, f\u00f6rnyelse<\/p>\n<p>Norstedts, 334 s.\u00a0<\/p>\n<p>PAUL TENNGART<br \/>Det litter\u00e4ra Nobelpriset. Historien om v\u00e4rldslitteraturens st\u00f6rsta utm\u00e4rkelse<\/p>\n<p>Albert Bonniers, 576 s.<\/p>\n<p>Visa mer<\/p>\n<p>Ulrika Knutson \u00e4r journalist, f\u00f6rfattare och medarbetare p\u00e5 Expressens kultursida.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"RECENSION. \u201dDet \u00e4r trots allt bara ett pris.\u201d S\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte Peter Englund lugna sig sj\u00e4lv, n\u00e4r han som&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":48166,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,4801,4802,4803,4804,4806,4805,34,438,31,33,32,30,1515,105],"class_list":{"0":"post-48165","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-organization-svenska-akademien","10":"tag-person-august-strindberg","11":"tag-person-bob-dylan","12":"tag-person-ernest-hemingway","13":"tag-person-kerstin-ekman","14":"tag-person-peter-englund","15":"tag-se","16":"tag-sections-bocker","17":"tag-svenska","18":"tag-sverige","19":"tag-sweden","20":"tag-swedish","21":"tag-topic-bokrecensioner","22":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48165","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48165"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48165\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/48166"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48165"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48165"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48165"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}