{"id":50347,"date":"2025-10-08T10:36:08","date_gmt":"2025-10-08T10:36:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/50347\/"},"modified":"2025-10-08T10:36:08","modified_gmt":"2025-10-08T10:36:08","slug":"trio-far-nobelpriset-i-kemi-for-utveckling-av-metallorganiska-ramverk-utrikes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/50347\/","title":{"rendered":"Trio f\u00e5r Nobelpriset i kemi f\u00f6r utveckling av metallorganiska ramverk | Utrikes"},"content":{"rendered":"

Forskningen bakom \u00e5rets Nobelpris handlar om att bygga material p\u00e5 atomniv\u00e5 som g\u00f6r v\u00e4rlden lite mer h\u00e5llbar, ren och beboelig.<\/p>\n

\"Nobelmedalj<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

Pristagaren f\u00e5r en Nobelmedalj. Bild: Jonathan Nackstrand\/ AFPLyssna (du h\u00f6r en artificiell r\u00f6st) 3:56<\/p>\n

\u00c5rets Nobelpris i kemi g\u00e5r till Susumu Kitagawa<\/strong>, Kyotouniversitetet, Richard Robson<\/strong> vid Melbourne university och Omar M. Yaghi<\/strong> vid University of California f\u00f6r deras arbete med utveckling av metallorganiska ramverk.<\/p>\n

\u2013\u00c5rets pris handlar handlar om att skapa nya rum f\u00f6r kemin, sa Kungliga vetenskapsakademiens st\u00e4ndige sekreterare Hans Ellegren<\/strong> n\u00e4r pristagarna tillk\u00e4nnagavs i Stockholm i dag.<\/p>\n

Nobelkommitt\u00e9n skriver att pristagarna har skapat molekyl\u00e4ra byggnadsverk med stora h\u00e5lrum, d\u00e4r gaser och andra kemiska \u00e4mnen kan flyta in och ut. H\u00e5lrummen kan enligt kommitt\u00e9n anv\u00e4ndas f\u00f6r att sk\u00f6rda vatten ur \u00f6kenluft, f\u00e5nga in koldioxid, f\u00f6rvara giftiga gaser eller driva kemiska reaktioner.<\/p>\n

Heiner Linke, ordf\u00f6rande f\u00f6r Nobelkommitt\u00e9n f\u00f6r kemi, tillade:<\/p>\n

\u2013 De metallorganiska ramverken b\u00e4r p\u00e5 en enorm potential. De ger oss tidigare oanade m\u00f6jligheter att skr\u00e4ddarsy nya material som har nya funktioner.<\/p>\n

Kristaller som svampar<\/p>\n

Grunden till priset lades redan 1989, d\u00e5 australiensaren Richard Robson lade m\u00e4rke till att man kunde bygga \u201dluftiga\u201d kristaller genom att kombinera metalljoner med organiska molekyler.<\/p>\n

Den h\u00e4r kemiska konstruktionen var lite som en korsning av en diamant och en schweizerost. Men den var instabil och f\u00f6ll l\u00e4tt samman.<\/p>\n

Japanen Susumu Kitagawa och amerikanen Omar Yaghi tog lyra p\u00e5 id\u00e9n och vidareutvecklade den p\u00e5 1990-talet. Kitagawa visade att gaser kunde r\u00f6ra sig in och ut ur strukturerna. Han visade ocks\u00e5 att materialet kunde vara flexibelt, som en tv\u00e4ttsvamp.<\/p>\n

Partiklar med yta som en fotbollsplan<\/p>\n

Det var den l\u00e5ngtida Nobelfavoriten, den ofta h\u00f6gt tippade Omar Yaghi som utvecklade de slutgiltiga \u201dmoffarna\u201d, de metallorganiska ramverken. Yaghi lyckades 1995 skapa mycket stabila MOF:ar och visade att de kunde designas p\u00e5 best\u00e4llning f\u00f6r skr\u00e4ddarsydda \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n

1995 hade Omar Yogi utvecklat en ny typ av MOF. Den v\u00e4gde bara ett par gram men hade en yta som en fotbollsplan. Materialet var v\u00e4ldigt stabilt och ocks\u00e5 d\u00e5 det v\u00e4rmdes till 300 grader Celsius s\u00e5 f\u00f6ll det inte samman.<\/p>\n

I ett n\u00f6tskal handlar det allts\u00e5 om molekyler som \u00e4r som svampar. De \u00e4r otroligt duktiga p\u00e5 att f\u00e5nga upp vatten ur morgondaggen eller ur \u00f6kenluften i torra omr\u00e5den.<\/p>\n

De kan ocks\u00e5 till exempel dra ned koldioxid ur atmosf\u00e4ren i framtiden, hoppas man. Moffarna kan med andra ord bli ett viktigt verktyg i kampen mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, ett slags kemiskt filter som hj\u00e4lper till att st\u00e4da atmosf\u00e4ren.<\/p>\n

Andra till\u00e4mpningar inkluderar att avl\u00e4gsna milj\u00f6gifter fr\u00e5n vattendrag eller frakta v\u00e4tgas f\u00f6r framtidens energibehov.<\/p>\n

Nobelpriset i ett n\u00f6tskal<\/p>\n

Nobelpriset i kemi \u00e4r ett av de fem prestigefyllda Nobelprisen och har delats ut sedan 1901. Priset instiftades enligt den svenske uppfinnaren Alfred Nobels testamente, d\u00e4r han \u00f6nskade att det skulle g\u00e5 till den person som gjort \u00e5rets viktigaste uppt\u00e4ckt inom medicin eller fysiologi.<\/p>\n

P\u00e5 torsdag delas litteraturpriset ut. Nobelveckan kulminerar med att fredspristagaren avsl\u00f6jas p\u00e5 fredag.<\/p>\n

F\u00f6rutom medalj och diplom f\u00e5r varje pristagare en prissumma. Den uppg\u00e5r till 11 miljoner svenska kronor, vilket motsvarar ungef\u00e4r en miljon euro enligt aktuell v\u00e4xelkurs.<\/p>\n

Sj\u00e4lva prisceremonin h\u00e5lls p\u00e5 Alfred Nobels d\u00f6dsdag den 10 december i Stockholms Konserthus. D\u00e5 f\u00e5r pristagarna ta emot priset ur konungens hand.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Forskningen bakom \u00e5rets Nobelpris handlar om att bygga material p\u00e5 atomniv\u00e5 som g\u00f6r v\u00e4rlden lite mer h\u00e5llbar, ren…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":50348,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,4998,632,4997,4995,4996,236,34,31,33,32,30,105,237,83],"class_list":{"0":"post-50347","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-forskare","10":"tag-forskning","11":"tag-kemi","12":"tag-nobelpris","13":"tag-nobelpriset-i-kemi","14":"tag-pris","15":"tag-se","16":"tag-svenska","17":"tag-sverige","18":"tag-sweden","19":"tag-swedish","20":"tag-underhallning","21":"tag-utrikes","22":"tag-vetenskap"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50347","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50347"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50347\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/50348"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50347"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50347"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50347"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}