{"id":50660,"date":"2025-10-08T16:53:07","date_gmt":"2025-10-08T16:53:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/50660\/"},"modified":"2025-10-08T16:53:07","modified_gmt":"2025-10-08T16:53:07","slug":"konstgjorda-tradhal-ny-bostad-for-urbana-skalbaggar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/50660\/","title":{"rendered":"Konstgjorda tr\u00e4dh\u00e5l \u2013 ny bostad f\u00f6r urbana skalbaggar"},"content":{"rendered":"

I st\u00e4der d\u00e4r gamla tr\u00e4d \u00e4r s\u00e4llsynta kan s\u00e4rskilda mulml\u00e5dor erbjuda ett nytt hem f\u00f6r arter som annars lever i tr\u00e4dh\u00e5l. Men f\u00f6r att dessa arter ska trivas kr\u00e4vs b\u00e5de genomt\u00e4nkt design \u2013 och r\u00e4tt placering.<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara i skogen som d\u00f6d ved \u00e4r en bristvara \u2013 \u00e4ven i stadsmilj\u00f6er saknas denna livsviktiga resurs f\u00f6r m\u00e5nga organismer. Ett s\u00e4tt att gynna vedlevande arter i urbana milj\u00f6er \u00e4r att anv\u00e4nda s\u00e5 kallade mulml\u00e5dor, som efterliknar milj\u00f6n inuti ih\u00e5liga tr\u00e4d.<\/p>\n

Mulm \u00e4r det bruna och smuliga pulvret som samlas i h\u00e5liga tr\u00e4d. Det \u00e4r en blandning av l\u00f6s murken ved, spillning fr\u00e5n insekter, f\u00e5glar och fladderm\u00f6ss, gamla f\u00e5gelbon och rester av d\u00f6da djur. <\/p>\n

I en studie fylldes mulml\u00e5dorna med tr\u00e4flis och l\u00f6v f\u00f6r att efterlikna den naturliga milj\u00f6n och locka till sig vedlevande arter.<\/p>\n

Skalbaggar flyttade in<\/p>\n

Men hur v\u00e4l fungerar mulml\u00e5dorna egentligen f\u00f6r vedskalbaggarna? Det har Anika Gossmann vid Sveriges lantbruksuniversitet unders\u00f6kt i en avhandling<\/a>. Hon studerade mulml\u00e5dor som var placerade i sex svenska st\u00e4der: Uppsala, \u00d6rebro, Motala, Link\u00f6ping, G\u00f6teborg och Lund. <\/p>\n

Totalt identifierades 105 vedlevande arter \u2013 varav en tredjedel var knutna till ih\u00e5liga tr\u00e4d. Fem arter var r\u00f6dlistade, till exempel st\u00f6rre s\u00e5gsvartbagge och asp\u00f6gonbagge. <\/p>\n

\u2013 D\u00e4rf\u00f6r kan mulml\u00e5dor bidra till att \u00f6ka m\u00e4ngden livsmilj\u00f6 f\u00f6r vedlevande organismer i stadsmilj\u00f6er d\u00e4r gamla tr\u00e4d saknas. Men de \u00e4r ett komplement \u2013 inte ett substitut, s\u00e4ger Anika Gossmann.<\/p>\n

\"BrunJust den h\u00e4r s\u00e5gsvartbaggen har inte bytt bostad, men flera artfr\u00e4nder har flyttat in i mulml\u00e5dorna. Bild: Igor Balashov, Wikimedia commons, Licens: CC BY 4.0.<\/a><\/p>\n

L\u00e5dor i naturn\u00e4ra l\u00e4ge mest popul\u00e4ra<\/p>\n

Temperaturen i l\u00e5dorna liknade den som uppm\u00e4ttes inne i riktiga tr\u00e4dh\u00e5l.\u00a0Placeringen visade sig dock ha stor betydelse. Fler skalbaggar fanns i mulml\u00e5dor som satt i n\u00e4rheten av parker eller stadsskogar. F\u00e4rre arter drogs till l\u00e5dor som placerats intill v\u00e4gar och byggnader.<\/p>\n

Ett hinder var d\u00e4remot m\u00e4nniskors nyfikenhet. M\u00e5nga f\u00f6rstod inte vad l\u00e5dorna var till f\u00f6r. Vissa \u00f6ppnade dem, andra anv\u00e4nde l\u00e5dorna som papperskorgar, n\u00e5got som f\u00f6rst\u00e5s inte \u00e4r optimalt f\u00f6r skalbaggarna.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4rf\u00f6r tror jag att det vore b\u00e4ttre om l\u00e5dorna monterades p\u00e5 tr\u00e4den, och helst inte p\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r man vet att mycket m\u00e4nniskor samlas. Dessutom \u00e4r det viktigt att skyltarna underh\u00e5lls, s\u00e4ger Anika Gossmann.<\/p>\n

Avhandling:<\/p>\n

Life in the dead: Biodiversity in dead wood along macro- and microclimatic gradients<\/a>, Sveriges lantbruksuniversitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I st\u00e4der d\u00e4r gamla tr\u00e4d \u00e4r s\u00e4llsynta kan s\u00e4rskilda mulml\u00e5dor erbjuda ett nytt hem f\u00f6r arter som annars…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":50661,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[928,80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-50660","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-aterpublicerad","9":"tag-science","10":"tag-science-and-technology","11":"tag-scienceandtechnology","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish","17":"tag-technology","18":"tag-teknik","19":"tag-vetenskap","20":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50660","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50660"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50660\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/50661"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50660"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50660"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50660"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}