\n Det finns bara begr\u00e4nsade tillg\u00e5ng p\u00e5 anorexibehandling f\u00f6r personer med autism, skriver Elma Norberg Juuso fr\u00e5n projektet Lyssna p\u00e5 oss.\n <\/p>\n
M\u00e5nga autister blir kallade komplexa patienter i journalanteckningarna men forskningen inom den psykiatriska v\u00e5rden f\u00f6r m\u00e5lgruppen brister eller saknas helt. D\u00e4rav \u00e4r tillg\u00e5ngen f\u00f6r anpassad anorexibehandling begr\u00e4nsad f\u00f6r oss med autism, skriver Elma Norberg Juuso fr\u00e5n projektet Lyssna p\u00e5 oss.\u00a0<\/p>\n
Min trygga k\u00e4rlek i livet var n\u00e4ringsinneh\u00e5llet och kalorierna i en gurkskiva, nutritionens o\u00e4ndliga hav av information och timmar av tr\u00e4ning, tills jag kollapsade. Det l\u00e5ter f\u00f6rf\u00e4rligt, men det gav mitt liv mening och struktur. Om reglerna som anorexin tvingade mig att f\u00f6lja inte kunde genomf\u00f6ras r\u00e4tt s\u00e5 rasade min v\u00e4rld samman. Det livsfarliga, beroendeframkallande intresset pr\u00e4glades av oro fr\u00e5n mina n\u00e4ra, men som sedan blev hemligst\u00e4mplat och osynligt.\u00a0<\/p>\n
Kunskap om nutrition slukade jag som en hungrig h\u00e4st som inte kunde sluta \u00e4ta. \u00c4tst\u00f6rningen k\u00e4ndes som en v\u00e4n och gav mig en k\u00e4nsla av kontroll, men den orsakade \u00e4ven en bedr\u00f6vlig sm\u00e4rta. En konstant kamp f\u00f6r den sjuka, \u00e4ven en fasansfull situation f\u00f6r mina n\u00e4rst\u00e5ende. Biologilektionerna om m\u00e4nniskokroppen gav mig kunskap om h\u00e4lsa, vilket gav mig insikt om kalorier. Det faktum att jag r\u00e4knade kalorier grundades i en fascination och trygghetsk\u00e4nsla av matematik, som senare resulterade i en d\u00f6dlig passion. Det oskyldiga h\u00e4lsointresset omvandlades raskt till en patologisk r\u00e4dsla f\u00f6r kalorier vilket gjorde att jag f\u00f6ll djupare in i sv\u00e4lten.<\/p>\n
Ingen h\u00f6rde <\/p>\n
Viktnedg\u00e5ng var inte k\u00e4rnan i anorexin, men till slut bildades en f\u00f6r\u00e4lskelse f\u00f6r k\u00e4nslan av att tyna bort. Sv\u00e4lten gjorde mig apatisk, men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 livlig. En d\u00f6d sj\u00e4l i en blek spinkig kropp, men samtidigt s\u00e5 oerh\u00f6rt motoriskt levande. Mitt lidande var n\u00e4rvarande innan anorexin, men ingen h\u00f6rde mitt tysta skrik. R\u00f6sten kunde inte formulera n\u00e5gra ord f\u00f6r sm\u00e4rtan. Anorexin blev en riddare som drog mig ur den m\u00f6rka gyttjan innan jag drunknade. Andan var utan r\u00e4ckh\u00e5ll och min v\u00e4n t\u00f6mde mig ur min kropp och livet inom mig sakta tynade bort. Ett monster som omgivningen ih\u00e4rdigt f\u00f6rs\u00f6kte d\u00f6da samt r\u00e4dda den lilla flickan som blivit f\u00e5ngen.\u00a0<\/p>\n
Uteblivandet av en tidig autismdiagnos var en av anledningarna till att jag blev sjuk. Att leva missf\u00f6rst\u00e5dd, brist p\u00e5 anpassningar med en st\u00e4ndig k\u00e4nsla av alienation blev till slut ohanterligt. Men konceptet att anorexi \u00e4r en sjukdom resonerar inte helt med mig. Min f\u00f6rm\u00e5ga att bli djupt fokuserad p\u00e5 saker ins\u00e5g jag att det hade med min autism att g\u00f6ra. Att anorexin var ett destruktivt, intensivt intresse anade ingen. Bem\u00f6tandet fr\u00e5n anh\u00f6riga var ilska, f\u00f6rvirring, sorg och oro, men jag ville s\u00e5 g\u00e4rna bli f\u00f6rst\u00e5dd.\u00a0<\/p>\n
P\u00e5verkar dagligen<\/p>\n
M\u00e5nga autister blir kallade komplexa patienter i journalanteckningarna men forskningen inom den psykiatriska v\u00e5rden f\u00f6r v\u00e5r m\u00e5lgrupp brister eller saknas helt. D\u00e4rav \u00e4r tillg\u00e5ngen f\u00f6r anpassad anorexibehandling begr\u00e4nsad f\u00f6r oss med autism. Jag har inte genomg\u00e5tt en adekvat \u00e4tst\u00f6rningsbehandling som fungerar f\u00f6r min hj\u00e4rna, men f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5 olika s\u00e4tt att behandla mig sj\u00e4lv \u00e4nnu utan st\u00f6rre framg\u00e5ng. <\/p>\n
Jag har d\u00e4rav fortfarande kvar m\u00e5nga aspekter av en sjuk hj\u00e4rna men har en h\u00e4lsosam kropp och mestadels friskbeteenden. Den mentala biten, tankem\u00f6nstret och \u00e5ngesten p\u00e5verkar mig dagligen. Anorexin blir n\u00e4st intill glamour inom mig. Jag saknar k\u00e4nslan av trygghet och kontroll. Kampen f\u00f6r att h\u00e5lla mig borta fr\u00e5n anorexins destruktiva hanteringsstrategier forts\u00e4tter, men den bli\u00a0pr\u00f6vande n\u00e4r jag m\u00f6ts av livets sv\u00e5righeter Mitt lidande \u00e4r betydligt mindre \u00e4n tidigare \u00e5r och kampen f\u00f6r att g\u00e5 emot anorexins vilja \u00e4r inte lika utmanade.\u00a0<\/p>\n
Det \u00e4r multifaktoriska anledningar som har gynnat f\u00f6rb\u00e4ttringar i mitt m\u00e5ende men den med st\u00f6rst p\u00e5verkan \u00e4r de anpassningar jag har f\u00e5tt tillg\u00e5ng till. Vi alla beh\u00f6ver strategier f\u00f6r att hantera livet samt meningen till varf\u00f6r vi ska leva. En \u00e4tst\u00f6rning kan te sig p\u00e5 olika s\u00e4tt, till och med vara ett specialintresse f\u00f6r den drabbade. Autister fungerar inte som majoriteten av populationen vilket g\u00f6r att anorexi hos autistiska personer kan yttra sig annorlunda. Jag var aldrig galen, men missf\u00f6rst\u00e5dd i en v\u00e4rld som inte k\u00e4nns som hemma.<\/p>\n
Lyssna p\u00e5 oss<\/p>\n