Publicerad 12 okt 2025 kl 06.00<\/p>\n
Att skydda demokratin i praktiken \u2013 det handlar om att bek\u00e4mpa or\u00e4ttvisa.\u00a0<\/p>\n
Vi m\u00e5ste f\u00f6rb\u00e4ttra livet f\u00f6r vanligt folk och skapa gemenskap, skriver LO.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
Louise Olsson \u00e4r f\u00f6rste vice ordf\u00f6rande p\u00e5 LO.<\/p>\n
Foto: Malin Henriksson<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
\u201dVi har tredje h\u00f6gst arbetsl\u00f6shet i Europa. Snart sagt var tionde m\u00e4nniska g\u00e5r utan jobb\u201d, skriver LO.<\/p>\n
Foto: Johan Nilsson \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Detta \u00e4r en debattartikel. Det \u00e4r skribenten som st\u00e5r f\u00f6r \u00e5sikterna i texten.
\n
\n<\/p>\n
DEBATT. <\/strong>Demokratin i Sverige beh\u00f6ver st\u00e4rkas. Unders\u00f6kningar visar att politisk opposition respekteras allt mindre, att civilsamh\u00e4llet inte kan verka fritt utan p\u00e5tryckningar. F\u00e4rre \u00e4r aktiva i politik och i civilsamh\u00e4llet. Det \u00e4r en internationell trend med f\u00f6rsvagad demokrati, och Sverige \u00e4r inte f\u00f6rskonade.<\/p>\n Regeringen l\u00e4gger f\u00f6rslag som minskar det demokratiska utrymmet. De vill inf\u00f6ra skyddsombud utan facklig koppling. De har skapat en bist\u00e5ndspolitik som f\u00f6rsv\u00e5rar internationellt demokratiarbete. De stryper det st\u00f6rsta oppositionspartiets finansiering.<\/p>\n Fler f\u00f6rslag \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng, n\u00e5got som b\u00f6r oroa inte bara den politiska oppositionen utan alla organisationer i civilsverige.<\/p>\n Men demokratin \u00e4r mer \u00e4n bara ramverk och regler. Det handlar framf\u00f6r allt om att var och en ska k\u00e4nna delaktighet och att demokratin \u00e4r ett verktyg f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra samh\u00e4llet. Jag \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket orolig f\u00f6r massarbetsl\u00f6sheten i Sverige.<\/p>\n Tredje h\u00f6gst arbetsl\u00f6shet i Europa<\/p>\n Arbetsl\u00f6sheten just nu \u00e4r extrem. Vi har tredje h\u00f6gst arbetsl\u00f6shet i Europa. Snart sagt var tionde m\u00e4nniska g\u00e5r utan jobb. Som under den djupa 90-talskrisen. Det var l\u00e4nge sedan n\u00e5gon p\u00e5 allvar talade om full syssels\u00e4ttning som ambition. Det \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e4rkligt. F\u00f6r arbetsl\u00f6sheten \u00e4r ett hot mot demokratin.<\/p>\n Unders\u00f6kningar visar att arbetsl\u00f6sa deltar mindre i politiken, r\u00f6star mindre ofta, \u00e4r oftare i ett politiskt och socialt utanf\u00f6rskap.<\/p>\n Arbetsl\u00f6sheten skapar en grogrund f\u00f6r populistiska l\u00f6ften. Den skapar sug efter enkla l\u00f6sningar, och s\u00e5 kallade starka ledare. Om vi till\u00e5ter oss att titta bak\u00e5t i historien ser vi samma m\u00f6nster g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. H\u00f6g arbetsl\u00f6shet och social oro har varit grogrund f\u00f6r fascism, f\u00f6r kommunism och f\u00f6r nazism.<\/p>\n Beh\u00f6vs krishantering<\/p>\n Depressionen p\u00e5 1930-talet banade v\u00e4g f\u00f6r Hitler, som erbj\u00f6d folket en syndabock \u2013 judarna hade orsakat den d\u00e5liga ekonomin. Ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6rklarar inte allt, men de bidrog absolut till att Hitler kom till makten. Samma sak i Mussolinis Italien. Samma sak vid ryska revolutionen.<\/p>\n I Sverige var b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet var en tid n\u00e4r folk hade det v\u00e4ldigt sv\u00e5rt. Det p\u00e5gick h\u00e5rda arbetsmarknadskonflikter, arbetsl\u00f6sheten var skyh\u00f6g. Revolutionen stod f\u00f6r d\u00f6rren. Men genom en aktiv krispolitik kunde arbetsl\u00f6sheten halveras p\u00e5 bara n\u00e5gra \u00e5r. Samtidigt byggdes Sverige starkt. En styrka som nu \u00e4r hotad.<\/p>\n Annons<\/p>\n Samtidigt som arbetsl\u00f6sheten bitit sig fast har oj\u00e4mlikheten \u00f6kat dramatiskt de senare decennierna. I sviter av kriser som pandemin och Rysslands krig \u2013 men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av medveten politik. I st\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e4rka ekonomin f\u00f6r vanligt folk har regeringen st\u00f6ttat de med mest resurser.<\/p>\n Skuldbel\u00e4gger sig sj\u00e4lva f\u00f6r samh\u00e4llskollaps<\/p>\n Allt fler k\u00e4nner ekonomisk otrygghet. Oro och skuldk\u00e4nslor f\u00f6r att man inte f\u00e5r ihop det. M\u00e4nniskor tappar sj\u00e4lvk\u00e4nslan och k\u00e4nner sig inte l\u00e4ngre som en del av samh\u00e4llsgemenskapen. Och politikens svar p\u00e5 detta \u00e4r tuffare krav genom bidragstak och f\u00f6rs\u00e4mrad a-kassa.\u00a0<\/p>\n