<\/p>\n\t\t\t\t![\"Annons\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/1760534409_944_2797-haleon-expm-h2-voltaren-468x240px-se-v1.gif\")
<\/p>\n
\t\t<\/a><\/p>\n
Bukspottk\u00f6rtelcancer \u00e4r <\/strong>en av de mest aggressiva cancersjukdomarna, d\u00e4r bara fem procent av patienterna lever l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r efter diagnos. I de laboratorief\u00f6rs\u00f6k man gjort p\u00e5 H\u00f6gskolan i Sk\u00f6vde har digitoxin visat sig st\u00f6ra cancercellernas energiproduktion, rubbat deras kalciumbalans och i vissa fall f\u00e5tt dem att sluta dela sig eller d\u00f6, skriver man i pressmeddelandet. <\/p>\nMen: effekten av <\/strong>behandlingen har dock varierat kraftigt mellan olika tum\u00f6rer:<\/p>\n\u2014 Bukspottk\u00f6rtelcancer \u00e4r en sjukdom med stor biologisk variation och kan se v\u00e4ldigt olika ut fr\u00e5n patient till patient. Tv\u00e5 patienter kan ha samma diagnos men helt olika tum\u00f6rer. Det \u00e4r just d\u00e4rf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att hitta en behandling som fungerar f\u00f6r alla, s\u00e4ger Hel\u00e9ne Lindholm.<\/p>\n
F\u00f6r att spegla variationen anv\u00e4nder forskarna fem olika typer av cancerceller och j\u00e4mf\u00f6r deras reaktioner. Det man hoppas \u00e4r att kunna f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vissa tum\u00f6rer svarar b\u00e4ttre \u00e4n andra.<\/p>\n
\u2014 Det \u00e4r ett viktigt steg mot mer individanpassad behandling, d\u00e4r varje patient f\u00e5r en behandling skr\u00e4ddarsydd efter just sin tum\u00f6r.<\/p>\n
\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/helene-lindholm.jpg\")
<\/p>\n
\n\t\t\t\t\tHel\u00e9ne Lindholm \u00e4r forskare inom biovetenskap vid H\u00f6gskolan i Sk\u00f6vde.
\n\t\t\t\t\t\t\tBild: H\u00f6gskolan i Sk\u00f6vde\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n
Samtidigt letar teamet <\/strong>efter biomark\u00f6rer, sp\u00e5r i kroppen som kan avsl\u00f6ja vilka patienter som har st\u00f6rst nytta av digitoxin och unders\u00f6ker hur l\u00e4kemedlet b\u00e4st kan kombineras med andra behandlingar.<\/p>\nStudien genomf\u00f6rs i samarbete med Skaraborgs sjukhus, d\u00e4r onkologen Johan Haux, som initierade f\u00f6rs\u00f6ken med digitoxin, leder den patientn\u00e4ra fasen. I den kliniska studien ska forskarna fastst\u00e4lla r\u00e4tt dos, s\u00e4kerst\u00e4lla att att behandlingen \u00e4r trygg f\u00f6r patienterna och bekr\u00e4fta att de biomark\u00f6rer som hittats i labbet ocks\u00e5 fungerar i praktiken.<\/p>\n
Om resultaten h\u00e5ller kan digitoxin bli ett nytt behandlingsalternativ f\u00f6r patienter som i dag har mycket f\u00e5 m\u00f6jligheter. <\/p>\n
Forskningen har delvis finansierats av Assar Gabrielssons Fond.<\/p>\n
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tFakta: Fr\u00e5n blomma till l\u00e4kemedel<\/p>\n
Digitoxin utvinns ur v\u00e4xten fingerborgsblomma, som redan p\u00e5 1700-talet anv\u00e4ndes som huskur mot hj\u00e4rtbesv\u00e4r. Den brittiske l\u00e4karen William Withering var den f\u00f6rsta att systematiskt beskriva v\u00e4xtens effekter.<\/p>\n
P\u00e5 1800-talet lyckades forskare isolera digitoxin ur blomman. Under 1900-talet blev det ett viktigt l\u00e4kemedel mot hj\u00e4rtsvikt och hj\u00e4rtrytmrubbningar. Men \u00e4mnet \u00e4r starkt, skillnaden mellan verksam dos och giftig dos \u00e4r liten. Hela v\u00e4xten \u00e4r giftig och 2\u20133 blad \u00e4r en d\u00f6dlig dos f\u00f6r en vuxen.<\/p>\n
Giftaspekten gjorde digitoxin intressant \u00e4ven f\u00f6r deckarf\u00f6rfattare. I Agatha Christies roman Appointment with Death fr\u00e5n 1938 spelar substansen en central roll i mordg\u00e5tan som Poirot l\u00f6ser. Agatha Christie, sj\u00e4lv utbildad apotekare, anv\u00e4nde ofta verkliga gifter f\u00f6r att ge sina intriger trov\u00e4rdighet.<\/p>\n
K\u00e4lla: H\u00f6gskolan i Sk\u00f6vde<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Digitoxin, som utvanns ur fingerborgsblomman redan p\u00e5 1700-talet, har visat sig st\u00f6ra cancercellers energiproduktion. Bild: Jessica Cortez Digitoxin…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":56275,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-56274","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56274","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=56274"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56274\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/56275"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=56274"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=56274"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=56274"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/fingerborgsblomma-foto-jessica-cortez.jpg\")
<\/p>\n