{"id":56758,"date":"2025-10-16T06:44:19","date_gmt":"2025-10-16T06:44:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/56758\/"},"modified":"2025-10-16T06:44:19","modified_gmt":"2025-10-16T06:44:19","slug":"motstandets-sociologi-enligt-arets-nobelpristagare-i-litteratur-vlt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/56758\/","title":{"rendered":"Motst\u00e5ndets sociologi enligt \u00e5rets nobelpristagare i litteratur\u00a0 \u2013 VLT"},"content":{"rendered":"

Det h\u00e4r \u00e4r en kr\u00f6nika.Analys och v\u00e4rderingar \u00e4r skribentens egna.<\/p>\n

\u00c5rets nobelpristagare <\/strong>L\u00e1szl\u00f3 Krasznahorkai har myntat en av de vackraste boktitlar jag vet, som i Daniel Gustafssons svenska \u00f6vers\u00e4ttning f\u00e5tt en s\u00e4rskilt fint klingande allitteration: Motst\u00e5ndets melankoli. <\/p>\n

Redan i titeln introduceras en sp\u00e4nning som l\u00e5ter oss se motst\u00e5ndets villkor ur ett annorlunda perspektiv. Motst\u00e5nd handlar om str\u00e4van och hopp, medan melankoli signalerar passivitet och hoppl\u00f6shet. S\u00e5 hur kan d\u00e5 motst\u00e5nd vara melankoliskt?<\/p>\n

\"\"\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmsl\u00e4ge<\/a><\/p>\n

Bild: Henrik Montgomery\/TT<\/p>\n

Motst\u00e5nd utg\u00f6r ett intressant <\/strong>sociologiskt problem. N\u00e4r s\u00e5 mycket av v\u00e5ra liv styrs av samh\u00e4lleliga skeenden bortom v\u00e5r kontroll, vad inneb\u00e4r det d\u00e5 att g\u00f6ra sant motst\u00e5nd? Som enskild m\u00e4nniska tycks det om\u00f6jligt att p\u00e5verka oh\u00e5llbar gruvdrift eller global uppv\u00e4rmning, v\u00e5rdk\u00f6er eller v\u00e4rldsmakters territoriella anspr\u00e5k.\u00a0<\/p>\n

Annons<\/p>\n

Annons<\/p>\n

Krasznahorkai skriver ofta om m\u00e4nniskans uppgivenhet inf\u00f6r stora politiska omv\u00e4lvningar och totalit\u00e4rt f\u00f6rtryck. Hans hemland Ungern har lidit under b\u00e5de nazistiska och kommunistiska regimer. I dag bedriver partiet Fidesz, som haft makten sedan 2010, en politik som inskr\u00e4nker yttrandefriheten och underminerar r\u00e4ttsstatens oberoende.\u00a0<\/p>\n

Krasznahorkai delar g\u00e4rna ut k\u00e4ngor \u00e5t Ungerns premi\u00e4rminister Viktor Orb\u00e1n, men l\u00e4gger ocks\u00e5 skulden p\u00e5 dem som r\u00f6stat fram honom, och p\u00e5 dem som f\u00f6rh\u00e5ller sig passiva till f\u00f6r\u00e4ndringarna. Som uttalad pacifist menar han att det \u00e4r genom kunskap och bildning som vi kan st\u00e5 emot populistiska r\u00f6relser. <\/p>\n

I en intervju i SvD i b\u00f6rjan av \u00e5ret ondg\u00f6r han sig \u00f6ver den \u201doutbildade massan\u201d i Ungern som han ser som ett hot mot demokratin: \u201dDet finns s\u00e5 m\u00e5nga skitst\u00f6vlar.\u201d Intervjun n\u00e5dde Ungern och v\u00e4ckte starka reaktioner d\u00e4r. \u00a0<\/p>\n

Motst\u00e5ndets melankoli<\/strong> <\/strong>f\u00f6ljer n\u00e5gra karakt\u00e4rer i en liten ungersk stad som f\u00e5r bes\u00f6k av en mystisk cirkus, vars fr\u00e4msta attraktion \u00e4r en d\u00f6d val. Snart visar det sig att cirkusens n\u00e4rvaro g\u00f6r inv\u00e5narna aggressiva och v\u00e5ldsamma. Med cirkusen reser ocks\u00e5 den g\u00e5tfulle Prinsen och hans hejdukar, vars m\u00e5l \u00e4r att elda p\u00e5 upplopp och rasera den r\u00e5dande ordningen.\u00a0<\/p>\n

F\u00f6rfattaren l\u00e5ter oss p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll se konsekvenserna av de olika strategier som inv\u00e5narna v\u00e4ljer f\u00f6r att hantera den tilltagande upploppsst\u00e4mningen. Dr\u00f6mmaren Valuska l\u00e5ter sig lockas av upprorsmakarnas utopiska retorik och dras med i v\u00e5ldet. N\u00e4r hans mor, fru Pflaum, ger sig ut f\u00f6r att leta efter honom blir hon m\u00f6rdad. Fru Eszter v\u00e4ljer i st\u00e4llet att sp\u00e4 p\u00e5 kaoset f\u00f6r att vinna inflytande i staden. Hennes man, herr Eszter \u2013 en komposit\u00f6r som bedriver ett \u00e4ndl\u00f6st f\u00f6rs\u00f6k att hitta de perfekta harmonierna, frigjorda fr\u00e5n m\u00e4nsklighetens otillr\u00e4cklighet \u2013 isolerar sig p\u00e5 sin kammare.<\/p>\n

Annons<\/p>\n

Annons<\/p>\n

Inf\u00f6r p\u00f6belns tyranni st\u00e4lls vi inf\u00f6r ett om\u00f6jligt val: v\u00e5ld, d\u00f6d, medl\u00f6peri eller isolering. \u201dMotst\u00e5ndets melankoli\u201d kan d\u00e4rmed tolkas som insikten att den lilla m\u00e4nniskan alltid st\u00e5r f\u00f6rsvarsl\u00f6s inf\u00f6r de stora politiska krafterna.<\/p>\n

Men i slutet av boken<\/strong> v\u00e4ljer Krasznahorkai ett m\u00e4rkligt ber\u00e4ttargrepp som v\u00e4nder uppochner p\u00e5 denna tolkning. Efter en redog\u00f6relse av fru Pflaums begravning \u00e4gnas det sista kapitlet \u00e5t en minuti\u00f6s beskrivning av de biologiska nedbrytningsprocesser som tar vid i hennes kropp. Processen framst\u00e4lls som en v\u00e5ldsam sammandrabbning av celler, blodkroppar, enzymer och kemiska processer. Samtidigt blir spr\u00e5ket kliniskt tekniskt:\u00a0<\/p>\n

\u201dDet nu helt irreversibla, dissimilerande materialutbytet av muskelproteinerna \u00e5terupptogs, adenosintrifosfatenzymerna fortsatte nedbrytningen av energidep\u00e5erna \u2013 ATP \u2013 och energin fr\u00e5n bindningsklyvningen i det nu hj\u00e4lpl\u00f6sa bef\u00e4stningsverket gjorde att aktomyosinet i ATP ombildades.\u201d\u00a0<\/p>\n

Och s\u00e5 forts\u00e4tter det, i \u00f6ver fyra sidor.\u00a0<\/p>\n

Det kan tolkas nihilistiskt: <\/strong>motst\u00e5nd \u00e4r meningsl\u00f6st eftersom vi \u00e4nd\u00e5 alla d\u00f6r till slut. Men jag tror inte att det \u00e4r Krasznahorkais po\u00e4ng. Snarare visar han att varje f\u00f6rs\u00f6k till ett bokslut \u2013 vare sig det handlar om en politisk r\u00f6relses slutm\u00e5l eller en romans avslutning \u2013 \u00e4r ett f\u00e5f\u00e4ngt f\u00f6rs\u00f6k att greppa och \u00e4ga v\u00e4rlden som en gud. <\/p>\n

Att som Fru Eszter manipulativt f\u00f6rs\u00f6ka ta kontroll \u00f6ver sin omgivning, eller som Herr Eszter s\u00f6ka ett slutgiltigt j\u00e4mviktstillst\u00e5nd, \u00e4r d\u00f6mt att misslyckas. Livets \u201dohejdbara r\u00f6relse\u201d, som Krasznahorkai skriver, fortg\u00e5r alltid, i en form eller en annan.\u00a0<\/p>\n

Annons<\/p>\n

\"David\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmsl\u00e4ge<\/a><\/p>\n

David Redmalm \u00e4r docent i sociologi p\u00e5 Akademin f\u00f6r h\u00e4lsa, v\u00e5rd och v\u00e4lf\u00e4rd, MDU.<\/p>\n

Bild: JONAS BILBERG<\/p>\n

Annons<\/p>\n

\u00c4ven grymma ledare <\/strong>av totalit\u00e4ra stater kommer till sist att f\u00f6rt\u00e4ras och f\u00f6rmultna, och nya krafter tar vid. Den h\u00e4r melankoliska insikten \u2013 att inget motst\u00e5nd n\u00e5gonsin f\u00e5r ett definitivt slut \u2013 kan d\u00e4rf\u00f6r ses som en befrielse. <\/p>\n

Ingen kr\u00e4ver av oss att vi ska uppr\u00e4tta ett paradis p\u00e5 jorden genom v\u00e5ra handlingar. Men detta betyder ocks\u00e5 att passivitet i sig \u00e4r ett slags val \u2013 att villigt l\u00e5ta v\u00e4rlden f\u00f6rbli som den \u00e4r. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e5rt ansvar att i varje m\u00f6jlig stund st\u00e5 emot v\u00e5ld och f\u00f6rtryck med det bristf\u00e4lliga motst\u00e5nd vi har att erbjuda.\u00a0<\/p>\n

Passivitet \u00e4r aldrig ett alternativ.<\/p>\n

David Redmalm<\/strong><\/p>\n

Docent i sociologi p\u00e5 Akademin f\u00f6r h\u00e4lsa, v\u00e5rd och v\u00e4lf\u00e4rd, MDU<\/p>\n

MDU<\/strong><\/p>\n

David Redmalm \u00e4r en av flera skribenter fr\u00e5n M\u00e4lardalens universitet som skriver kr\u00f6nikor i VLT.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Det h\u00e4r \u00e4r en kr\u00f6nika.Analys och v\u00e4rderingar \u00e4r skribentens egna. \u00c5rets nobelpristagare L\u00e1szl\u00f3 Krasznahorkai har myntat en av…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":56759,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-56758","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-se","10":"tag-svenska","11":"tag-sverige","12":"tag-sweden","13":"tag-swedish","14":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56758","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=56758"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56758\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/56759"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=56758"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=56758"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=56758"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}