![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Artists_concept_of_cigar-shaped_space_rock-1080x675.jpg\")
3I\/Atlas uppt\u00e4cktes av det chilenska teleskopet Atlas den 1 juli i \u00e5r och som sedan dess setts rusa genom v\u00e5rt solsystem i en hisnande fart av 209 000 kilometer i timmen. <\/p>\nOm du skulle s\u00f6ka efter tecken p\u00e5 liv utanf\u00f6r jorden, vad vore mest sp\u00e4nnande: att spana efter molekylsigna-turer i gaser runt planeter tiotals ljus\u00e5r bort som skulle kunna antyda existensen av mikrober, eller att studera f\u00f6rem\u00e5l som kommer in i v\u00e5rt solsystem och beter sig som om de vore konstgjorda?<\/p>\n
De som sitter p\u00e5 pengarna verkar satsa p\u00e5 avl\u00e4gsna gaser. Habitable Worlds Observatory f\u00e5r tio miljarder dollar de n\u00e4rmaste 20 \u00e5ren f\u00f6r att kamma igenom atmosf\u00e4ren runt 25 utvalda s\u00e5 kallade exo-planeter (planeter i andra solsystem \u00e4n v\u00e5rt eget). Forskning p\u00e5 utomjordisk intelligens f\u00e5r i princip inget finansiellt st\u00f6d.<\/p>\n
\u2013\u2009Mikrober i all \u00e4ra, men jag tycker avancerade livsformer \u00e4r intressantare, s\u00e4ger astrofysikern Avi Loeb.<\/p>\n
Han leder Galileoprojektet vid Harvarduniversitetet i USA. Projektet g\u00e5r ut p\u00e5 att leta efter bevis f\u00f6r utomjordisk teknik. Det \u00e4r ett komplement till ett annat s\u00f6kande efter utomjordisk intelligens, n\u00e4mligen efter radiosignaler. M\u00e5let \u00e4r att \u00e4ven spanandet efter fysiska tecken ska bli etablerad forskning. Det \u00e4r en bit kvar dit.<\/p>\n
Avi Loeb blev uppm\u00e4rksammad i bredare kretsar 2017, n\u00e4r han stack ut hakan ang\u00e5ende ett h\u00f6gintressant rymdf\u00f6rem\u00e5l som den h\u00f6sten uppt\u00e4cktes med hj\u00e4lp av ett teleskop p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n
Det var det f\u00f6rsta interstell\u00e4ra \u2013 fr\u00e5n ett annat solsystem \u2013 f\u00f6rem\u00e5l m\u00e4nniskan kunnat uppt\u00e4cka och f\u00f6lja. F\u00f6rst d\u00e5 fanns tekniken. N\u00e4stan alla rymdstenar som detekteras h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n v\u00e5rt eget solsystem, i regel fr\u00e5n asteroidb\u00e4ltet mellan Mars och Jupiter. <\/p>\n
Det interstell\u00e4ra objektet fick namnet Oumuamua, eller formellt 1I\/Oumuamua, d\u00e4r I:et st\u00e5r f\u00f6r interstell\u00e4r. Namnet betyder scout p\u00e5 det lokala hawaiianska spr\u00e5ket. <\/p>\n
Oumuamua betedde sig inte som en vanlig asteroid. Det s\u00e5g inte ut som en komet. Det hade ingen svans av gas och damm. Dess form, att d\u00f6ma av det reflekterade ljuset \u2013 det var f\u00f6r l\u00e5ngt bort f\u00f6r att kunna f\u00e5ngas p\u00e5 fotografier \u2013 var extrem. Det verkade vara platt som en pannkaka. Var \u00e5ttonde timme roterade det, vilket intensifierade ljusreflexen. Det s\u00e5g ut att f\u00e5 extra fart av solens str\u00e5lning, som om det hade ett \u201dsolsegel\u201d.<\/p>\n
Vad var detta f\u00f6r m\u00e4rkligt objekt? \u201dDet skulle kunna vara ett konstgjort f\u00f6rem\u00e5l, kanske en sond s\u00e4nd fr\u00e5n en intelligent \u00adcivilisation\u201d, f\u00f6reslog Avi Loeb.<\/p>\n
Det var en minst sagt ovanlig teori f\u00f6r att komma fr\u00e5n en v\u00e4lrenommerad astronomiprofessor. Loeb blev pl\u00f6tsligt ett internationellt namn. Men bland astronomer och andra fysiker var det inte popul\u00e4rt.<\/p>\n
Alla astronomer kunde konstatera att Oumuamua betedde sig ovanligt, men Loeb var t\u00e4mligen ensam om att ventilera hypotesen att objektet var av en helt ny typ, och kanske rentav n\u00e5got konstgjort.<\/p>\n
\u2013\u2009Vetenskap handlar om att l\u00e4gga m\u00e4rke till det som avviker, data som inte st\u00e4mmer med r\u00e5dande teorier. Vi kan bara l\u00e4ra oss nya saker genom anomalierna, s\u00e4ger Avi Loeb.<\/p>\n
\u2013\u2009Det \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt arrogant att tro att vi \u00e4r ensamma.<\/p>\n
Hans frispr\u00e5kighet gav honom nya v\u00e4nner men ledde ocks\u00e5 till angrepp fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kollegor som sj\u00e4lvutn\u00e4mnda experter med betydligt mindre akademiska meriter \u00e4n han sj\u00e4lv.<\/p>\n
N\u00e4r han pratar om detta syns en antydan till uppr\u00f6rdhet, d\u00e4r han sitter i kostym i sitt arbetsrum i Lexington nordv\u00e4st om Boston, platsen d\u00e4r den amerikanska revolutionens f\u00f6rsta skott avfyrades. Bakom honom syns en bokhylla, en \u00f6ppen spis och ett plotter av sm\u00e5 ramar och plaketter, en numera ganska v\u00e4lk\u00e4nd milj\u00f6 i Zoomv\u00e4rlden efter otaliga intervjuer.<\/p>\n
Men den d\u00e4r antydan till ilska klingar strax av. Han vill inte g\u00e5 in i ad hominem-debatter. Han \u00e4r frustrerad, men han tar det med filosofisk upph\u00f6jdhet och f\u00f6redrar humor, ibland ironisk.<\/p>\n
\u2013\u2009Jag vill inte gyttjebrottas, f\u00f6r alla blir skitiga och ingen vinner.<\/p>\n
Tv\u00e5 \u00e5r efter Oumuamua uppt\u00e4cktes interstell\u00e4ra objekt nummer tv\u00e5, som d\u00f6ptes till 2I\/Borisov. Det betedde sig precis som en vanlig komet. Inget att skriva hem om.<\/p>\n
Men sedan kom nummer tre i ordningen. I \u00e5r \u00e4r teleskopen riktade mot 3I\/Atlas, som detekterades av det chilenska teleskopet Atlas den 1 juli i \u00e5r och som sedan dess setts rusa genom v\u00e5rt solsystem i en hisnande fart av 209\u2009000 kilometer i timmen, h\u00f6g nog att undvika att dras in i planeternas eller solens gravitaitonsf\u00e4lt.<\/p>\n
3I\/Atlas uppt\u00e4cktes av det chilenska teleskopet Atlas den 1 juli i \u00e5r och som sedan dess setts rusa genom v\u00e5rt solsystem i en hisnande fart av 209 000 kilometer i timmen. <\/p>\n
Atlas beter sig minst lika g\u00e5tfullt som Oumuamua.<\/p>\n
\u2022 F\u00f6r det f\u00f6rsta verkar objektet vara enormt stort, minst en mil i diameter, och kanske s\u00e5 mycket som fyra mil. Oumuamua var 400 meter.<\/p>\n
\u2022 Det ser ut att vara avl\u00e5ngt som en cigarr. <\/p>\n
\u2022 Det har, till skillnad fr\u00e5n Oumuamua, ett gasmoln, men det ligger i huvudsak framf\u00f6r f\u00f6rem\u00e5let, vilket \u00e4r n\u00e5got nytt. En komets signum \u00e4r en svans.<\/p>\n
\u2022 Dess bana in i solsystemet \u00e4r n\u00e4stan parallell med planeternas omloppsbanor.<\/p>\n
\u2013\u2009Chansen att detta skulle ske av en slump \u00e4r en p\u00e5 500. Om man skulle bygga en farkost att bes\u00f6ka och studera v\u00e5rt solsystem skulle man se till att den kom in i samma plan som planeterna, s\u00e4ger Loeb.<\/p>\n
\u2022 Dessutom \u00e4r den kemiska sammans\u00e4ttningen underlig. Gasen runt \u2013 allts\u00e5 till stor del framf\u00f6r \u2013 Atlas best\u00e5r till 87 procent av koldioxid, 9 procent kolmonoxid och endast 4 procent vatten. En normal komets gasmoln kan best\u00e5 av upp till 90 procent vatten. \u00c4nnu mer anm\u00e4rkningsv\u00e4rt, enligt Loeb, \u00e4r att gasmolnet inneh\u00e5ller rent nickel. Den metallen brukar annars alltid upptr\u00e4da tillsammans med j\u00e4rn. Nickel utan j\u00e4rn hittar man normalt bara i industriellt tillverkade legeringar.<\/p>\n
\u2013\u2009S\u00e5 kanske ytan p\u00e5 det h\u00e4r f\u00f6rem\u00e5let \u00e4r industriellt tillverkad, vem vet, s\u00e4ger Loeb med ett leende.<\/p>\n
\nOsannolik bana\n<\/p>\n
Trots alla dessa anomalier betecknar konventionella astronomer fortfarande Atlas som en komet. Eller r\u00e4ttare sagt: en \u201dm\u00f6rk komet\u201d.<\/p>\n
\u2013\u2009De kallar alla f\u00f6rem\u00e5l som inte uppvisar klassiska kometegenskaper f\u00f6r \u201dm\u00f6rka kometer\u201d. De vill sopa anomalierna under en matta av traditionellt t\u00e4nkande. Det \u00e4r som om man har studerat zebror under l\u00e5ng tid, och s\u00e5 f\u00e5r man syn p\u00e5 en elefant och s\u00e4ger \u201d\u00e5h, en zebra utan r\u00e4nder, och med en snabel\u201d.<\/p>\n
\u2013\u2009I min bok \u00e4r det att fuska.<\/p>\n
Avi Loeb har utvecklat en skala som anger sannolikheten f\u00f6r att ett rymdobjekt \u00e4r naturligt eller konstgjort, d\u00e4r noll betyder otvetydigt naturligt och tio otvetydigt konstgjort. Han gav Borisov en nolla, allts\u00e5 en klassisk komet, men Oumuamua fick bli en fyra. Atlas ligger ocks\u00e5 p\u00e5 en fyra, men dess historia \u00e4r \u00e4nnu inte f\u00e4rdigskriven.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/avil-864x1080.jpg\")
Avi Loeb, astrofysiker vid Harvard i USA. Foto: Harvard University<\/p>\n
\u2013\u2009Den kanske sjunker p\u00e5 skalan i takt med att mer data kommer in. Men jag kommer aldrig att ange den som en nolla, eftersom den har en s\u00e5 osannolik bana. \u00c4ven om det \u00e4r en sten kan den ha s\u00e4nts ut f\u00f6r att unders\u00f6ka hur vi reagerar p\u00e5 den. Kanske finns n\u00e5got artificiellt inuti.<\/p>\n
Loeb r\u00e4knar med att vi kommer att veta mer s\u00e4kert vad Atlas \u00e4r n\u00e4r f\u00f6rem\u00e5let n\u00e4rmar sig sitt perihelion, den punkt d\u00e5 den befinner sig n\u00e4rmast solen. Detta intr\u00e4ffar den 29 oktober i \u00e5r.<\/p>\n
Men p\u00e5 sin v\u00e4g har Atlas tv\u00e5 andra mycket intressanta h\u00e5llpunkter. Redan den 3 oktober passerar den n\u00e4ra (i relativa termer) planeten Mars, d\u00e4r m\u00e4nskligheten har flera rymdfarkoster i trafik, och i mars n\u00e4sta \u00e5r kommer den att vara n\u00e4ra Jupiter, d\u00e4r sonden Juno opererar nu och snart kommer att f\u00e5 efterf\u00f6ljare.<\/p>\n
Vi har nu ett lysande tillf\u00e4lle att utnyttja dessa apparater med sina kameror och m\u00e4tinstrument till att l\u00e4ra k\u00e4nna Atlas n\u00e4rmare, menar Loeb, \u00e4ven om f\u00f6rem\u00e5let \u201dbara\u201d \u00e4r en naturlig formation.<\/p>\n
M\u00e4nniskan har redan klarat att landa p\u00e5 rymdstenar och h\u00e4mta hem prover. Nasa gjorde det p\u00e5 \u201dhemma-asteroiden\u201d Bennu 2023. N\u00e4r proverna analyserats visade det sig att m\u00e5nga av de aminosyror som utg\u00f6r byggstenarna f\u00f6r liv finns p\u00e5 Bennu. Liv skulle allts\u00e5 ha kunnat utvecklas p\u00e5 andra planeter och m\u00e5nar (och kanske har gjort det).<\/p>\n
\u2013\u2009Vore det inte sp\u00e4nnande att unders\u00f6ka om dessa byggstenar ocks\u00e5 finns p\u00e5 ett objekt fr\u00e5n ett annat solsystem? Det \u00e4r en ny m\u00f6jlighet f\u00f6r astrobiologin. Men man verkar inte inse det. I\u2009st\u00e4llet satsas miljarder p\u00e5 att spana efter molekyler tiotals ljus\u00e5r bort, s\u00e4ger Loeb.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/GettyImages-810446884-1080x669.jpg\")
Senare \u00e5rs interstell\u00e4ra uppt\u00e4ckter fick astrofysikern Avi Loeb att konstatera: \u201dDet skulle kunna vara ett konstgjort f\u00f6rem\u00e5l, kanske en sond s\u00e4nd fr\u00e5n en intelligent \u00adcivilisation\u201d. Foto: Getty Images<\/p>\n
Harvardprofessorn ser sig inte sj\u00e4lv som en del av den spretiga krets som studerar ufo-fenomenet, \u00e4ven om han med intresse f\u00f6ljt den senaste tidens vittnesm\u00e5l i den amerikanska kongressen. Men akademin har fnyst \u00e5t hela det fenomenet, \u00e5tminstone fram till alldeles nyligen, och fnysningen har inkluderat Loeb av bara farten.<\/p>\n
Det \u00e4r en paradox, konstaterar Loeb: p\u00e5 ett teoretiskt plan g\u00e5r det utm\u00e4rkt att resonera om m\u00f6jligheten att andra livsformer existerar, \u00e4ven avancerade, i universum. Det \u00e4r till och med comme il faut att sl\u00e5 fast att allt annat vore konstigt, med tanke p\u00e5 hur enormt universum \u00e4r. Men att bara n\u00e4mna m\u00f6jligheten att ett objekt som Oumuamua eller Atlas \u00e4r konstgjort \u00e4r som att sv\u00e4ra i kyrkan.<\/p>\n
\u2013\u2009Men jag bryr mig inte om hur m\u00e5nga likes jag f\u00e5r p\u00e5 sociala medier. Vetenskap \u00e4r ingen popularitetst\u00e4vling.<\/p>\n
Loeb tycker att forskare ofta signalerar \u00f6verl\u00e4gsenhet i\u2009st\u00e4llet f\u00f6r den nyfikenhet som borde pr\u00e4gla det vetenskapliga sinnet. P\u00e5 presskonferenser talar de om f\u00f6r folk vad de b\u00f6r veta, som om de h\u00f6ll ett f\u00f6redrag. D\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nner m\u00e5nga m\u00e4nniskor att vetenskap \u00e4r elitens arbete, och det gillar han inte.<\/p>\n
\u2013\u2009Innan alla fakta finns p\u00e5 bordet borde vi \u00f6verv\u00e4ga alla m\u00f6jligheter. Och vi borde anv\u00e4nda v\u00e5r fantasi. Naturen \u00e4r ofta mer fantasifull \u00e4n vi \u00e4r.<\/p>\n
Han ber\u00e4ttar att han nyligen var i K\u00f6penhamn och bes\u00f6kte Niels Bohr-museet. Han satt p\u00e5 samma b\u00e4nk d\u00e4r kvantfysikens pionj\u00e4rer, som Bohr och Schr\u00f6dinger, en g\u00e5ng satt och han noterade att b\u00e4nkarna inte var s\u00e4rskilt bekv\u00e4ma. Det var en p\u00e5minnelse om att v\u00e5r v\u00e4rld p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt kommit materiellt l\u00e5ngt.<\/p>\n
\u2013\u2009Men jag skulle byta ut allt jag har mot att f\u00e5 resa tillbaka 95 \u00e5r i tiden, f\u00f6r de fysikerna var \u00f6ppna i sinnet. De var villiga att ers\u00e4tta den existerande v\u00e4rldsbilden med n\u00e5got helt nytt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Om du skulle s\u00f6ka efter tecken p\u00e5 liv utanf\u00f6r jorden, vad vore mest sp\u00e4nnande: att spana efter molekylsigna-turer…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":56902,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[5452,370,80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-56901","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-jorden","9":"tag-rymden","10":"tag-science","11":"tag-science-and-technology","12":"tag-scienceandtechnology","13":"tag-se","14":"tag-svenska","15":"tag-sverige","16":"tag-sweden","17":"tag-swedish","18":"tag-technology","19":"tag-teknik","20":"tag-vetenskap","21":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=56901"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56901\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/56902"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=56901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=56901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=56901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}