Emma Bovary \u00e4r i grunden en kicks\u00f6kande romantiker, men hon sitter fast i ett passionsl\u00f6st \u00e4ktenskap och \u00e4r l\u00e5st i en enformig tillvaro p\u00e5 den franska landsbygden. Ber\u00e4ttelsens claim to fame \u00e4r dess totala frikoppling fr\u00e5n samtida moral. Emma g\u00f6r varje moraliskt felsteg som en 1800-talskvinna kan t\u00e4nkas g\u00f6ra. Hon bedrar sin \u00e4kta make, f\u00f6rsummar sitt enda barn och l\u00e4mnar till sist sin familj under brutala omst\u00e4ndigheter. Inte nog med att titelkarakt\u00e4ren agerar helt utan etiska bevekelsegrunder, f\u00f6rfattaren g\u00f6r inga anspr\u00e5k p\u00e5 att d\u00f6ma henne f\u00f6r det. N\u00e4r Madame Bovary f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen publicerades 1856 gav den upphov till en moralpanik som tog Gustave Flaubert till domstol.<\/p>\n
N\u00e4r Oliver Frlji\u0107s <\/strong>tar texten till Dramatens stora scen, \u00e4r den barmh\u00e4rtigt omarbetad \u2013 originalet \u00e4r trots allt 90% world building och 10% drama. I Frlji\u0107s <\/strong>version \u00e4r <\/strong>historien fragmentariskt \u00e5terber\u00e4ttad och publiken slungas smidigt mellan nyckelscenerna mot Emmas underg\u00e5ng.\u00a0<\/p>\n Inget \u00e4r subtilt i upps\u00e4ttningen. Emmas \u00e5ngest vr\u00e5las ut, ackompanjerad av ljudeffekter som hade platsat i sp\u00f6khuset p\u00e5 Gr\u00f6na Lund. Manskarakt\u00e4rerna \u00e4r arketypiska f\u00f6rtryckare \u2013 den d\u00f6mande pr\u00e4sten (Joel Valois<\/strong>), den sj\u00e4lvgode vetenskapsmannen (Hamadi Khemiri<\/strong>), den girige handelsmannen (Melinda Kinnaman<\/strong>) och den banale familjefadern (David Fukamachi Regnfors)<\/strong>. Det fj\u00e4ttrande moderskapet gestaltas genom att l\u00e5ta dottern (Hedda Welander<\/strong>) skugga Emma under otrohetsaff\u00e4rerna.<\/p>\n Regivalen m\u00e5 vara \u00f6vertydliga, men ensemblen spelar med ett s\u00e5 starkt fokus och emotionell n\u00e4rvaro att resultatet blir hypnotiskt. Scenerna vibrerar av hot och erotik \u2013 till och med Emmas relation till sin sj\u00e4las\u00f6rjare f\u00e5r sadomasochistiska undertoner. Ber\u00e4ttelsens m\u00e5nga dramatiska episoder, som i boken \u00e4r banalt \u00f6versvallande i min mening, blir i f\u00f6rest\u00e4llningen kusligt vackra. Det \u00e4r en uppvisning i lysande ensemblespel!\u00a0<\/p>\n Scenografen Igor <\/strong>Pau\u0161ka <\/strong>f\u00f6rvandlar scenen till en f\u00f6rgylld spegelsal d\u00e4r sk\u00e5despelarnas r\u00f6relser \u00e5terreflekteras i o\u00e4ndlighet. I Janja Valjarevi\u0107s <\/strong>kostym kontrasteras sagolika l\u00e5ngkl\u00e4nningar och kravatter mot brokigt m\u00f6nstrade bombarjackor och tracksuits. Det \u00e4r en uts\u00f6kt materialisering av den lyxkonsumtion som blir Madame Bovarys f\u00f6rfall.\u00a0<\/p>\n Electra Hallman<\/strong> g\u00f6r sk\u00e4l f\u00f6r sitt namn \u2013 med elektrisk scenn\u00e4rvaro och explosiv fysikalitet gestaltar hon Emmas emotionella sv\u00e4ngningar mellan sp\u00f6klik apati och \u00f6verjordisk extas. N\u00e4r hon ylar av desperation eller l\u00e5ter kroppen f\u00f6rvridas av passion f\u00f6rkroppsligar hon the madwoman in the attic. Hon \u00e4r d\u00f6md till livstids hemmafru-tillvaro och varken konsumtion, gudsfruktan, erotik eller opium kan lindra hennes galopperande existentiella \u00e5ngest.<\/p>\n Det hela \u00e4r en kuslig skildring av hur strukturellt f\u00f6rtryck g\u00f6r livet till en sk\u00e4rseld. Trots det amoraliska anslaget i Flauberts originaltext l\u00e4ser jag Frlji\u0107s <\/strong>iscens\u00e4ttning som en sederl\u00e4rande skr\u00e4ckhistoria om de emotionella kostnader som begr\u00e4nsad frihet f\u00f6r med sig. Emmas \u00f6nskan att f\u00e5\u00a0 \u201cuppleva ett liv d\u00e4r m\u00f6jligheter \u00e4r ens f\u00f6dslor\u00e4tt\u201d ekar i mig l\u00e5ngt efter att jag har l\u00e4mnat teatersalongen.\u00a0<\/p>\n Madame Bovary spelas p\u00e5 Dramatens stora scen fr\u00e5n 16 oktober till 20 mars<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Emma Bovary \u00e4r i grunden en kicks\u00f6kande romantiker, men hon sitter fast i ett passionsl\u00f6st \u00e4ktenskap och \u00e4r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":58993,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-58992","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-se","10":"tag-svenska","11":"tag-sverige","12":"tag-sweden","13":"tag-swedish","14":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58992","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58992"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58992\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/58993"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58992"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58992"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58992"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}