![\"James](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/JamesKirkbride_custom20251020090311.webp.webp\")
<\/p>\nBild:<\/p>\n
<\/p>\n
Rubrik:<\/p>\n
James B. Kirkbride. Foto: UCL<\/p>\n
\u2013 De tillitsniv\u00e5er som m\u00e4ttes i studien baserades fr\u00e4mst p\u00e5 svar fr\u00e5n personer med svenskf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar. Det inneb\u00e4r att tilliten kanske inte upplevs p\u00e5 samma s\u00e4tt av personer med annan bakgrund, eller att de inte har samma tillg\u00e5ng till det sociala n\u00e4tverk som tilliten bygger p\u00e5, s\u00e4ger studiens sistef\u00f6rfattare James B. Kirkbride<\/a>, professor i psykiatrisk och social epidemiologi vid UCL, som lett studien.<\/p>\n Socialt kapital i bostadsomr\u00e5den<\/p>\n I en omfattande befolkningsstudie har forskarna unders\u00f6kt hur olika former av socialt kapital i bostadsomr\u00e5den p\u00e5verkar risken att insjukna i allvarliga psykiska sjukdomar, som psykos och bipol\u00e4r sjukdom. Studien bygger p\u00e5 data fr\u00e5n \u00f6ver 1,4 miljoner personer f\u00f6dda i Sverige och bosatta i Stockholms l\u00e4n, som f\u00f6ljdes i upp till 15 \u00e5r.<\/p>\n Forskarna fokuserade p\u00e5 tre typer av socialt kapital: tilltro till politiker, f\u00f6rtroende f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rden och personlig tillit, det vill s\u00e4ga k\u00e4nslan av att kunna f\u00e5 hj\u00e4lp vid behov och att k\u00e4nna sig trygg i sitt bostadsomr\u00e5de.<\/p>\n Resultaten visar att h\u00f6gre niv\u00e5er av personlig tillit i bostadsomr\u00e5det kunde kopplas till antingen minskad eller \u00f6kad risk att utveckla psykotiska sjukdomar och bipol\u00e4r sjukdom utan psykos, beroende p\u00e5 personens ursprung. Hos inv\u00e5nare med f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5n Sverige eller Europa hade h\u00f6g tillit en skyddande effekt, medan motsatt effekt s\u00e5gs hos inv\u00e5nare med f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5n Nordafrika och Mellan\u00f6stern.<\/p>\n Ger viktiga ledtr\u00e5dar<\/strong><\/p>\n Forskarna betonar att resultaten inte kan tolkas som orsakssamband, men att de ger viktiga ledtr\u00e5dar till hur sociala faktorer p\u00e5verkar den psykiska h\u00e4lsan.<\/p>\n Studien visar ocks\u00e5 att politiskt och v\u00e4lf\u00e4rdsrelaterat f\u00f6rtroende inte hade n\u00e5gon tydlig koppling till psykisk sjukdom.<\/p>\n Tidigare forskning har visat att utrikesf\u00f6dda i Sverige och andra h\u00f6ginkomstl\u00e4nder har en \u00f6kad risk att utveckla psykos, schizofreni och andra psykotiska sjukdomar. Det finns ocks\u00e5 bel\u00e4gg f\u00f6r att risken \u00e4r l\u00e4gre hos de som bor i omr\u00e5den med en h\u00f6g andel personer fr\u00e5n samma ursprungsland.<\/p>\n Studien genomf\u00f6rdes i samarbete med Region Stockholm. Den har finansierats av bland andra Vetenskapsr\u00e5det, Forte, Wellcome Trust och Royal Society. James B. Kirkbride har erh\u00e5llit konsultarvoden fr\u00e5n Roche och Health Services Executive, Irland. Inga andra intressekonflikter uppges.<\/p>\n