N\u00e4r Europaparlamentets talman Roberta Metsola tillk\u00e4nnagav pristagarna i plenum p\u00e5 onsdagen sa hon: \u201dGenom att tilldela \u00e5rets Sacharovpris f\u00f6r tankefrihet till Andrzej Poczobut fr\u00e5n Belarus och Mzia Amaglobeli fr\u00e5n Georgien hedrar vi tv\u00e5 journalister vars mod lyser som ett fyrtorn f\u00f6r alla som v\u00e4grar att tystas. B\u00e5da har betalat ett h\u00f6gt pris f\u00f6r att ha talat sanning till makten och har blivit symboler f\u00f6r kampen f\u00f6r frihet och demokrati. Parlamentet st\u00e5r vid deras sida och vid alla de som forts\u00e4tter att kr\u00e4va frihet.\u201d<\/p>\n
Andrzej Poczobut<\/strong> \u00e4r journalist, ess\u00e4ist, bloggare och aktivist fr\u00e5n den polska minoriteten i Belarus. Han \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin frispr\u00e5kiga kritik av Lukasjenko-regimen och sina skrifter om historia och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, och har arresterats m\u00e5nga g\u00e5nger. Han har suttit frihetsber\u00f6vad sedan 2021 och d\u00f6mts till \u00e5tta \u00e5r i en straffkoloni. Hans h\u00e4lsa har sedan dess f\u00f6rs\u00e4mrats, men trots att han inte f\u00e5r den medicinska v\u00e5rd han beh\u00f6ver k\u00e4mpar han fortfarande f\u00f6r frihet och demokrati. Poczobuts nuvarande h\u00e4lsotillst\u00e5nd \u00e4r ok\u00e4nt och hans familj f\u00e5r inte bes\u00f6ka honom.<\/p>\n I en resolution som antogs den 15 mars 2023<\/a> kr\u00e4vde parlamentet ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av Andrzej Poczobut och konstaterade att anklagelserna mot honom var ”politiskt motiverade” och ”syftade till att tysta oberoende r\u00f6ster och undertrycka yttrande- och f\u00f6reningsfriheten”.<\/p>\n Mzia Amaglobeli<\/strong>, en georgisk journalist och direkt\u00f6r f\u00f6r online-medierna Batumelebi och Netgazeti, arresterades i januari 2025 f\u00f6r att ha deltagit i regimkritiska protester i Georgien. I augusti d\u00f6mdes hon till tv\u00e5 \u00e5rs f\u00e4ngelse p\u00e5 politiska grunder. Som Georgiens f\u00f6rsta kvinnliga politiska f\u00e5nge sedan landets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, och som en f\u00f6rsvarare av yttrandefriheten, har Amaglobeli blivit frontfiguren f\u00f6r Georgiens prodemokratiska protestr\u00f6relse. R\u00f6relsen mots\u00e4tter sig det regerande partiet ”Georgisk dr\u00f6ms” regim sedan det omtvistade valet i oktober 2024.<\/p>\n I en resolution som antogs den 19 juni 2025<\/a> kr\u00e4vde parlamentet ett omedelbart och villkorsl\u00f6st frigivande av Mzia Amaglobeli i Georgien och f\u00f6rd\u00f6mde \u201dGeorgisk dr\u00f6m-regimens systematiska angrepp mot demokratiska institutioner, den politiska oppositionen, oberoende medier, civilsamh\u00e4llet och r\u00e4ttsv\u00e4sendets oberoende.\u201d<\/p>\n Parlamentet st\u00f6ttar f\u00f6rsvarare av demokrati och yttrandefrihet<\/strong><\/p>\n Parlamentet \u00e4r en h\u00e4ngiven anh\u00e4ngare av den demokratiska oppositionen i Belarus och tilldelade den Sacharovpriset f\u00f6r tankefrihet \u00e5r 2020<\/a>. I maj 2024 undertecknade talman Roberta Metsola en avsiktsf\u00f6rklaring f\u00f6r att st\u00e4rka samarbetet mellan Europaparlamentet och demokratiska krafter i Belarus<\/a>. Vid ett formellt plenarsammantr\u00e4de i Strasbourg den 22 oktober 2025 v\u00e4lkomnade parlamentet tv\u00e5 framst\u00e5ende oppositionsledare fr\u00e5n Belarus<\/a>, Sergey Tihanovski och Sviatlana Tsikhanouskaya, och antog samma dag ytterligare en resolution om situationen i Belarus<\/a>.<\/p>\n Parlamentet uppmanade i november 2024 Georgien att h\u00e5lla nyval<\/a> efter de ifr\u00e5gasatta valen som h\u00f6lls i oktober samma \u00e5r. I juli 2025 antog ledam\u00f6terna en resolution<\/a> d\u00e4r de kritiserade den demokratiska tillbakag\u00e5ngen och f\u00f6rtrycket i Georgien, och konstaterade att den nuvarande georgiska regeringen \u00e4ventyrade landets v\u00e4g mot ett EU-medlemskap. De uppmanade EU och medlemsstaterna att inf\u00f6ra bilaterala och samordnade individuella sanktioner mot nyckelpersoner inom Georgisk dr\u00f6m. De bad ocks\u00e5 EU-kommissionen att se \u00f6ver implementeringen av associeringsavtalet mellan EU och Georgien.<\/p>\n Sacharovpriset f\u00f6r tankefrihet<\/strong><\/p>\n Sacharovpriset f\u00f6r tankefrihet, som har f\u00e5tt sitt namn efter den sovjetiske fysikern och politiske dissidenten Andrej Sakharov<\/a>, \u00e4r EU:s fr\u00e4msta utm\u00e4rkelse inom omr\u00e5det m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Sedan 1988 har parlamentet varje \u00e5r tilldelat priset till enskilda personer, grupper eller organisationer som ett erk\u00e4nnande av deras insatser f\u00f6r att f\u00f6rsvara m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, yttrandefrihet och demokratiska v\u00e4rderingar.<\/p>\n Flera vinnare av Sacharovpriset har senare tilldelats Nobels fredspris. Senast bel\u00f6nades 2024 \u00e5rs Sacharovpristagare Maria Corina Machado fr\u00e5n Venezuela<\/a> med Nobels fredspris \u00e5r 2025. Andra exempel \u00e4r Nelson Mandela, Malala Yousafzai, Denis Mukwege, Nadia Mourad, Ales Bialiatski och Oleksandra Matviichuk.<\/p>\n