![\"En](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/39-14836996853ef0dd7cea.jpeg\")
<\/p>\nPersoner med schizofrenispektrumst\u00f6rningar lever i genomsnitt 20 \u00e5r kortare \u00e4n resten av befolkningen. <\/p>\n
<\/p>\n
\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n
Den fysiska h\u00e4lsan f\u00f6rbises ofta inom den psykiatriska v\u00e5rden. Illustrerande arkivbild. Bild: Henrietta Hassinen \/ YleLyssna (du h\u00f6r en artificiell r\u00f6st) 2:44<\/p>\n
Camilla L\u00e5ngstedt<\/strong>, magister i h\u00e4lsovetenskaper och doktorand vid \u00c5bo universitet, har i sin doktorsavhandling unders\u00f6kt hur h\u00e4lsoscreening kan anv\u00e4ndas inom psykiatrisk v\u00e5rd n\u00e4r det g\u00e4ller patienter med schizofrenispektrumst\u00f6rningar.<\/p>\n Hon har ocks\u00e5 tittat n\u00e4rmare p\u00e5 v\u00e5rdarnas och patienternas erfarenheter av att anv\u00e4nda h\u00e4lsoscreening.<\/p>\n L\u00e5ngstedt har sj\u00e4lv jobbat som psykiatrisk sjuksk\u00f6tare i flera \u00e5rtionden, och har i sitt arbete m\u00e4rkt att den fysiska h\u00e4lsan ofta har f\u00f6rbisetts. Det var ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r hon ville f\u00f6rs\u00f6ka hitta en l\u00f6sning p\u00e5 problemet.<\/p>\n Enligt L\u00e5ngstedt \u00e4r det m\u00e5nga faktorer som kan leda till att man inom v\u00e5rden missar h\u00e4lsoproblem n\u00e4r det g\u00e4ller just den h\u00e4r patientgruppen.<\/p>\n \u2013 Det kan bland annat handla om prioritering av resurser inom v\u00e5rden och om patienternas psykiska utmaningar, men det \u00e4r en komplex fr\u00e5ga, s\u00e4ger L\u00e5ngstedt.<\/p>\n \u00d6ppna bildvisare<\/p>\n Camilla L\u00e5ngstedt presenterar sin doktorsavhandling p\u00e5 fredag. Bild: Nea Kantinkoski<\/p>\n I studien anv\u00e4nde man sig av ett formul\u00e4r, som \u00e4r en finskspr\u00e5kig version av det internationella formul\u00e4ret Health Improvement Profile (HIP). Med hj\u00e4lp av formul\u00e4ret kan sjuksk\u00f6taren tillsammans med patienten diskutera fr\u00e5gor kring fysisk h\u00e4lsa och livsstil, som vikt, blodtryck, kost, r\u00f6kning och s\u00f6mn.<\/p>\n Det som kom fram var att patienterna sj\u00e4lva uppskattade formul\u00e4ret. De ans\u00e5g att det var l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 och gjorde dem mer medvetna om sin egen h\u00e4lsa, vilket ocks\u00e5 gjorde att de b\u00e4ttre kunde ta tag i eventuella problem och delta i behandlingen.<\/p>\n V\u00e5rdpersonalen lyfte \u00e5 sin sida fram att det var sv\u00e5rt att hinna med screeningen p\u00e5 grund av resursbrist och att formul\u00e4ret var f\u00f6r l\u00e5ngt och komplicerat.<\/p>\n \u2013 Dessutom kunde patientens psykiska tillst\u00e5nd g\u00f6ra det sv\u00e5rt att genomf\u00f6ra screeningen, och ibland ville de inte alls delta, s\u00e4ger L\u00e5ngstedt.<\/p>\n 20 \u00e5r kortare livsl\u00e4ngd hos personer med allvarlig psykisk sjukdom<\/p>\n Personer med schizofrenispektrumst\u00f6rningar lever i genomsnitt upp till 20 \u00e5r kortare \u00e4n resten av befolkningen.<\/p>\n En vanlig orsak \u00e4r att fysiska sjukdomar som hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar, diabetes och fetma, inte uppt\u00e4cks eller behandlas i tid. Det \u00e4r till exempel vanligt att den h\u00e4r patientgruppen lider av \u00f6vervikt eller r\u00f6ker, vilket kan leda till olika sjukdomar.<\/p>\n \u2013 Det beh\u00f6vs rutiner f\u00f6r att f\u00f6lja ocks\u00e5 den fysiska h\u00e4lsan hos de h\u00e4r patienterna. Jag hoppas att vi kan utveckla v\u00e5rdprocesser d\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt att ta i beaktande b\u00e5de den fysiska och den psykiska h\u00e4lsan, s\u00e4ger L\u00e5ngstedt.<\/p>\n![\"Kvinna](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/39-154268868f9ffc570040.jpeg\")
<\/p>\n